Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 jan. 1935
BERGSVETENSKAP
51,
BKisterOrV
Gr.
C) Ø/fscA/teimt
Kraxtepe//en
Pa/mnicke,
Kå/Äs/ei,
fteu/täijs<
måste med inlandsisens vid dess största
utsträckning, vilket tydligt framgår av
fig. 1.
Den geografiska utbredningen av
bärn-stensförande avlagringar i Europa.
Tyskland.
Inom Tyskland kan man mot söder
spåra bärnsten i Schlesien och Sachsen.
Längre söderut förekommer den ej. En
linje dragen från Belgien till Sachsen i
Tyskland angiver således den sydliga
gränsen för bärnstensfynd i mellersta
Europa. Viktigast av alla förekomster
äro dock de bärnstensförande
avlagring-arna inom Ostpreussen.
Ostpreussen. Det mest
betydande bärnstensförande området här är
beläget inom Samlandet, vilket synes
på fig. 2. Detta område är det
klassiska bärnstenslandet, varifrån
kännedomen om denna högt värderade harts
utbredde sig och varifrån även den
mesta bärnstenen har kommit.
Nedanstående idealprofil över de på olika
ställen starkt växlande
avlagringsförhållan-dena har utarbetats av det
geologisk-paleontolo-giska institutet vid universitetet i Königsberg.
I Samlandet finnes blå jorden utsträckt över ett
området av ca 300 km2. Området begränsas i öster av
Alkgebirge och en därtill anslutande linje dragen
från nordkusten till Pollwitten. I söder går gränsen
från Pollwitten över Geidau fram till västkusten
strax söder om Nodems. Området begränsas i övrigt
av kusterna. I havet utanför Brüsterort har man
kunnat påvisa, att bärnsten förekommer i
botten-avlagringarna, där vattendjupet är omkring 5 m,
se e
WaJdéu
Pillau
Gutenfeld
xnz>
—–––-*
Oligocen bärnstensförande Oligocen ej
blå, jord bärnstens-
som avlagring, som skålla. förande blå jord.
Linje, utefter vilken kritans övre yta ligger djupt.
» i » ii ii ii ,i i, högt.
Fig. 2.T Karta över Samlandet.
varför området även synes gå ut i havet. De
bärnstensförande lagren inom Samlandet visa en tydlig
tendens att sjunka mot söder.
Utom detta område har man genom borrning
kunnat påvisa förekomsten av Blaue Erde vid
järnvägsstationen Neuhausen. En mera grovsandig Må jord
påvisades genom borrningar vid Heilsberg längre in
i provinsen. En skålla av tertiär ålder finnes i
diluviala avlagringar vid Steinitten (fig. 3), vilken
håller bärnstensförande blå jord. Skållan är 4 km
lång och 2 km bred med längsta utsträckning i syd-
Geologisk ålder Avlagringens benämning och sammansättning Genomsnittlig mäktighet
Diluvium Ishavsmärglar —
Miocen
(Brunkols-formationen) "Gestreifte Sande" Växelavlagringar av sand och grova kolhaltiga leror. Bärnsten uppträder lokalt i form av
nästen på olika ställen. < 18-25 m
"Bockserde" Mörkbrun, svagt sandiga, delvis feta och stenhårda lerskikt. 0,7—2 m
Brunkolsand — 0,5 m
"Grüne Mauer" Lerig, grön, glaukonithaltig sand 0,5-0,8 m
"Graue Mauer" Gröngrå finsand. förande glimmer och glaukonit 3,8—5 m
Övre drivsanden Grå, medelskarp, vattenrik sand 1,7—3,5 m
Övre banken Fattig på bärnsten 2—3 m
Undre oligocen
(Bärnstensfor-mationen) "Blau Erde", grå, grön, lerig,
glau-konithaltig sand Undre banken "Bunter Stich" medelgod halt av bärnsten 1—2 m ungefär 4—6 m
"Steinstich", rik på bärnsten 0,6—1 m
"Harter Stich", fattig på bärnsten
"Wilde Erde" Sandig, grön, fosforit glaukonithaltig, ofta med bollar av 2,4 m
Undre drivsanden Glaukonithaltig sand, dels grov, dels finkornig och vattenrik 10 m och mer
Eocen? Växelavlagringar mellan grågröna sand- och lerskikt, med en 0,5 m mäktig bärnstensförande bank. Blå jord i den översta fjärdedelen av avlagringen ungefär 20 m
Krita Senon ålder —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
