Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1935
KEMI 33
den moderna jäsningsindustrien från denna synpunkt,
så är det väl inte så alldeles omöjligt att ett i
handling manifesterat intresse för hithörande frågor
skulle kunna väckas och vidmakthållas.
Litteraturhänvisningar.
1. Kobel, M., u. Neuberg, C., Handb. d. Pflanzenanalyse,
B. 4, 1933, 1253.
2. Nilsson, H., Sv. kem. tidskr., 46, 1934, 24. Teknisk
tidskr. Kemi, 1934, sid.’49.
3. May, O. E„ and Herrick, H. T., J. Ind. Eng-, Chem.,
12, 1930, 1176.
4. Klin. Wochenschr., 12, 1933, 213.
5. Meyerhof, O., u. Kiessling’, W., Biochem. Zeitschr., 264,
1933, 40.
6. Fulmer, Ellis X., Christensen, L. M., and Kendall, A. R.,
J. End. Eng-, Chem., 25, 1933, 798.
7. May, O. E., Herrick, H. T., Moyer, A. J., and Wells,
P. A., J. End. Eng-, Chem., 26, 1934, 575.
8. Biochem. Zeitschr., 272, 1934, 290.
9. Amelung-, H., Zeitschr. f. fysiol. Chemie, 166, 1927, 161.
10. Doelger W. P„ and Prescott, S. C., J. Ind. Eng:. Chem.,
26, 1934.
11. Die Chem. Ind. 4/8, 10/11 1934.
12. May, O. E., and Herrick, H. T., Journ. Biol. Chem.,
75, 1927, 417.
13. J. Ind. Eng. Chem., 1929, 1198.
14. Rothin, Schweiz. Med. Wochenschr., 57, 1927, 388. •—
Kottman, ibid., 57, 1927, 409.
15. May, O. E., and Herrick, H. T., i U. S. Dep. of agr.,
circ. 216, 1932, 15.
16. Raistrick, Phil. Träns. Royal Soc., 220: B, 1931, 3.
17. Palmén, Medd. fr. Sv. Kem. Ind. k., nov., 1934.
18. Iwanoff, N. N., and Zwetkoff, E. S., Ann. Rew. of
Biochem., 1933, 537.
19. Wehmer, C., i: Lafar, F., Handb. d. techn. Mycologie,
Bd. V, 1905—14, 319—342.
20. May, O. E., and Herrick, H. T., J. Ind. Eng. Chem.,
22, 1930, 1174—75.
Efterskrift.
I ett intervjuuttalande har kommerserådet Enström
— samtidigt med att han tillfullo instämt i att nu
utgående anslag till det tekniska forskningsarbetet i
Sverige äro otillräckliga — påpekat, att
ingenjörsvetenskapsakademien i viss mån tillkommit efter
mönster av angivna engelska "department". Härmed
faller tanken på inrättandet av en ny organisation för
ifrågavarande ändamål.
För att få till stånd tekniskt mikrobiologiska
forskningar är det f. ö. överhuvud taget ej
nödvändigt att inrätta någon ny institution vare sig vid
ingenjörsvetenskapsakademien eller annorstädes,
eftersom det redan finnes en tekniskt mikrobiologisk
anstalt i Sverige, nämligen institutionen för
jäsningslära vid tekniska högskolan. På grund av att denna
institution f. n. arbetar under ytterst
otillfredsställande ekonomiska förhållanden (anslaget för
labora-tioner och övningar uppgår endast till 300 kr. per år),
kan den emellertid ej fylla ens de blygsammaste
krav, som utvecklingen av den moderna
jäsningsindustrien medfört med avseende på forskning. I
händelse ingenjörsvetenskapsakademien skulle kunna
erhålla tillräckliga penningmedel — t. ex. efter
ungefär samma principer, som tillämpas beträffande
det engelska "department", dvs. genom samarbete
mellan industrien, staten och ev. privata donatorer
— skulle kanske en väg att avhjälpa nyssnämnda
missförhållande kunna vara, att en del av
ifrågavarande penningmedel anslås till institutionen för
jäsningslära, så att denna blir i stånd att bedriva
forskning (och ej endast undervisning, vilket hittills
varit fallet).
