- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Bergsvetenskap /
32

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

TEKNISK TIDSKRIFT

13 april 1935

1

i

Fig. 7. Av duralumin tillverkade takspryglar till
järnvägsvagn i två våningar.

stycken passerat pressen, måste även företagas för
att hindra salpeteravsättningar i fördjupningar och
eventuella sprickor. En god smörjning är
ofrånkomlig vid varmpressning och kan ernås med
grafithaltiga smörjmedel, exempelvis en blandning av 1/3
olja, V3 talg och resten grafitpulver.

Vid dragpressning av långa föremål måste man
beräkna tillräcklig tid, så att arbetsstyckena kunna
svalna under pressningen i ändamål att förebygga
de deformationer som kunde inträffa, om de uttoges
alltför snart. Tiden bör tagas tillräckligt lång,
särskilt när dynan blivit varm efter ett flertal
pressningar, och man måste t. o. m. allt emellanåt kyla
verktygen med en luft- eller vattenstråle. I
allmänhet får man för pjäser av 2 à 3 m längd och 5 mm
tjocklek beräkna en pressningstid av 2 à 5 min.,
alltefter pressverktygens vikt. Metoden har bl. a.
med fördel använts vid pressning av takspryglar
till järnvägsvagnar (fig. 7). Arbetsstyckena ha
5 mm tjocklek, 160 mm bredd och mer än 1 m längd.

En stor fördel med varmpressningen ligger
likaledes däri, att arbetsstycken med större sektioner
ej undergå någon deformation, som fallet är med
ett elastiskt material, och att man ej såsom i många
fall vid pressning av vattenhärdat material måste
förvrida pressverktygets form för att pjäsen skall
antaga de riktiga måtten.

4. Bockning och dragpressning efter avsvalning i
luft.

Om plåten efter avsvalning i luft är nästan lika
lättarbetad som efter härdning i vatten, har den
förstnämnda metoden den betydande fördelen, att
plåten förblir plan, medan den efter härdningen i
vatten måste riktas. Under sådana omständigheter
är det ej förvånande, att den förstnämnda metoden
ger verkstäderna möjlighet att böja materialet i
mindre vinklar än dem man kan erhålla med
vatten-härdat material. Det är sålunda möjligt att göra
oklanderlig dragpressning med 8 mm avrundning
eller mindre i 4 mm plåt.

Nämnda värmebehandling tillgår så, att plåtarna,
som i ett saltbad erhållit temperaturen 490°, läggas
plant var för sig i fria luften. När de antagit
omgivningens temperatur, tvättas de med rinnande
vatten (helst varmt) och föras till maskinerna. Vad
som sagts om bearbetning efter utglödgning gäller
även här. Man får ej arbeta i materialet, medan

det ännu är ljumt, enär det då nästan undantagslöst
brister.

Dragprov, utförda på plåt, som avsvalnat i luft
och därefter åldrats i 8 dygn, visa, att minskningen
i hållfasthet i förhållande till den vattenhärdade
plåten ej är så stor, särskilt ej vid plåt av mindre
tjocklek än 3 mm. Vi ha kommit upp till en
draghållfasthet av 38,5 kg/cm2 och en förlängning av
17 % vid 3 mm tjocka provstycken och 40,5 kg/cm2,
resp. 16,5 % vid 2 mm tjocka provstycken. För
grövre plåt är brotthållfastheten mindre men
förlängningen större. Det är alltså tydligt, att
avsvalningen i luft ger ett material med tillräckligt
goda hållfasthetsegenskaper, vilka dessutom erhållits
under bättre arbetsförhållanden än vid
vattenhärd-ningen. Ur ändamålsenlighetens synpunkt måste
metoden sättas mellan härdningen i vatten och
varmpressningen utan att dock vidlådas av den
sistnämnda metodens olägenheter.

Det är tydligt, att varje särskild arbetsuppgift
erfordrar ett noggrant studium och ett försiktigt val
av värmebehandlingsmetod, varvid man har att taga
hänsyn till såväl enkelheten i arbetet som
slutresultatet. Någon regel kan ej uppställas i detta
spörsmål, och ofta, då bearbetningen försiggår i olika
tempon, väljes olika behandlingsmetoder, var och
en anpassad efter det följande arbetet.

Metallen är relativt dyr, likaså värmebehandlingen,
varför det alltid är lämpligt att i grund studera
problemen och ej på måfå välja en metod, som
kanske ger en stor kassationsprocent. Det är alltid
lätt att skylla ett misslyckande på metallen, men
det är mycket mer ekonomiskt att undersöka, vad
materialet i olika fall duger till och söka framlocka
dess bästa egenskaper.

När man tillräckligt länge arbetat med lättmetall,
erfar man, att man därmed kan uppnå oväntade
resultat, och i många fall, då man för en viss kon-

Flg. 8. Motorvagn för franska järnvägar, med undantag för några
detaljer helt utförd i duralumin.

struktion vore frestad att använda stål, kan
måhända samma resultat uppnås på ett snabbare och
billigare sätt vid bruk av lättmetall.

Arbetsstyrkan i en verkstad för
lättmetallbearbet-ning brukar vara mindre än i en stålbearbetande
verkstad med motsvarande produktion, vartill
kommer att maskinparken i förra fallet är mindre.
Lättmetallverkstäderna måste dock ha tillgång till
förstklassig utrustning för värmebehandlingen och
värmekontrollen samt moderna, mjukt arbetande och
produktiva pressar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935b/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free