Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
TEKNISK TIDSKRIFT
20 juli 1935
Fig. 10. Propellerväxelhus för Bristol flygmaskinsmotor.
tall. Tillverkningen lär ej stöta på några
svårigheter.
Såsom ytterligare värdefulla egenskaper hos de
smidda legeringarna kan nämnas: De kunna bibringas
en högglanspolerad yta, de äro goda ledare för
elektrisk ström samt fullständigt omagnetiska. Deras
bearbetbarhet med skärande verktyg är mycket god
och skärhastigheten kan uppdrivas mycket högt.
Jag övergår nu till att i korta drag beskriva
tillverkningen av smidd lättmetall. Smältningen och
legeringen av metallen försiggå vanligen i oljeeldade
degelugnar, varefter den homogena legeringen efter
många försiktighetsåtgärder tappas i kokiller med
rund eller fyrkantig sektion. De största
svårigheterna vid lättmetalltillverkning ligga redan i
götframställningen, och speciell omsorg måste ägnas såväl
erhållandet av en absolut homogen legering som
kontroll av tappningstemperaturer och götets
stelnings-hastighet. Om stelningen sker för hastigt erhålles
otätheter, och vid för långsam stelning blir
strukturen för grov, vilket vid den fortsatta smidningen
inverkar synnerligen menligt på resultatet. För att
kunna kontrollera detta måste vattenkylda kokiller
användas. Före smidningen bortskaffas alltid ett
cirka 25 mm tjockt ytskikt på göten genom
svarvning, sågning eller hyvling. detta för att risken för
ytfel skall elimineras. Göten uppstickas sedan i
lagom stora kutsar.
Fig. 11. Vevhushalvor för Bristol flygmaskinsmotor
Fig. 12. Hejarverktyg för vevhushalvor.
Även vid den efterföljande smidningen, hejningen
och värmebehandlingen är det av största betydelse
att ali värmning kontrolleras synnerligen noggrant.
Smidning och värmebehandling försiggår nämligen
vid så låga temperaturer (omkring 480—530°) att
man ej kan iakttaga någon som helst färg på
smides-stycket. Av denna anledning måste automatiskt
kontrollerade specialugnar användas, lämpligen
elektriska ugnar med fläktar för temperaturens
utjämnande och konstanthållande, eller saltbadsugnar,
vilka ävenledes giva mycket jämn temperatur.
Värmen överföres vid dessa låga temperaturer nästan
uteslutande genom konvektion, varför en hastig
cirkulation av ugnsatmosfären är välgörande. Vid alla
ugnar måste pålitliga temperaturmätningsinstrument
insättas. Orsaken till att en dylik sträng
temperaturkontroll användes är att även en mycket ringa
överhettning kan fullständigt ruinera materialet.
Hejningen får aldrig ske direkt från en gjuten
kuts, utan man måste alltid se till att materialet
först får en genomarbetning under vanlig
smides-hammare, varigenom gjutstrukturen omvandlas och
metallen blir starkare och mera deformerbar vid
hejningen.
Fig. 16 visar de olika
smidesopera-tionerna för tillverkning av
cylinderhuvuden för Bristol flygmaskinsmotorer.
Vi se alltså att man endast gradvis efter
upprepade deformationer kan uppnå
slutformen.
Beträffande hejarsmidning av
Al-legeringar kan nämnas, att dessa erbjuda
stort motstånd mot deformation;
materialet flyter dåligt. Av denna orsak måste
hammare och hejare vara cirka 20 %
kraftigare än för motsvarande detaljer i
stål. Tack vare denna kärvhet gentemot
deformation hos aluminium fordras stor
omsorg vid tillverkningen av
hejarverk-tygen, släppning och radier måste vara
större än vid stålhejning, dessutom bör
man räkna med att slå avsevärt många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
