Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 jan. 1935
A U T O M O B I L- O G H M O T O R T E K N I K
5
punkt däremot synes de europeiska utställningarna
hava allt större betydelse. Även de amerikanska
konstruktörerna hava funnit att de hava många
impulser att hämta från den europeiska marknaden, och
många äro de konstruktioner som lanseras av
amerikanska fabrikanter som leda sitt upphov till Europa
och som först framförts i Paris och London.
Den stora tyska utställningen avhålles numera i
början av året, i februari eller mars i Berlin.
Yad beträffar utställningen i Paris’ och London
torde man kunna påstå att fransmännen hava liksom
föregående år fortsatt med att gå sina egna vägar ocli
det är svårt att spåra några intryck från andra
länders konstruktioner.
Motorerna.
Några större förändringar beträffande motorerna
förefanns ej. Konstruktörerna höja emellertid
fortfarande kompressionsförhållandet. För närvarande
ligger detta mellan 5,5—6,5. Denna höjning är
givetvis beroende på att man önskar erhålla bästa
möjliga bränsleekonomi. Särskilt i Frankrike, där man
numera tagit bort skatten på själva vagnen och
enbart beskattar bensinen, är detta av mycket stor vikt.
Såväl i England som Frankrike har man börjat öka
upp cylindervolymen. Motorerna byggas emellertid
icke tillnärmelsevis så stora som de amerikanska.
Beträffande antalet cylindrar är ungefär hälften av
motorerna 6:or, medan återstående hälften fördelar
sig på 4:or, 8:or och 12:or med de 4-cyl. i majoritet.
En hel del konstruktionsarbete har nedlagts på att
erhålla tyst och mjuk gång på motorerna. Detta
gäller såväl kompressionsrummets utformning som
balanseringen av de rörliga delarna. En del tillverkare
ha gått så långt, att de icke tillåta större vikttolerans
än ett gram mellan summavikterna av vevstake, kolv
och kolvtapp för de olika cylindrarna. Användandet
av motvikter på vevaxlarna är märkbar. En hel del
motorer hade vevaxlar, som försetts med så stora
motvikter att såväl vevslängar som tapp- och
storändan av vevstaken utbalanserats. Kamkurvorna ha
utformats bättre, vilket medför såväl tystare gång i
ventilrörelsen som bättre fyllning av cylindrarna och
därmed högre effekt.
Praktiskt taget samtliga motorer voro försedda
med oljepumpar, och den gamla stänksmörj ningen
synes nu ha kommit ur bruk. Oljepumparna ha
därjämte gjorts större för ernående av hastigare
oljecirkulation. Det är tydligt, att senare årens
lagersvårigheter medverkat härtill. Man kan även notera, att
samtliga motorer voro försedda med oljefilter.
Samma var förhållandet med ventilationsanordningar för
vevhuset.
Fallförgasaren har ökat i popularitet, men ännu
finnes många firmor, som hava kvar stigförgasaren,
Det förelåg en ökad tendens för användandet av
automatisk chokeanordning. Speciellt var Solex
konstruktion mycket trevlig. Anordningar för
förvärmande av gasblandningen i inloppsrören
förekommo på de flesta motorer.
Motorupphängningen har ytterligare utvecklats,
och den flexibla upphängningen användes allmänt.
Dessa förbättrade anordningar ha medfört, att de
4-cylindriga motorerna fortfarande hålla sin
popularitet.
Växellådan och kopplingen.
Några större förändringar i
kopplingskonstruktionen fanns ej. Man kunde dock notera, att en del
kopplingar försetts med centrifugalvikter för
erhållande av större säkerhet mot slirning vid högre
varvtal. Man hade härigenom ävenledes kunnat
nedbringa urkopplingstrycket. Synkromesh-lådorna ha
ökat i popularitet, och många tillverkare använda nu
synkroniseringsanordningar för samtliga växlar.
Växellådor med överväxlar ha ävenledes blivit mer
allmänna.
På såväl Paris som Londonutställningen
förekommer en hel del förslag att mer eller mindre
automatisera växellådans arbete. Tyvärr skulle det här föra
allt för långt att närmare beskriva dessa
konstruktioner. Det kan nämnas att man genom en kombinerad
elektrisk och vakuummanövrering sökt automatisera
den vanliga växellådan, en konstruktion som fått
användning på en av årets amerikanska vagnar.
Intresset för den automatiska växellådan synes vara
oförminskat hos de europeiska konstruktörerna.
Bakaxlarna.
Den konventionella bakaxeln med spiralskurna
kugghjul användes fortfarande. Ett flertal firmor
hade emellertid övergått till separat fjädring på
bakaxeln. Bland dessa kan speciellt nämnas Citroen och
Mathis.
Framaxeln.
Speciellt på de franska vagnarna kunde man spåra
en absolut övergång till separat fjädring på
framhjulen, och mer än hälften av de utställda vagnarna
på salongen i Paris voro försedda med sådant
fjäd-ringssystem. En hel del olika konstruktioner funnos.
Bland de mera notabla kan nämnas Citroen och
Mathis med torsionsfjädrar, Berliet, Salmson, Delage
och Peugeot m. fi. med en eller två transversella
bladfjädrar, Mercedes-Benz m. fi. med spiralfjädrar.
De engelska bilfabrikanterna ha emellertid ännu ej
tagit upp den individuella fjädringen i någon större
utsträckning, men några fler firmor ha dock sällat
sig till föregångarna för den individuella fjädringen.
Ramarna.
De flesta bilfabrikanterna i såväl Frankrike som
England fortsätta i år med den s. k. X-förstärkningen
av ramen. Tendensen går tydligen mot så styva ramar
som möjligt och speciell vikt har lagts vid att få
ramarna så starka som möjligt mot vridning samt
längdförskjutning av sidobalkarna. I allmänhet voro
såväl längd- som sidobalkar försedda med
urpress-ningar för att få ramarna så lätta som möjligt. Man
kunde för övrigt spåra en utpräglad tendens till att
nedbringa vikten på såväl chassidelar som kaross,
och särskilt de engelska tillverkarna synas nedlägga
mycket arbete på detta. Avsikten är den, att man
skall erhålla så stor acceleration som möjligt utan att
behöva öka motorstorleken. Givetvis ernås härvid
praktiskt taget ingen ökning i maximala hastigheten
men detta eftersträvas ej heller, då accelerationen
anses vara huvudönskemålet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
