- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Skeppsbyggnadskonst /
80

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

teknisk tidskrift

16 nov. 1933

ciellt vid en bogserbåt är det av vikt, att propellern
kan utveckla sitt största moment vid reducerad
hastighet, varför den elektromagnetiska slirkopplingen
på grund av ovan angivna egenskaper ställer sig
avgjort gynnsammare än den hydrauliska.

Såsom ovan beskrivits behöver kopplingen för sin
normala funktion magnetström. som är avsedd att
tagas från belysningsnätet ombord. Vid ett
eventuellt strömavbrott kan sålunda kopplingen icke
fungera, och samma skulle förhållandet bliva, om ett
mera betydande fel inträffar med kopplingens
elektriska delar. För att vid ett dylikt
tillfälle dock kunna uppehålla
propellerdriften förses
kopplingen med anordningar, som
möjliggöra en mekanisk
förbindelse av primär- och
sekundärdelen (exempelvis genom ett
antal med gummihylsor beklädda bultar). Kopplingen
kan därigenom relativt hastigt förvandlas till en
elastisk axelkoppling, som direkt överför
dieselmotorns moment till propellern. En dylik anordning är
antydd i fig. 2.

Här nedan följer en approx. matematisk härledning
av de svängningsförhållanden, som uppträda i det
primära och sekundära systemet under inflytande av
ett pulserande dieselmotormoment. Som bekant kan
varje periodisk pulsation uppdelas i ett antal enkla
sinussvängningar av olika frekvens, vilkas verkan
sedan addera sig. I det följande beräknas inverkan
av ett visst varierande moment M sin y t hos
dieselmotorn. Med hänvisning till fig. 5 hava följande
beteckningar använts:

7j = primärt tröghetsmoment (dieselmotor
kopplingens primärdel).
Z2 = sekundärt tröghetsmoment (propeller -f-
kopplingens sekundärdel).
M = amplitud hos en viss sinusformad pulsation i

dieselmot.-momentet.
y — vinkelhastighet hos det pulserande momentet
M.

m = en konstant för kopplingen, som bestämmer
storleken av det överförda vridmomentet =
m • (røl — (d2). m är således ett mått på
kopplingens styvhet, m minskar hastigt i samma
mån, som y växer utöver ett visst värde, dvs.
överföringen blir mjukare vid ökad
svängningsfrekvens.
Ovanstående data äro att anse som kända och med
dessa som utgångspunkt skola beräknas:
coi = momentanvärdet å vinkelhastigheten hos
dieselmotorn resp. kopplingens primärdel,
förorsakad genom det pulserande
dieselmotormomentet.

a>2 — motsvarande vinkelhastighet hos
propeller-axeln resp. kopplingens sekundärdel.
Man kan då uppställa följande ekvationer:

M sin yt —

dm i

m (a>! — <x>i)

A

B

d(X>2
lif
IT

A — det från dieselmotorn påtryckta pulserande
momentet minskat med det av svängmassan /1
absorberade = det till kopplingens luftgap
överförda momentet.

B = det av kopplingen på elektrisk väg överförda
momentet.

C ■— det av svängmassan 1., absorberade momentet.

Lösningen av ovanstående differentialekvationer
giver följande resultat:

Vinkelhastighetsampl. m^ =

M

\A + Wf

V

hhr

m

(2)

+ C1+/2)2

Vinkelhastighetsampl. co2 =

M

1

(3)

Om man betraktar (3), innehåller kvadratroten

i nämnaren två termer,

hf-

.(1)

ett uttryck för kopplingens styvhet; om m = 00
övergår den i en fast koppling, och den första ter-

M

men är då = 0. I detta fall är ampl. a>2 = — ■

y{i 1 + h)

alltså omvänt proportionell mot frekvensen och den
totala svängmassan. Kopplingen kan naturligtvis
därvid verka nedsättande på svängningsamplituden
endast genom -sin massa.

Om m minskar, dvs. kopplingen är mjukare, växer
första termen; alltså verkar kopplingen nedsättande
på amplitudens storlek. Denna verkan stegras också
med ökat y, dvs. med frekvensen av den påtryckta
pulsationer Det är därför påtagligt, att kopplingen
bör effektivt kunna skydda mot stötar av hög
frekvens, vilka härröra från dieselmotorn.

Ovanstående beräkning visas här tillämpad på ett
under tillverkning varande fartygsmaskineri,
nämligen en 2-takt enkeltverkande dieselmotor om 580
hk vid 250 v/min, som arbetar på propellern genom
en elektromagnetisk slirkoppling, vars normala
slir-ning vid 1/1 last har valts = 1,8 %. Dieselmotorn
utvecklar vid 1/1 last ett medelmoment = 1 660 mkg,
och amplituden hos det pulserande momentets
grundsvängning har vid denna motortyp samma storlek som
medelmomentet. Konstanterna erhålla därvid följande
värden:

Zj = 170 dimension mXkgXsek-2
12 = 50 „ „

M = 1 660 „ mXkg
y — 105 „ sek.-1
m = 100 (vid y = 105) dimension mXkgXsek.

Om man insätter dessa världen i (2) resp. (3)
erhålles:

Vinkelhastighetsamplitud co1 = 0,093, motsv. en
olikformighetsgrad = 0,71 %.
Vinkelhastighetsamplitud co2 — 0,002, motsv. en
olikformighetsgrad — 0,015 %.

Man ernår således genom kopplingens slirning en
avsevärd förbättring av den olikformighetsgrad hos
propellern, som uppstår genom dieselmotormomentets
grundsvängning; vid svängningarna av högre ordning
blir denna verkan ytterligare förstärkt. Alla de
svängningar, som uppträda i kopplingens sekundärdel, bliva
därför väsentligt reducerade i förhållande till
primärsidans. Några som helst resonansfenomen kunna icke
utbildas i en koppling av detta slag, enär någon
magasinerad energi, motsvarande vad som upptages i den

Fig. 5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935s/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free