Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1935 KEMI 51
Belysningen med direkt solljus utfördes på så sätt,
att lådorna utställdes i det fria på en altan åt söder
med glasen vända mot söder och med en
lutningsvinkel mot horisontalplanet av ca 30°. De för
belysningen med diffust ljus avsedda lådorna utställdes
på en altan åt väster med glasen nära vertikalt och*
vända mot norr. Genom byggnader och
höjdsträckningar hindrades direkt solljus att falla på dessa
papper under morgnar och aftnar. Baksidan av
dessa lådor skyddades av ett tak av asfaltpapp
enligt fig. 4. Altanerna, där belysningarna
utfördes, tillhöra Statens provningsanstalts byggnader i
Stockholm.
På Sci sätt belystes papperen 62 dagar under
tiden den 9 juli 1934 till den 9 september 1934.
Totala antalet solskenstimmar var i Stockholm
under denna tid enligt uppgift från Stockholms stads
meteorologiska station 523. Efter denna
belysningstid intogos för undersökning samtliga prpvserier,
som utsatts för direkt solljus, och den ena av de
två serier av varje papperssort, som belysts med
diffust ljus. De återstående provserierna utställdes
ånyo för fortsatt belysning med diffust ljus. Efter
ytterligare 66 dagar, under tiden den 10 september
1934 till den 14 november 1934, intogos även dessa
provserier för undersökning. Antalet
solskenstimmar i Stockholm var under denna senare
belysningstid 244.
De belysta papperen undersöktes med avseende
på vikningshållfasthet i Schoppers apparat.
Samtidigt undersöktes på samma sätt jämväl de
provserier av papperen, som förvarats i mörker på
laboratoriet, en serie av varje papperssort efter vartdera
belysningsintervallet. De två serierna gåvo
överensstämmande resultat, varför medeltalet av desamma
angivits som de obelysta papperens
vikningshållfasthet. Samtliga bestämningar av vikningshållfastheten
. g-fa»
hülll..............
itøiiiiiniljiiliM[t
|||||||||||HM||||||
c........./_i_1
Fig. 3. Anordning för belysning av papperen med direkt solljus.
hava utförts på lufttorra prov vid 65 % relativ
luftfuktighet och angivna resultat äro medeltal av 10
bestämningar i vardera maskin- och tvärriktningen
av papperen med undantag för de obelysta
papperen, där 20 bestämningar, 10 efter vartdera
belysningsintervallet utförts i vardera riktningen av
papperen.
Provserierna av normalpapperet klass 2 hava utom
ifråga om vikningshållfastheten jämväl i viss
utsträckning undersökts med avseende på koppartal.
På grund av den ringa provmängd, som förefanns av
de belysta papperen har för varje
koppartalsbestäm-ning endast använts 1 g. Angivna resultat äro
medeltal av två värden.
Genom belysningen hade i vissa fall papperens
färg ändrats något. Färgändringen var emellertid
i samtliga fall jämförelsevis ringa. i tabell ii
återgives en sammanställning av de iakttagna
färgändringarna. Där betecknas med 0 de fall, då ingen
färgändring ägt rum, med 1 en mycket svag grå till gul
färgton, med 2 en svag och med 3 en tämligen svag
grågul färgning.
Av de i tabell i sammanställda
provningsresultaten framgår, att samtliga färgade glas visat en
större eller mindre förmåga att skydda papperen
mot solljusets förstörande inverkan i jämförelse med
det ofärgade vanliga fönsterglaset. Graden av
skyddsverkan är beroende på i vilken utsträckning
glasen absorbera de kortare ljusvågorna. Av de fär-
Fig. 4. Anordning för belysning med diffust solljus. I mitten
grön-färgat fönsterglas, pä bilden svart.
Fig. 2. l = rött fönsterglas, 2 = gult fönsterglas nr 2, 3 = gult fönsterglas nr 1, 4 = gult antikglas, selen, 5 = grönt fönsterglas, 6 = rött
fönsterglas, 7 = ljuskällans spektrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
