- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Automobil- och motorteknik /
4

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

TEKNISK TIDSKRIFT

21 sept. 1935

Exemplen skulle kunna mångfaldigas men jag
tror, att de nu nämnda äro tillräckliga att påvisa att
mycket ännu står att göra innan utvecklingen kan
börja att nå ett fullgott mål.

Automobilismen har tidigare verkat befruktande på
utvecklingen av båt- och flygmotorer. Ett nytt fält
där den nu synes giva impulser är järnvägstrafiken.
Från bilkonstruktionerna hämta
järnvägskonstruktörerna exempel för nedbringandet av vikten, men
ännu större uppmärksamhet vinner de försök, som
nu göras att genom ett lämpligare formgivande av
järnvägsfordonen nedbringa luftmotståndet.
Bilarnas hastighet har undan för undan ökats och nu gör
sig samma krav gällande på järnvägarna.
Allmänheten börjar fordra snabbare transporter och det är
förvånande, att järnvägsfordonen ej tidigare tagit
större hänsyn till den nu så populära
strömlinjeformen. Härigenom kunna avsevärt mindre
effektbelopp komma till användning för en viss hastighet än
om hänsyn ej tages till luftmotståndet. Resultatet
blir givetvis driftsbesparingar.

Motoriseringen av järnvägarna är ju inget nytt
problem. På senare tid har man dock angripit detta
på nya vägar, som har mycket gemensamt med
auto-mobilernas utveckling. Dessa nya försök synas
utomlands hava givit uppmuntrande resultat. Även, som
nyss är nämnt, järnvägarnas buss- och lastbilstrafik
visar, att motorismen även här håller på att få allt
större insteg och betydelse.

Ur rent teknisk synpunkt griper utvecklingen inom
motorismen in på en mångfald områden. Det är icke
blott motoringenjörerna, som här arbeta, utan i minst
lika hög grad erfordras ett samarbete mellan
konstruktörer, verkstadsmän, metallurger, elektriker,
kemister, vägmän, skeppsbyggare m. fi. Den
sakkunskap, som finnes på alla dessa områden, får ej
vara isolerad till sitt fack, utan måste intimt
samarbeta för att kunna föra motorismen framåt. Det
är även i regel omöjligt för alla dessa specialister
inom vart och ett fack att följa utvecklingen.
Härför erfordras synnerligen ingående och tidsödande
tidskriftsstudier, enär tack vare den raska
utvecklingen, den i bokform utgivna litteraturen är rätt
mager och otillfredsställande. Ett utbyte av
erfarenheter är därför av den allra största betydelse.

Jag nämnde nyss, att det icke räcker för
ingenjörerna att skapa nya vagnar, det erfordras även att
lära allmänheten att handhava dessa på ett rätt sätt
samt att söka skapa en god service, när justeringar
eller reparationer erfordras. Här föreligger ett
arbetsfält, som icke blivit i tillräckligt hög grad
beaktat. Säkerligen skulle många platser kunna
beredas de nya högskoleingenjörerna inom våra bil-

verkstäder. De skulle då därigenom få en
utomordentligt god erfarenhet, som sedermera kunde
komma bilfabrikanterna till godo. Säkerligen skulle
en hel del besparingar och fördelar kunna vinnas
inom större företag, som hålla en stor vagnpark, om
skötseln av denna kontrollerades av sakkunniga
ingenjörer. Vi hava ju flera stora omnibussföretag
för att ej nämna statens verk; främst bland dem
armén, vars motorisering nu tager allt större
omfattning, och vid vilken en sakkunnig
automobil-ingenjör säkerligen skulle kunna utföra ett mycket
värdefullt arbete.

Det erfordras även, att från ingenjörshåll den
motorägande allmänheten får en rätt fostran. Här
föreligga flera arbetsuppgifter som ännu ej vunnit
tillräckligt beaktande. Det är icke blott genom
tidskrifter utan framförallt genom dagspressen, som
allmänheten nås, när det gäller motorismen.
Säkerligen skulle en utvidgning av våra dagliga tidningars
verksamhet kunna medföra betydande fördelar för
motorismen. Härvid är dock önskvärt att de
sökte ett intimare samarbete med ingenjörerna än vad
som nu är fallet. Vi hava även ett annat
propagandaorgan, nämligen radion, som anordnar
föreläsningsserier i en mångfald ämnen, men ännu sakna
vi tyvärr ett av de allra viktigaste nämligen
motorismen på dess program.

Säkerligen skulle även en samlad sakkunskap inom
teknologföreningen på motorismens område kunna
vara av värde för angivande av yttranden inom de
frågor, som beröra detta vittomfattande område.

Enär huvudfrågorna inom motorismen och det största
intresset för dessa torde förefinnas inom avdelningen
för mekanik, skulle jag vilja framföra ett förslag,
att avdelningen gör ett försök att samla dessa
intressen. För att slå in på denna väg vill jag
föreslå, att inom avdelningen tillsättes en kommitté,
förslagsvis benämnd automobiltekniska kommittén,
som får i uppdrag att handlägga till motorismen
hörande tekniska frågor. Denna kommitté borde
kunna bliva ett värdefullt komplement till det
arbete som av K, A. K. nedlägges till bilismens
fromma. Som närliggande arbetsuppgifter kunna
bl. a. tänkas lämplig propaganda, utarbetande av
ordlista och provningsnormer, försök att skapa nya
arbetsfält för ingenjörskrafter samt främst, att ena
de olika intressena och möjliggöra utbyte av
erfarenheter i större utsträckning än vad som hittills varit
möjligt för avdelningen inom ramen av dess
nuvarande organisation.

Jag tror, att den entusiasm, med vilken
motorismen omfattas, skall göra ett dylikt enande arbete
både lätt och tacksamt.

NÅGRA IAKTTAGELSER FRÅN HÖSTENS
BILUTSTÄLLNINGAR I PARIS OCH LONDON.

De årliga stora europeiska
automobilutställning-arna hållas i regel på hösten. De viktigaste av dessa
äro utställningen i Paris, den s. k. Salonen och
utställningen i London, Olympia utställningen, vid vilka
de europeiska automobilfabrikanterna utställa det
kommande årets modeller av sina vagnar.

I Amerika hålles årligen i början av januari en stor
Utställning i New York där de amerikanska
fabrikanterna framför sina nyheter. För vår bilköpande
publik har den amerikanska utställningen den största
betydelsen enär clet ju är huvudsakligen amerikanska
vagnar, som säljas i vårt land. Ur rent teknisk syn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:32:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935am/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free