Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 jan. 1935
BERGSVETENSKAP
35,
Kostnader.
Kostnaderna för upptagande och kartering av
flygbilder för prospekteringsändamål sammansättas av.
1) Allmänna omkostnader, 2) Kostnader för
flyg-materielens transport, anskaffande av hangarer,
landningsplatser o. d., 3) Flygkostnader, 4)
Fotografikostnader, samt slutligen 5) Kostnader för
bildmaterialets tolkning.
Totalkostnaderna variera oerhört i olika fall. De
viktigaste- skälen härtill äro följande.
1) "Allmänna omkostnaderna" äro proportionsvis
större ju mindre den areal är, som skall undersökas,
varför i regel totalkostnaden per ytenhet sjunker, ju
större den fotograferade arealen är.
2) Kostnaderna för flygmaterielens transport till
arbetsplatsen, byggande av hangarer och
landningsplatser o. d. kunna givetvis ej ens tillnärmelsevis
uppskattas, utan att de lokala förhållandena äro
kända, under vilka flygningen skall företagas.
3) Arten av flygkarteringen bestämmer i väsentlig
grad den direkta kostnaden för det slutliga
kartmaterialet, vilken kostnad givetvis är större ju
exaktare den slutliga kartan är, dvs. ju större skalan.
Sålunda stiger kostnaden per karterad ytenhet
approximativt proportionellt mot kvadraten på skalan.
4) De klimatiska förhållandena spela en betydande
roll, enär som bekant flygfotografering kan ske
endast vid molnfri himmel, och därför stundom en
flygexpedition kan få ligga sysslolös långa tider i
väntan på fotograferingsväder. Det är av denna
anledning ofta mest ekonomiskt att hyra trafikflygplan för
fotograferingen.
Förutsatt att fotograferingen utföres vertikalt,
vilket är det vanligaste för prospekteringsändamål, utgör
kostnaden för erhållande av kontaktkopior i skala
1 :10 000 ca 20 à 30 kronor per km2, förutsatt att
klimatiska och andra förhållanden äro någorlunda
gynnsamma. I denna siffra ingår ej kostnaderna’för
flygmaterielens transport till arbetsplatsen eller för
anskaffande av hangarer ocli landningsplatser.
Kostnaden för en exakt flygkarta i samma skala kan
stiga till mer än det dubbla.
En flygkartering av ca 200 000 km2 i norra
Rhodesia inklusive förfärdigande av kartor i skala
1 :250 000 kostade 8 kr. per km2 och slutfördes på
18 månader, varav ren flygtid 50 timmar. I
Sydafrika kostade en nyligen utförd flygkartering av 120
km2 i skala 1 : 50 000 kr. 30 000 eller ca 250 kr. per
km2. I Sverige har som bekant betydande arealer
karterats med tillhjälp av flygfotografering i
Bohuslän, och torde kostnaden härför ha utgjort 40 à 60
kr. per km2.
Flygfotograferingens användning för geologisk
kartering.
Som bekant utgör den geologiska karteringen ett
av de viktigaste hjälpmedlen för en systematisk
upp-letning av mineralfyndigheter, och
flygfotograferingens användning för malm- och oljeletning är i
stort sett synonym med dess användning för
geologiska studier.
Det finns en del geologer, som anse, att visuella
observationer från flygmaskin giva fullständigare
geologiska upplysningar än flygfotografier på grund
av att färgskiftningar skulle registreras skarpare av
ögat än på en fotografisk plåt. Sålunda ha åtskil-
130 129’ IZS 124 122 120 _ MO US <1* 112 110 100 IOO ’04 102
Fig. 1. Karta över Great Bear-området.
liga geologiska flygundersökningar, exempelvis i
Kanada och Marocko, utförts så, att en observatör
medföljt flygmaskinen och under flygningen skissat
in sina observationer på medförda kartor. I vissa
fall torde otvivelaktigt på detta sätt detaljer ha
registrerats, som ej eller endast med svårighet kunnat
utläsas ur fotografiska bilder. Å andra sidan kunna
färgskiftningar reproduceras fotografiskt, som äro så
svaga, att de ej kunna iakttagas för blotta ögat.
Därjämte kan givetvis ej ens den mest tränade
observatör hinna skissa alla detaljer, som upptagas på en
fotografisk plåt, varjämte man vid fotografering har
stora möjligheter att genom rätt val av filter och
film skarpt registrera sådana detaljer, som mest
intressera. Av dessa skäl torde nog fotografering vara
att föredraga framför visuell observation i de flesta
fall. Dock lönar det sig ofta vid stora
undersökningar att först företaga en visuell rekognoscering,
varvid ofta utsträckningen av sterila bergarter kan
klarläggas tillräckligt noga, för att dylika områden
skola kunna uteslutas från den efterföljande
fotograferingen. Detta system användes exempelvis i
Kanada.
Det skulle föra mig för långt att här giva en
allmän översikt över sambandet mellan geologisk
kartering och lokaliserande av mineralfyndigheter, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
