Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
förfogande av a.-b. Hammarbylampan (Luma), där
dr Elvegård lämnat råd och anvisningar angående
mätningarnas utförande. Sedermera har denna
undersökning kunnat kompletteras inom det
ultravioletta området genom tillmötesgående av professor E.
Hägglund, som ställt sitt instituts Zeiss
spektralfoto-meter med kvartsoptik till författarens förfogande
och genom bistånd av dipl. ingenjör T. Johnson.
Författaren önskar här till nämnda herrar framföra
sitt förbindliga tack för visat tillmötesgående.
Kvartsspektrografen var närmast inställd för
undersökningar i ultraviolett och var därför mindre väl
lämpad för mätningar i den synliga delen av spektret.
Därför hava resultaten i de båda fotometrarna
kombinerats så, att det synliga spektret till en våglängd
av ca 450 fxfx representeras av värden från
Zeiss-Ikon-fotometern och de kortare våglängderna av
värden från kvartsspektrografen. I fig. 1 äro de så
erhållna resultaten för de olika glassorternas
absorption grafiskt framställda. Fig. 2 återgiver
fotografier av spektra tagna i kvartsspektrografen, visande
de olika glassorternas absorption.
Av fig. 1 och 2 framgår, att det vanliga
fönsterglaset genomsläpper ljus till en våglängd av ca
300 juju och att absorptionen börjar bliva märkbar
vid ca 340 ju/u. De två brungula glasen genomsläppa
ljus till en våglängd av ca 330 ju/u- De skilja sig
från varandra därigenom, att det mörkare glaset
(nr 1) från ca 360 fipi mot större våglängd visar en
starkare absorption än det ljusare. Det gula
selenglaset absorberar praktiskt taget allt ljus med
kortare våglängd än ca 500 juju. och det gröna allt ljus
Fig. 1. Ljusgenomsläppligheten hos de till försöken använda glassorterna
vid olika ljusvåglängd. x = genomsläppt ljusmängd i % av den
instrålade, log = extinktionen.
med kortare våglängd än ca 440 jj,jj,. Det gröna
glaset har därtill en absorption inom den röda sidan av
spektret. Det röda glaset absorberar allt ljus med
kortare våglängd än ca 400 jx/j,- släpper igenom
en ringa mängd, < 1 %, upp till 570Vid större
våglängd är absorptionen oväsentlig. De olika
glasen visa således en successiv förskjutning av
absorptionen åt längre våglängd. De två brungula glasen
nr 1 och nr 2 hava emellertid praktiskt sett samma
absorptionsområden med den ovan angivna
skillnaden i absorptionen styrka.
För bedömning av de olika glasens förmåga att
skydda papper mot solljusets förstörande inverkan
hava tre olika papperssorter utsatts för såväl direkt
som diffust solljus filtrerat genom de olika
glassorterna. Som mått på ljusets förstörande inverkan
användes ändringen av papperens vikningshållfasthet
och i viss omfattning även ändringen av
koppar-talet. .J
De för undersökningen använda papperen
utgjordes av följande tre slag av svenskt normalpapper:
1. Normalpapper klass 2. Fibersammansättning:
enbart lump (lin [hampa] och bomull).
Limnings-sätt: dubbellimmat, hartslimmat i massan och
ytlim-mat med djurlim. Surhetstal 8, koppartal 1,63.
2. Normalpapper klass 3. Fibersammansättning:
ca 50 % lump (lin [hampa] och bomull) och ca 50 %
kemisk trämassa. Limningssä.tt: hartslimmat.
Surhetstal 16, koppartal 2,49.
3. Normalpapper klass 4. Fibersammansättning:
enbart kemisk trämassa. Limningssätt: hartslimmat.
Surhetstal 11, koppartal 2,77.
Papperens surhetstal har bestämts enligt metod
angiven av författaren.1 Koppartalsbestämningarna
äro utförda enligt Schwalbe-Braidys metod, varvid
mängden utreducerad kopparoxidul bestämts
titri-metriskt medelst förfaringssätt angivet av
författaren.1
Samtliga tre papperssorter voro tillverkade år
1934. Varje sort förelåg i form av en
sammanhängande bana. För belysningen uttogos för varje
glassort och av varje papperssort tre provserier, var och
en bestående av 22 provremsor, 11 från vardera av
papperens maskin- och tvärriktning. Därjämte
uttogos två likadana serieremsor av varje papperssort
för förvaring i mörker. Remsornas storlek var
15 X 100 mm, varför de således voro direkt
anpassade för bestämning av vikningshållfastheten i
Schoppers apparat. Skyddade av varje glassort för
sig belystes en provserie av varje papperssort
tillsammans med direkt och två serier av varje
papperssort tillsammans med diffust solljus. För
belysningen fastsattes provremsorna på pappskivor täckta
med filtrerpapper. Pappskivorna insattes därpå i
trälådor, vilka voro täckta med glasen, som skulle
undersökas. Lådorna voro utan botten. Avståndet
mellan glaset och pappskivorna utgjorde 5 cm.
Mellan två av pappskivornas motstående kanter och
lådornas sidor fanns ett ca 5 cm brett mellanrum,
varigenom luftväxling kunde ske. Lådornas
utseende och provremsornas läge framgår närmare av
fig. 3 och 4. För belysningen med direkt solljus
användes en låda för varje glassort; för det diffusa
ljuset däremot voro tre och tre lådor sammanbyggda.
i Statens provningsanstalt 56, Svensk papperstidning’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
