Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1935 - Fördelningen av ett elverks fasta kostnader på olika abonnenter eller abonnentgrupper, av Sten Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
TEKNISK TIDSKRIFT
6 juli 1935
aldrig lyckats mig att få tag i dylika belastningar.
För kraftverken skulle ju sådana belastningstyper
vara synnerligen välkomna, men de gå icke att
uppleta, om man undantager de av kontraktsvillkoren
tvångsstyrda belastningarna, vilka icke kunna
avses i detta sammanhang och till vilka jag
återkommer. En och annan gör måhända gällande att t. e.
bostadsbelysningen är på dylikt sätt förskjuten
relativt kontorsbelysningen, därför att när folket är på
kontoret så är det mörkt i bostaden. Det är
emellertid knappast så. I en del analoga fall där man haft
anledning att tro på en dylik placering av
belastningen på olika tider ha undersökningar visat, att
teorien icke håller streck. För övrigt finnes ju
numera icke enbart belysningsbelastning utan en hel
del annan belastning hos varje abonnent, så att det
icke föreligger någon anledning att, även om det
vore möjligt, analysera varje slags bruksföremål för
sig, lampor, dammsugare, strykjärn, kastruller,
värmeskåp osv. Praktiskt taget har man därför att
räkna med att alla slag av fritt rörliga belastningar
komma med under högbelastningstide’rna med sina
toppvärden. Detta gäller isynnerhet "olika
abonnentgrupper eller större abonnenter, vilkas
kraft-uttag äro fullständigt kända", således just de
belastningar, som metoderna äro avsedda för.
Orsaken till att trots detta den resulterande
maximibelastningen är lägre och ofta mycket lägre än
summan av delbelastningarnas maximivärden ligger
i sammanlagringen. Möjligheten för sammanlagring
ligger däri, att de olika delbelastningarna icke dag
efter dag följa en viss belastningskurva utan pendla
mer eller mindre starkt kring normalvärdet. Dessa
pendlingar äro i regel slumpvis fördelade till storlek
och tidpunkt och följa därför sannolikhetslagarna.
När ett antal dylika belastningar sammansättas är
därför sannolikheten för att vid en viss tidpunkt
toppvärdena på alla delkurvorna skola sammanfalla
så liten att den aldrig inträffar, utan en hög topp
på ett håll kompenseras av ett lågt värde på ett
annat håll. Ju mindre delbelastningarna äro, dess
större pendlingar och dess större förutsättningar för
sammanlagring, men t. o. m. vid stora belastningar
på flera mill. kWh finnas betydande pendlingar kvar
och förutsättningar för ytterligare sammanlagring
med 5—1U % eller mera. En tydlig bild av dessa
pendlingar och sammanlagringens mekanik får man
om man ritar upp dygnsbelastningskurvorna dag för
dag på samma blad och därvid finner man huru de
slingra sig kring medelkurvan och detta så, att man
kan konstatera att de enstaka belastningarna vid
varje tidpunkt förete en normal spridning enligt
Gausska felkurvan.
Det förefaller som om de herrar, som sysslat med
de här behandlade metoderna, icke gjort klart för
sig sammanlagringens mekanik, utan tro att
sammanlagringen måste bero på att belastningskurvorna
normalt äro lagrade bredvid varandra såsom i fig. 1
i ingenjör Eskilssons artikel. Detta kan visserligen
vara fallet en enstaka dag, men en annan dag äro
belastningarna omflyttade på ett annat sätt. Om
ena dagen E har huvuddelen av maximitoppen på
sitt samvete, så har en annan dag C det, en tredje
B och F osv. De enskilda abonnenternas andel i
maximitoppen blir därför mycket växlande dag för
dag, och man kan därför aldrig dela upp den totala
belastningskurvan på olika abonnenter eller
abonnentgrupper så som gjorts i fig. 1. Detta gäller så
snart man har att göra med naturligt rörliga
belastningsförhållanden.
Om man däremot genom kontraktsbestämmelser,
förbud eller ekonomisk spärr söker omforma
belastningarnas karaktär, så blir förhållandet i vissa fall
annorlunda. En dylik omformning lyckas endast,
om de olägenheter en överflyttning av belastningen
åsamkar förbrukaren, uppvägas av de fördelar i
pris som elverket bjuder för överflyttningen. Det
går bra att sätta priserna så, att abonnenterna ta
ut energi för vattenvärmning på natten. Däremot
är det otänkbart att tvinga en mekanisk verkstad,
en yllefabrik e. d. att stå på dagen och köra på
natten ens om de få energien gratis på natten. Lika
omöjligt vore det att få folk att under vintern låta
bli att använda ljus kl. 16—22 och i stället använda
belysning kl. 2—8. Hellre ginge man tillbaka till
fotogen o. d.
Hittills samlade erfarenheter visa också, att det
endast i ringa omfattning är möjligt att genom en
än så sträng taxepolitik forma om belastningskurvan
och driva fram "off-peak load". Det är
huvudsakligen inom en del av detalj distributionen som något
kan göras. För industri o. d. större abonnenter är
det ekonomiska faktorer av långt större vikt än
kraftkostnaden, som dominera och bestämma
belastningskurvans karaktär. Därav följer emellertid icke
att dessa faktorer alltid verka lika utan de
resultera, som förut angivits, i en stark pendling kring
för olika tider av dygnet och året normala värden.
Allt det material ifråga om
belastningsförhållanden jag under en lång följd av år varit i tillfälle
att studera och analysera ger således vid handen
att belastningsförhållandena icke ligga så till som
Hill m. fi. förutsatt vid utarbetandet av sina
metoder.
Skulle emellertid till äventyrs några dylika
speciella typer av belastningar vid ett än grundligare
studium visa sig förefinnas, kan jag dock icke finna
att vare sig den av Hill eller de av andra framlagda
metoderna äro behövliga eller lia något större värde.
Om man grundligare analyserar de s. k. fasta
kostnaderna, finner man nämligen att den del därav,
som verkligen varierar med effekten, dvs. den
verkliga partiella derivatan med avseende på effekten,
är relativt liten, så att det icke blir någon svår eller
delikat uppgift att fördela den på de olika
abonnenterna efter vederbörligt beaktande av deras verkliga
sammanlagringsmöjligheter. En mycket väsentlig
del av kostnaderna visar sig nämligen vara
oberoende av effekt och energi och endast betingade av
att fördelningsnätet skall dragas fram till alla
abonnenterna inom fördelningsområdet, Vid
fördelningen av denna väsentliga del av kostnaderna blir
det därför andra synpunkter än abonnenternas reella
eller fiktiva del i maximibelastningen som bör
läggas till grund. Behovet av fördelningsmetoder
sådana som de av Hill m, fi. framlagda är därför ringa
eller obefintligt.
Värdet i de framlagda metoderna bör ligga i den
grad av riktighet som fördelningsnormen besitter samt
den noggrannhet varmed räkneförfarandet anpassar
sig efter den uppställda normen. Varken i det som
angives i uppsatsen ifråga eller i den övriga litte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
