- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
503

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 14 dec. 1935 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 sept. 1935

TEKNISK TIDSKRIFT

503

kuggsektion betraktas som en del av ett kugghjul med
invändiga kuggar, som precis passar på snäckhjulet.
Härigenom erhålles ytanliggning i stället för
linjeanliggning, varigenom det överförbara vridmomentet ökas.
Verkningsgraden upp till 97 %■ (Kaspar Schulze-Allen,
Mitt. Forsch. Anst. GHH-Koncern, h. 2, s. 37.)

Grafitkornen i kolloidal grafit ha en diameter, som
är mindre än 0,ooo2 mm, varför risken för att något
smörjhål skall proppas igen är minimal, i synnerhet
som den mängd grafit, som tillsättes smörjoljan, är
obetydlig. Enligt en engelsk undersökning ingår den
kolloidala grafiten i förening med metallytan, varigenom
denna överdrages med ett skikt, som har stor
beständighet. Denna grafitfilm har förmåga att minska
ytspänningen, varigenom smörjmedlet lättare kringsprides.
Vidare ha grafitkornen utpräglad benägenhet att lagra
sig även i de finaste ojämnheter, varigenom ytan
förbättras. (Ratten, h. 9, s. 8.)

I England begränsar man ångtemp. till 400 °C i
sjöpannor av mjukt stål och bästa verkningsgrad nås vid
ett tryck av 28 at. På kontinenten (Tyskland)
använder man legerat stål och går i Bensonpannor upp till
470 "C och ett tryck av 103 at. I Wagnerpannor
använder man 470° C och 80 at tryck. I Sulzers enrörspanna
i ångaren Kertosano använder man 370 °C och 60 at. I
en Löfflerpanna skulle man gå upp till 480 °C och 133
at. För smärre turbofartyg bör man begränsa trycket
till 21 at och 370 ° för att ej få för stor turbin. (Trade
& Engineering, h. 861, s. 3-3.)

Doxfords fartygsmotorer med, motverkande kolvar
utföras nu samtliga med svetsade fundament. För att
reducera vikten använder man för ett passagerarefartyg
5-cyl. motorer för 3 265 ahk vid 128 v/m med relativt
låg höjd och liten slaglängd (sammanlagd slaglängd för
bägge kolvarna 1 680 mm). Bägge kamaxlarna drivas
med kedjor. Motorerna äro försedda med "avtonare"
(detuner), som ha till ändamål att göra de kritiska
varvtalen omärkbara. Motorerna äro utomordentligt
vi-brationsfria. (Trade & Engineering, h. 861, s. 33.)

Många av de nyare snabba flygplanstyperna för
militärt ändamål hava den nackdelen, att de endast kunna
föras av mycket skickliga piloter. Fokker bygger en
typ ’Fokker C. X.", som i sig förenar såväl stor
hastighet som i övrigt goda aerodynamiska egenskaper,
varigenom maskinen blir lättmanövrerad.

Data: Spännvidd ....................................12,0 m

Längd ............................................9,2 „

Vingarea ........................................31,7 m~

Vingbelastning ............................71 kg/ra2

Aktionsradie (marschhast.) . . . 600 km

Tomvikt ........................................1 550 kg

Nyttig last ..................................800 „

Max. motorstyrka vid 400 m . . 860 hp

Max. hastighet ............................345 km/h

Landn.-hast....................................97

Sugförmåga ................................400 m på 6,8 min.

Plafond ........................................9 000 m

Bestyckning: 1 å 2 fasta kulsprutor, 1 rörlig d:o.

200 kg bomber. (Bulletin Fokker, h. 3—6.)

På flygplanskryssaren Furious har försök gjorts med
autogiro, som visade sig kunna landa på flygdäck vid
en fart hos kryssaren av 8 knop upp till full fart.
Landningen skedde utan vidare, dvs. utan spärranordningar
o. d. erforderliga för andra flygmaskiner. Även i
medvind kunde landning ske, vilket för andra maskiner är
förbundet med stor risk. Autogiron torde få användning
även på alla andra större fartyg med en mindre
landningsyta, varigenom katapult där blir överflödig.
(Trade & Engineering, h. 861, s. 37.)

