Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
TEKNISK TIDSKRIFT
19 okt. 1935
Fig. 4.
Fig. 5.
även genom detta sitt köpeavtal stimulerat svensk
industri till ny verksamhet på ett område, där vi förut
varit hänvisade till utlandet, ett glänsande exempel
på huru staten på ett för båda parterna sunt och
lyckligt sätt kan stödja den inhemska företagsamheten
och produktionen. Sveriges industri och teknik har
anledning känna sig tacksamma mot Kungl,
generaltullstyrelsen och särskilt ämbetsverkets chef,
generaldirektör Nils Wohlin, ävensom dess
dåvarande kustbevakningsinspektör för detta
manliga initiativ. Sedan numera leveransen av de
fyra maskinerna lyckligt fullgjorts, synes det mig
som om en redogörelse för dessa intressanta
nykonstruktioner och nybyggnader kunde ha ett allmännare
intresse. Därvid må då först meddelas, att den
konstruktiva utformningen av maskinerna
omhänderhafts av ingenjörerna O. Derans, Nohab, och B.
Grandinson, Hesselmanbolaget, samt
provningsarbetena av ingenjörerna Uno Danielsson, Nohab,
och Martin Danielsson, Hesselmanbolaget. De
många åt olika håll vittutsvävande skäl, vilka som
slutligt resultat givit just den detaljutformning, som
kommit till utförande, vore här för vidlyftiga att
ingå på. Som en huvudsynpunkt må blott anföras,
att maskinen å ena sidan skulle i sin helhet kunna
lätt insättas och uttagas ur fartyget, men å andra
sidan vara lätt åtkomlig till alla sina delar utan att
behöva rubbas från bädden. Dessa fordringar ha
givit huvuddragen av maskinens konstruktion.
Fig. 1 visar en längdgenomskärning med delvis
yttervy och fig. 2 en tvärgenomskärning av maskinen.
Maskinen är uppbyggd på en bottenplåt, fig. 3 till 5,
av lättmetall. Med denna äro sammangjutna
ståndare för uppbärande av cylinderblocken, fig. 6.
Ram-och cylinderblock sammanhållas av stagbultar, fig. 6,
vilka nedgå till vevhusets undre del. Mellan
ståndarna nedlägges axeln i vevaxellagren. Överfallen
fastsättas medelst traverser och bultar, fig. 2.
Ramens öppna ändar täckas på förkant av ett
frontlock, vilket även uppbär diverse hjälpapparater,
såsom vattenpumpar, elektrisk utrustning m. m., och
på akterkant av backslagningsanordningen, fig. 1.
Även svänghjulet är anbragt på akterkant och
inneslutet d en kåpa. På axelns förkant är anbragt en
svängningsdämpare. I cylinderblocken, tre stycken,
hopbultade med varandra, fig. 6, äro lösa
cylinderfoder insatta, fig. 1 och 2. Den i cylindern löpande
kolven, fig. 7, har den för Hesselmanmotorn
karakteristiska egenartade utformningen. I de över
kolvbottnen uppdragna avskärmande kolvsidorna finnas
emellertid ej några urtagningar, emedan
insprutningsmunstycke och tändstift äro förlagda i
cylinderlocket. Av fig. 2 framgår till- och
avloppskanalernas konstruktion, brännarens och tändstiftets
placering samt kylmantelns anordning och av fig. 1
framgår ventilernas inbördes placering. Ett par
fotografiska bilder av cylinderlocket visa fig. 8 och 9.
Särskilt är att iakttaga inloppskanalens egenartade
utformning i avsikt att i cylindern kring dess axel
erhålla just den rotationshastighet hos luften, som
erfordras för erhållandet av ett riktigt resultat. Tack
vare denna utformning av tilloppskanalen har den
tidigare avskärmningen av halva inloppsventilen
kunnat undvikas, varigenom även maskinens
fyllnadsgrad väsentligt förbättrats. Slutligen framgår av fig.
1, att avloppsventilen stöder mot ett insatt säte av
specialgjutjärn. Av fig. 2 framgår vidare
tilloppsrörets med luftregulator samt det vattenfyllda
avloppsrörets placering. Under inloppsröret synes
bränslepumpen, vars drivning framgår av fotografiet,
fig. 10. På samma figur synes även
maximiregula-torn vid axelns för bränslepumpens drivning högra
ände. Under avloppsröret, fig. 2, synes en andra
röranordning i tvärgenomskärning. Detta är
smörjoljekylaren. Styrningen sker med hjälp av
tryckstänger och vipparmar, fig. 2, från en i ramen inlagd
styraxel, fig. 11, driven med kuggväxel från
vevaxeln. Styraxeln med fasta kamskivor, fig. 12, är
utförd i tre delar, vilka sammanhållas av en i en
central borrning i axeln förlagd dragbult. För att
därvid de tre axeldelarna skola styra i riktiga
Fig. 16.
Fig. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
