Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
TEKNISK TIDSKRIFT
21 sept. 1935
Fig. 1. Den nya Citroën-vagnen.
Fig. 2. Mercedes-Benz med "svans"-motor
Karosserierna.
Såväl de franska som de engelska
automobiltillver-karna hade denna gång lanserat den s. k.
strömlinjeformen i sina konstruktioner.
Den mest extrema strömlinje vagnen utställdes av
Singer Motor Co., och denna vagn påminde mycket
om Chryslers Air-flow modeller.
För närvarande pågår emellertid ett ivrigt
forskningsarbete och teoretiska studier av den lämpligaste
kaross-formen, och man kan nog med fog säga, att
detta är nödvändigt, då många av de utställda
vagnarna säkerligen ej utformats med tanke på att
tillvarataga alla möjligheter, som finnas. Ett steg i
rätt riktning har emellertid tagits av
Citroën på de sista modellerna. Han
har givit sig in på att utforma
karossens undersida och göra den så slät som
möjligt. Denna utformning av
undersidan är av allra största betydelse och
medför säkert en betydande reducering
av luftmotståndet. Citroën torde även
få betraktas som en av de mest
framträdande exponenterna för den
tekniska inställning som försökt nedbringa
vagnsvikten till ett minimum genom
sina nu utsläppta till ytterlighet lätta
modeller, fig. 1
Konstruktörerna ha även lagt ned
ett stort arbete på att
utforma skärmar,
strålkastare och andra utstående
delar enligt
strömlinjeprinci-pen. På ett flertal
modeller voro strålkastarna
liksom på Chrysler och
Singer inbyggda i
stänkskärmarna. Amilcar
utställde en modell, där
strålkastarna placerats
inne i kylarkåpan.
För närvarande disku
teras strömlinjens vara
eller icke vara mycket
livligt i de ledande
automo-billänderna. De nu av
slutade utställningarna visa emellertid tydligt, att
strömlinjen, i varje fall i modifierad form, kommit för
att stanna. Säkerligen övervärdera en del personer
strömlinjeformens ekonomiska betydelse. Man får ju
ej glömma, att automobilen måste hålla sig på vägarna
och är bunden av dessas riktning och utformning.
Tatra-fabriken i Tjeckoslovakien och
Mercedes-Benz utställde var sin modell, i vilka motorn placerats
baktill i chassiet. Dessa vagnar sågo mycket
trevliga ut, och konstruktörerna hade tydligen tagit vara
på de utrymmen som strömlinjeformen medför
baktill för att placera motorn där, fig. 2 (Mercedes).
G. L—n.
NÅGRA INTRYCK OCH REFLEXIONER ANGÅENDE
AUTOMOBILER OCH MOTORER FRÅN EN
STUDIERESA I TYSKLAND.
Det var två företeelser, som iakttagaren särskilt
fäste sig vid och som jag här i korthet skall be att få
beröra, nämligen dels småbilarna och dels de
snabbgående dieselmotorerna.
Vad först de synnerligen populära småbilarna
beträffar, kunde man finna sådana av alla tänkbara
konstruktioner, bl. a. ett mycket stort antal tre-hjulingar,
utförda med ett hjul fram och två hjul bak eller två
hjul fram och ett bak, drivning fram eller bak, motorn
placerad fram eller bak osv. i alla kombinationer.
Trots svaga motorer med ty åtföljande låga
topp-hastigheter lära rätt gynnsamma medelfarter kunna
uppnås på kontinentens goda, permanentbelagda vägar.
I vårt land, däremot, med dess i allmänhet grusade och
korrugerade vägar, torde en längre körning bli tämligen
tröttande. Möjligt är, att framhjulsdrift och separat
fjädring i viss mån motverka dessa olägenheter.
Ett om möjligt ännu större intresse tycktes
förefinnas för den andra nyheten, dieselmotorn. Enligt
uppgift från olika håll skulle ca 80 à 90 % av samtliga
nytillverkade lastbilar samt åtskilliga bussar kunna
förses med dieselmotorer, varjämte ett flertal äldre
bensinvagnar ombyggas till dieseldrift. Inbyggnader i
personvagnar hörde jag endast talas om i två fall, bägge
givetvis avsedda för experiment- och demonstrationsändamål.
Man får onekligen den uppfattningen, att lastvagns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
