- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Skeppsbyggnadskonst /
72

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

teknisk tidskrift

16 febr. 1935

Fig. 20—21. Fmkttransportfartyget "Duca Degli Abruzzi1’, byggt vid
Eriksbergs Mek. Verkstad.

Kylanordningar för fartygets proviant.

Alla moderna såväl last- som passagerarfartyg äro
numera försedda med frys- och kylrum för proviant,
och i passagerarfartygen kunna dessa rum få ganska
stora dimensioner. På ett lastfartyg nöjer man sig
i allmänhet med ett kylrum för grönsaker, där
temperaturen hålles vid + 4°C, och ett frysrum för kött,
fisk, smör etc., där temperaturen skall vara ca —4°C,
då däremot i passagerarfartygen uppdelningen av
rummen är vidlyftigare för att skilja de olika
varu-slagen åt. Dessa kylanordningar följa i allmänhet
samma riktlinjer som dem, vilka förefinnas för
varuhus i land, och torde ej behöva närmare redogöras
för.

Kylanordningar för passagerarinredningar.

Komforten ombord på de stora passagerarfartygen
blir med tiden allt större och större. Förr i tiden
nöjde man sig med att förse
passagerarinredning-arna med naturlig ventilation, dvs. luftanordningar
utan mekaniska hjälpmedel. Det kunde vara si och
så med frisk-lufttillförseln, i synnerhet i
svårtillgängliga ställen i inredningen. Numera har man börjat

tillämpa ungefär samma principer som vid större
samlingslokaler i land för "air conditioning", vilket
i sig innefattar tillförsel av stora kvantiteter frisk
luft, som uppvärmts eller avkylts och bibringats den
lämpliga fuktighetshalten, allt efter de härskande
temperatur- och fuktighetsförhållandena ute i fria
luften. Lufttillförseln i inredningen sker genom
trummor, en för kalluft och en för varmluft, som
dragas genom inredningen och i varje hytt eller
samlingsrum anbringas ett eller flera luftspjäll, s. k.
"punkah louvres", så konstruerade att genom
inställning av desamma kan erhållas kall-, varm- eller
tempererad luft, allt efter behag, ocli på så sätt kan
varje passagerare reglera temperaturen i hytten,
som han vill. Luften tryckes genom fläktar, vanligen
placerade på båtdäcket in i trummorna. Att
åstadkomma varm luft är ej så svårt, ty det sker helt
enkelt genom att låta luften, innan den går in i
trummorna, passera över ett värmebatteri, som erhåller
erforderlig värme från ånga, vilken tages från
ombord befintliga pannor, eller också sker
uppvärmningen elektriskt. Då det gäller att kyla luften till
en temperatur under yttertemperaturen, fordras
särskilt vid gång i tropikerna stora kyleffekter, och en
kylanläggning för detta ändamål skulle bliva mycket
oekonomisk och dyrbar, om den kylda luften efter
att hava passerat genom inredningen skulle tillåtas
att gå ut i det fria. Man brukar därför tillämpa
ungefär samma system som vid fruktkylning, dvs. man
återleder luften till kylbatteriet, där den kyles på
nytt, renas genom särskilda anordningar, bibringas
sin rätta fuktighetshalt och uppblandas med
friskluft utifrån. För att uppnå en något så när god
ekonomi fordras emellertid, att den inredning, som skall
på detta sätt kylas, ej får hava en mängd
fönsterventiler, dörrar etc. stående öppna, utan att ett slutet
cirkulationssystem åstadkommes.

På fartyg med stora kylanläggningar för last kan
systemet lättare göras mindre ekonomiskt
betungande, om detsamma användes efter slutet av
nedkyl-ningsperioden för lasten, då reservkyleffekt finnes
tillgänglig och sålunda särskilt för luftkylningen av
inredningen avsett kylmaskineri ej behöver
installeras.

Till slut följa ett par bilder av ett fartyg, som kan
anses som en exponent för ett nutida transportfartyg
för frukt (fig. 20—21). Det är samma fartyg, som
jag visat en del ritningar av förut, av vilka
Eriksbergs verkstad levererat tre till Italien för någon
tid sedan.

Säkerligen skulle mycket mer kunna sägas i ämnet
för denna framställning, men min avsikt har endast
varit att lämna en kort exposé av vad som
förekommer ifråga om kylanordningar i moderna fartyg och
de problem, som förefinnas att lösa för
fartygskonstruktören på detta område i hans praktiska
utövande av sitt yrke.

Diskussion.

Ordföranden dr H. G. Hammar tackade för det
intressanta föredraget, som i sanning var ett länge känt
behov för varvsindustrien. Fartyg byggda för att i
kylrum frakta frukt och dylikt gods har blivit ett mycket
stort behov. Götaverken har för sin del order på
fartyg försedda med kylrum uppgående till en kubik av
500 000 kbf, och på samma sätt arbetas det vid de flesta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935s/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free