Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 2
TEKNISK TIDSKRIFT
FEBR. 1935
*
BERGSVETENSKAP
fädak tör: ß.G. Markman.
TOIV[^WSV?<5K^ÈtW0lO6FaaEr< I NSEN
innehåll: Flygfotograferingens betydelse för uppletning av mineralfyndigheter, av K. Sundberg.
FLYGFOTOGRAFERINGENS BETYDELSE FÖR
UPPLETNING AV MINERALFYNDIGHETER.
Av K. Sundberg.
För många kan det nog synas absurt att för
uppletning av malm och särskilt oljefyndigheter,
befintliga på intill 3 000 meters djup under markytan,
använda sig av fotografier, tagna på två eller tre
tusen meters höjd över marken. Detta sker givetvis
ej för att få en bild av vad som befinner sig under
markytan utan för att få en överskådlig reproduktion
av geologiska indikationer på marken, viika i sin
tur ofta indirekt möjliggöra lokaliserande av på
betydande djup befintliga mineralfyndigheter. Samma
resultat kan oftast men ej alltid ernås genom en
omsorgsfull geologisk kartläggning enligt vanliga
metoder, men kartläggningen från luften går oerhört
mycket snabbare och möjliggör därjämte ofta säkra
kombinationer mellan långt ifrån varandra belägna
observationspunkter.
Historik.
Långt innan flygmaskinen uppfanns, kom tanken
till att använda från luften tagna fotografier för
kar-teringsändamål. Redan på 1880-talet utförde den
engelske majoren Elsdale försök medels en av
honom uppfunnen anordning, bestående av en kamera,
uppsänd med en ballong. Ett antal plåtar
exponerades automatiskt, varpå ballongen — likaledes
automatiskt —■ tömdes och sålunda sjönk. Major Elsdale
tänkte sig att hans uppfinning i första hand skulle
få praktisk användning för den arkeologiska
forskningen. En expedition utrustades för fotografering
av ruinstäderna runt Agra i Indien, men det var
först efter sekelskiftet, som fotografering från
ballong kom till användning för arkeologisk forskning.
Flygfotografering från aeroplan användes tidigast
för militärt ändamål och fick sin huvudsakliga
praktiska utbildning under och efter världskriget. De
teoretiska grundvalarna för flygkarteringen hade
emellertid utarbetats redan före 1914. Från omkring
1917 producerade den geografiska sektionen av de
allierades generalstaber flygkartor över norra
Frankrike, och under världskrigets sista skede gåvo
flygfotografier, tagna över fiendens skyttegravar och
"bakre linjer, de bästa upplysningarna om planerade
rörelser. Efter 1918 ha hundratusentals
kvadratkilometer kartlagts från luften, huvudsakligen i Kanada,
Amerikas förenta stater, Sydafrika och Australien
men även i Sverige, Irak, Egypten, Indien, Birma,
Mexiko, Brasilien, Nya Guinea, Borneo, Marocko och
andra länder. En stor del av denna kartering har
givetvis skett för annat ändamål än uppletning av
mineralfyndigheter, nämligen för enbart kartografiskt
ändamål, för arkeologisk forskning, stadsplaneringar,
projektering av vägar, dammar och
bevattningsanläggningar, ren geologisk kartering, skogstekniska
undersökningar, kolonisation osv. Mycket betydande
arealer, inalles sannolikt av storleksordningen
500 000 km2, dvs. en areal lika stor som hela Sverige,
ha emellertid flygkarterats i samband med
prospektering efter malm och olja, huvudsakligen i Amerikas
förenta stater, Kanada, Australien, Ost- och
Sydafrika.
Av skäl, som senare komma att anföras, har det
sitt stora intresse att för bedömandet av
flygfotograferingens betydelse för prospekteringsändamål något
dröja vid dess användning för arkeologisk forskning.
Det var tyskarna, som under världskriget för första
gången kunde påvisa, att fornlämningar ofta med
förvånansvärd noggrannhet kunna karteras från
luften, samt att detaljer kunde utläsas ur
flygfotografierna, som stundom ej kunna urskiljas på marken.
Tysken dr Wiegands arbeten i Palestina och
engelsmannen överste Beazeley!s undersökningar i
Mesopotamien kunde betraktas som grundläggande för
flygfotograferingens användning i den arkeologiska
forskningens tjänst. Sedermera ha många
fornlämningar upptäckts från luften, exempelvis i England,
Central- och Sydamerika.
Den förste, som försökte sig på geologisk kartering
från luften, torde ha varit den amerikanske översten
A. H. Brooks, som var chefgeolog vid de
amerikanska trupperna i Frankrike under världskriget. Det
var givetvis av betydelse att veta berggrundens
beskaffenhet för bedömande av en artillerisalvas
verkan, för planerande av underminering av de fientliga
skyttegravarna osv. Brooks introducerade den
tekniken att först på marken eller från befintliga
geologiska kartor identifiera olika geologiska formationer
å flygfotografier över de egna linjerna, varpå samma
formationer i allmänhet kunde igenkännas på
fotografier över närliggande fientligt område.
Användningen av flygfotografering för uppletning
av mineralfyndigheter är av mycket färskt datum.
Emellertid ha redan såväl malm- som oljefyndigheter
uppletats från luften, oljefyndigheter huvudsakligen
i Texas och Kalifornien sedan 1928, malmer speciellt
i Kanada sedan 1929. I Kanada utföres en del av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:36 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935b/0035.html