Vid Hestons flyghamn har ett system av
kortvägs-fyrar inrättats för blindlandning. Man planerar ett
system av 23 st. ledfyrar i Storbritannien. Därtill kom-

ma ett antal kortvågslågeffektsledfyrar för 50 km
räckvidd. Försök vid Heston visa, att ett flygplan kan
bringas in i rätt landningskurs på ett avstånd av ca
3 000 m från flyghamnens gräns, vilket ger anledning
till ett studium av den motoravskärmning, som
erfordras vid användning av ultrakorta vågor. (Trade &
Engineering, h. 861, s. 36.)

I London W, där man i stor utsträckning utbytt
spårvagnar mot trolleybussar, har den tvåpoliga
kontaktledningen icke jordats, varigenom ett isolationsfel
på -fledningen ej vållar kortslutning. Vanligen blir
-f spänningen till jord något högre än —spänningen.
Ett isolationsfel vållar endast en höjning av
spänningen till jord på motsatta ledningen. Isolationen
kontrolleras med speciella mätare. Det återstår att se om
ett enpoligt avbrott vållar olägenheter i driften.
(Trade & Engineering, h. 35, s. 34.)

Efter 1 augusti 1936 skola i Storbritannien alla
motorfordon bullerprovas innan de få säljas enligt förslag
av särskild kommitté för buller hos motorfordon.
Motorcyklar alstra på plan väg vid max. hastighet ett
buller av 105 decibel, motsvarande bullret i en
pannverk-stad. Ännu vid 50 km/h alstras 95 decibel, motsvarande
bullret hos en nitmaskin eller en högbana (Hochbahn,
elevated). En privatbil alstrar vid 50 km/h endast 85
decibel utom vissa sportbilar, som bullra mer. (Science
Supplement, h. 2 130, s. 9.)

280 000 "slum"byggnader för 1,25 • 10° människor
komma att i England rivas och ersättas med 10G nya
bostadshus. De förses med elljus men betr. kokning och
uppvärmning konkurrerar gasen. Ett av de bolag, som
deltager i detta storbygge, har helt elfierat 60 % av
sina hus och har infört gas till kokning och
uppvärmning i 40 %. De helt elfierade bostäderna ha en
kokspis samt kontakter för värmeelement samt en 7 1
vat-tenvärmare. Tarifferna äro dels enkla kWh, dels
kW + kWh. Myntmätare förekomma ofta. (Honey,
Elektrizitätsverwertung, h. 4, s. 99.)

Då det är önskvärt att i vissa fall på ett bekvämt
sätt mäta medelvärdet av spänningen på en viss punkt
i ett fördelningsnät, har Osram A. G. utfört en
Wh-mä-tare kombinerad med h-mätare, bägge försedda med
5-siffrigt räkneverk. Den förra anger
energiförbrukningen i ett i mätaren anbragt motstånd, som vid
normalspänningen förbrukar ca 3 W. Genom division med
h-avläsningen fås en effekt, som vid konstant motstånd
är prop. mot spänningens kvadrat. På detta sätt kan
medelspänningen beräknas. (Bull. Schweiz. El. ver.,
h. 15, s. 418.)

Hittills har man använt växelström med högre
periodtal för fjärrmanövrering i kraftnät. Likström;
alstrad med polarisationsceller, erbjuder förenklingar. De
bestå av två Cu-elektroder i Zn S04-lösning med en ringa
tillsats av Cu SOj som elektrolyt, med vilka en
polarisationsspänning med ett slutvärde av 1,1 V, oberoende
av strömriktningen, erhålles. Vid 100 A och en
elektrodyta av 10 dm2 är den av polarisationen förorsakade
spänningsförlusten blott ca 0,i V. (Schwab, ZVDI, h. 28,
s. 865.)

I England har man iakttagit en benägenhet hos
telefonkablar i underjordiska kanalsystem att krypa
ungefär som ett kornax på insidan av handleden på en
människa. De röra sig i samma riktning som gatutrafiken
och således i motsatt riktning på höger och vänster sida
av en dubbeltrafikerad gata. I brunnarna kunna
därvid kabelskarvarna brista i löpfogen. Luftringade
fordon synas minska denna inverkan. (ETZ, h. 34, s. 950.)

Urladdningslamporna ha på senare tid avsevärt
förbättrats. Ljusutbytet är nu 45 L/w eller mer än tre
gånger så stort som vid glödlampor.
Genomsnittsutbytet under hela livslängden är 37 L/w och livslängden är
över 2 000 h. För att konstatera när en lampa brunnit
ut, har man försett den med ett relä, som automatiskt
kopplar in en sökarlampa då strömmen ej längre passé-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free