FÖRDELNING OCH
REAKTIONSJÄMVIKTER VID FRAMSTÄLLNING AV
NITROGLYCERIN OCH NITROGLYKOL.
Vid Svenska teknologföreningens avd.
för Kemi och bergsvetenskap sammanträde
den 8 mars 1935 höll ingenjör Valter Öhman
föredrag över ovanstående ämne.
Här-nedan följer ett referat över föredraget
och den därpå följande diskussionen.
Föredraget utgjorde ett sammanfattande referat av
de undersökningar som av föredragshållaren utförts å
Nitroglycerinaktiebolagets laboratorium i Gyttorp och
som i mera utförlig form redan delvis publicerats i
ingenjörsvetenskapsakademiens handlingar,1 varest de
ännu opublicerade delar av undersökningen, som mera
speciellt avse glykolnitreringens jämvikter sedermera
även komma att offentliggöras.
Efter att i korthet hava erinrat om den roll Sverige
spelat för nitroglycerinprocessens uppkomst och
utveckling omnämnde tal de tidigare undersökningar, särskilt
av Hofwimmer, Naoum och Wallerius, som utförts på
detta område, varvid man emellertid haft sin
uppmärksamhet riktad på huvudsakligen för praktisk drift
viktiga synpunkter. Vid de av föredragshållaren utförda
undersökningarna hade däremot syftet i första hand
varit att erhålla en teoretiskt grundläggande inblick i
nitroglycerin- och nitroglykolprocessernas
reaktionsmekanism.
Sedan tal. givit en översikt av nitroglycerinens och
nitroglykolens användning och allmänna
framställningssätt övergick han till att referera sina egna
undersökningar rörande nitreringsprocessen. Denna process
försiggår reaktionskinetiskt sett i ett system av två faser,
oljefasen och restsyrefasen, vilka var för sig i
jämviktshänseende kunna behandlas såsom självständiga
reaktionssystem. Betraktar man sålunda till en början
enbart oljefasen ur jämviktssynpunkt, så kunna följande
formler anses representativa för nitroglycerin- resp.
nitroglykolsystemet.
1. C3H5(N03)2OH + HNOa C3H5(N03)3 + HoO
2. C2H4NO3OH + HNO3 C2H4(N03)2 + H20
Söker man ur dessa formler på vanligt sätt beräkna
jämviktskonstanten, så visar det sig emellertid, att
denna icke kommer att förete något konstant värde.
Man erhåller i stället en "jämviktsfaktor", vars
numeriska värde avtager med stigande koncentration av
dinitroglycerin resp. mononitroglykol i systemet.
Föredragshållaren hade beträffande nitroglycerinsystemet
sökt tolka denna avvikelse såsom beroende på en
associationsföreteelse hosf dinitroglycerinmolekylerna.
Genom företagna undersökningar av fördelningen mellan
vattenfas och nitroglycerinfas hade det varit möjligt
att erhålla ett uttryck för associationsgraden vid olika
aciditeter. Genom att vid beräkning av
jämviktskonstanten ur ovanstående formel (1) samtidigt taga
hänsyn till de sålunda funna associationsvärdena hade det
lyckats föredragshållaren att erhålla ett praktiskt taget
konstant värde på jämviktskonstanten inom
förhållandevis vida gränser.
I avseende på motsvarande förhållanden inom
nitroglykolsystemet hade det däremot icke varit möjligt att
påvisa förekomsten av associationsföreteelser i form
av dubbelmolekylbildning. Tal. hade av sina
undersökningar letts till den uppfattningen, att jämviktsläget i
detta fall vore speciellt påverkat av salpetersyrans
elektrolytiska dissociation och påvisade genom
siffervärden hurusom denna dissociation måste komma att
1 Beiträge zur Kenntnis des Nitroglycerinprozesses, Teil 2,
Verteilungs- und Reaktionsgleichgewichte bei der Herstellung
von Nitroglycerin, IVA :s handl. nr 114, 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
