Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 2
TEKNISK TIDSKRIFT
FEBR. 1935
*
VÅG ~ och WltNDYG GNAD SKÖN ST
Redaktör: Waloßml
INNEHÅLL: Väg- och vattenbyggnadsfacket under är 19ö4, av byråchefen Sven Estenberg.— Ekonomisk
beräkning av en betongplatta, av civilingenjör B. Hultin. — Praktisk duglighet i ägomätning, av civilingenjör S.
Bergström. — Rektangulära plattors hållfasthet mot avknäckning, av professor O. H. Faxén. — Insänt. — Litteratur.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSFACKET
UNDER ÅR 1934.
Vi fortsätta här återgivandet av de
översikter över utvecklingen på väg- och
vattenbyggnadsområdet i Sverige under år 1935,
vilka gåvos vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för väg- och vattenbyggnadskonst
februari sammanträde.
HAMNAR, VATTENVÄGAR OCH
FLYGLEDER.
Av byråchef SVEN STENBERG.
Hamnar.
Inom hamnbyggnadsområdet har under senare år
rått livlig verksamhet, vilket huvudsakligen torde få
tillskrivas den rådande arbetslösheten, som
framtvingat arbetsföretag, vilka, i och för sig motiverade
och för hamnarnas bestånd och utveckling
nödvändiga, under normala förhållanden i många fall helt
säkert fått anstå på grund av kommunernas oförmåga
att finansiera desamma.
Av medel, som riksdagen ställt till förfogande för
arbetslöshetens lindrande, ha statsbidrag emellertid
kunnat erhållas, till handelshamnar med max. 2/3 av
kostnaden samt till fiskehamnar med i regel högst
90 %. I vissa fall har dock till sistnämnda kategori
hamnar beviljats procentuellt högre bidrag, såsom till
statens fiskehamnar och till sådana statsunderstödda
fiskehamnar, där resp. kommuner varit allt för
skat-tebetungade för att i nämnvärd grad kunna deltaga
1 kostnaden.
Enär tidigare här lämnade redogörelser för
verksamheten inom hamnbyggnadsområdet varit särdeles
knapphändiga, tillåter jag mig att gå något tillbaka i
tiden, särskilt beträffande de ovannämnda
arbetslöshetsanslagen.
Sålunda har från anslaget till beredskapsarbeten,
vilket första gången beviljades av 1931 års riksdag,
för budgetåren 1931—1933 utanordnats statsbidrag
till 13 fiskehamnar med en sammanlagd
byggnadskostnad av 1 023 200 kr. och från anslaget till statliga
beredskapsarbeten under budgetåren 1933—1935 till
24 fiskehamnar och en motorbåtshamn med en
byggnadskostnad av sammanlagt 2 133 900 kr.
Från anslaget till broar och hamnar, vilket stått till
förfogande budgetåren 1933—1935, har statsbidrag
beviljats till 14 fiskehamnar samt till 17
handelshamnar. Byggnadskostnaderna äro beräknade till
2 346 300 resp. 4 218 900 kr.
Från anslaget till kommunala beredskapsarbeten,
budgetåren 1933—1935, har beviljats dels lån med
fem års räntefrihet dels statsbidrag med 20 % till 2
handelshamnar, för vilka de beslutade
byggnadskostnaderna uppgå till sammanlagt 2 591 300 kr.
Samtliga dessa arbeten hava utförts i fria
marknaden dels av Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen dels
av resp. kommuner, huvudsakligast genom
entreprenör, under Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
kontroll.
Vidare har från medel, som stått till Statens
arbetslöshetskommissions förfogande, under budgetåren
1933—1935 beviljats statsbidrag till 28 företag, varav
26 såsom statskommunalt reservarbete i resp.
kommuners egen regi och två såsom statligt reservarbete,
med en sammanlagd byggnadskostnad av 2 573 100 kr.
Förutom anslagen till arbetslöshetens lindrande ha
utgått årliga mindre anslag till statsunderstödda
fiskehamnar och farleder, från vilka anslag bidrag
utgått under åren 1933 och 1934 till 6 fiskehamnar från
det förstnämnda och till 13 handelshamnar från det
sistnämnda. Den beräknade byggnadskostnaden
uppgår till resp. 632 900 och 2 771 975 kr. Ett tidigare
utgående anslag till statens fiskehamnar är numera
indraget, enär clet visat sig mindre lämpligt att utföra
dylika hamnar såsom rent statliga, utan några
skyldigheter från intressenternas sida.
Slutligen har dels genom särskilt riksdagsbeslut
dels från anslaget till beredskapsarbeten medel
beviljats till en handelshamnsanläggning vid Karl
Johans stad för en kostnad av 1 015 000 kr., varjämte
Lotsverket utfört en lotshamn vid Landsort.
Sammanlagda byggnadskostnaden för ovan
angivna företag, till vilka statsbidrag beviljats under
åren 1933 och 1934, uppgår till i runt tal 18,4 mill.
kronor, varav ca 10,4 mill. i statsbidrag.
Ny- och ombyggnadsarbeten, omfattande
kajarbe-ten, muddringar samt hamnarnas utrustning med
kranar och varuskjul etc., har under de tvenne
sistförflutna åren i stor utsträckning förekommit även utan
att statsbidrag åtnjutits. Detta gäller då i främsta
rummet de större hamnarna Stockholm, Göteborg och
Malmö, men även vid andra platser till ett antal av
12 st. hava dylika arbeten kommit till utförande.
Sammanlagda byggnadskostnaden för dessa arbeten
belöper sig till ca 14,4 mill. kr. För hela landet
uppgår sålunda kostnaden för under de två
sistförflutna åren inom hamnbyggnadsområdet slut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:32:20 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935v/0027.html
