- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Elektroteknik /
83

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1935 - Bärfrekvenstelefoni i kablar, av Mauritz Vos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 febr. 1935

E LEKTROTEKNIK

83

tala över lågfrekvensförbindelsen, A2 och B2
abonnenter, som samtala över bärfrekvensförbindelsen.
De från abonnenten A1 utgående
lågfrekvenstalström-marna ledas över en normal 4-trådsavslutning, en
4-trådsförstärkare, ett bandfilter med
genomsläpp-ningsområdet 300—2 700 Hz, en förstärkare, avsedd
för ett frekvensband 300—5 700 Hz och övre
2-tråds-ledningen till ändstationen B.

Här ledas strömmarna vidare över en förstärkare,
avsedd för ett frekvensområde 300 —5 700 Hz, ett

Fig. 1. Dämpning hos en förstärkaresektion och
frekvensschema för L- och S-ledningar.

bandfilter med genomsläppningsområde 300—2 700
Hz, en 4-trådsförstärkare och en normal
fyrtråds-avslutning till abonnenten Bv Talströmmarnas lopp
i motsatta riktningen från ändstationen B till
ändstationen A är fullt analogt.

Bärfrekvenssamtalet avvecklas på följande sätt:
lågfrekventa talströmmar från abonnenten A2 ledas
över en normal 4-trådsavslutning, en
4-trådsförstär-kare till modulatorn M, där de modulera en
bärfrekvens på 6 000 Hz. Ett bandfilter undertrycker
bärfrekvensen och övre sidobandet. Nedre sidobandet
3 300—5 700 Hz överföres tillsammans med de från
abonnent At kommande lågfrekvensströmmarna över
en gemensam förstärkare avsedd för ett
frekvensområde 300—5 700 Hz och över fyrtrådsledningen
till ändstationen B. Här förstärkas bägge samtalen
samtidigt av en gemensam förstärkare och skiljas åt
genom filter. Bärfrekvensströmmarna ledas över ett
bandfilter med genomsläppningsområdet 3 300—5 700
Hz till demodulatorn, där de omformas till
lågfrekventa talsvängningar, som över en vanlig
4-trådsförstärkare och en normal 4-trådsavslutning tillföras
abonnenten B,. Strömloppet i motsatta riktningen
är fullt analogt. Avståndet mellan
överdragsstationerna är 70 km. Mellanförstärkarna äro avsedda för
ett frekvensband 300—5 700 Hz och förstärka
samtidigt lågfrekvens- och bärfrekvenssamtalet. För att
undvika icke lineär överhörning mellan samtalen ha
förstärkarna försetts med särskilda lineariserande
anordningar. För signaleringen användes den vid
långdistanstelefonering numera brukliga
tonfrekvens-signaleringen med 500/20 Hz ringöverdrag vid
ändstationerna.

Som förut nämnts ha tyskarna kompletterat C. C.
I. F:s metod II med en extra lätt pupinisering för
s. k. världsförbindelser. Dessa ledningar, som ha en
hög fortplantningshastighet, ca 107 000 km/sek.,
bestå av 1,4 mm par, pupiniserade var 1,7 km med
3,2-mH-spolar. Ifrågavarande ledningar ha i Tyskland
fått beteckningen S-ledningar.

Som bekant föreskriver C. C. I. F. 250 ms som
längsta löptid för talströmmarna mellan två
abonnenter i internationella förbindelser. Löptiden i en 70

km lång överdragssektion av en S-ledning är endast
0,7 ms, totala löptiden för en 20 000 km lång
världsförbindelse kommer alltså icke att överstiga 200 ms.
S-ledningarnas höga gränsfrekvens 20 000 Hz och
dämpningskurvans förlopp göra dessa ledningar
användbara för bärfrekvenser intill ca 15 Hz. Då som
förut nämnts ett band på 2 400 Hz är tillräckligt
för transmission av en bärfrekvenstelefonikanal, så
finnes det möjlighet att placera förutom det vanliga
lågfrekvenssamtalet tre bärfrekvenstelefonikanaler i
detta 15 kHz breda område. Den av den erforderliga
höga fortplantningshastigheten betingade extra lätta
pupiniseringen medger således att dessa nya
kabel-ledningar användas med ett flertal
bärfrekvenskanaler. Möjligheten att överlagra ett antal
bärfrekvens-kanaler på dessa genom hög fortplantningshastighet
karakteriserade käbelledningar medför att de på intet
sätt äro ekonomiskt underlägsna de hittills använda.
Kostnadsskäl behöva sålunda icke hindra deras
användning även på kortare avstånd.

Vid ett förstärkareavstånd av 70 km erfordras en
näröverhörningsdämpning av ca 11,5 neper mellan
kretsar tillhörande motsatta samtalsriktningar, vilket
vid lämplig kabelkonstruktion torde bliva relativt
lätt att uppnå. Användningen av helt opupiniserade
kabelledningar skulle öka fortplantningshastigheten
från ca 107 000 km/s till ca 175 000 km/s, och vid
användning av ett frekvensband upp till 40 kHz
skulle det finnas möjlighet att placera 9
bärfrekvens-kanaler inom detta område. Vid den av tyskarna
planerade överdragssektionslängden av 70 km skulle
dämpningen för en sektion bli ca 10 neper. Den då
erforderliga överhörningsdämpningen mellan
motsatta talriktningar ca 17,5 neper torde emellertid icke
kunna uppnås.

Fig. 3 visar ett principschema och
frekvensfördelningen för ett för S-ledningar avsett
bärfrekvenssystem, DR-Post S-system. Det är ett 4-trådssystem,
vid vilket förutom ett vanligt lågfrekvenssamtal 3

Fig. 2. Principschema för en fyrtrådsledning med överlagrat
bärfrekvens-samtal.

bärfrekvenssamtal kunna överföras. Samma
frekvensband användes för transmission i motsatta
riktningar. Varje kanal får en bandbredd 300—2 700
Hz. Som bärfrekvenser för kanalerna användas
frekvenserna 4 000, 8 000 och 12 000 Hz. Endast övre
sidobandet överföres; bärfrekvenserna och nedre
sidobanden undertryckas. Övre sidobandens
frekvenslägen äro, som framgår av fig. 3, 4 300—6 700 Hz,
8 300—10 700 Hz och 12 300—14 700 Hz.

Abonnenterna a1 och b1 samtala över den normala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935e/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free