Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
-TEKNISK TIDSKRIFT
27 april 1935
Stockholms sluss. Den nya slussen, som kommer att
tagas i trafik innevarande sommar, får en nyttig
längd av omkring 75 m, en bredd i kammaren av 10
m och ett djup vid ordinärt lågvatten i saltsjön av
3,4 m. Den överbygges med två fasta broar med 5,4
m fri höjd över Mälarens m. v. y. Slussen kommer
att förses med lyftportar, som möjliggöra densammas
användande för avtappning av Mälarens högvatten.
Den gamla slussen har ombyggts till
avtappnings-kanal för Mälarens vatten och ersätter sålunda den
gamla Polhems-slussen, som igenfyllts.
Ombyggnaden har bestått i borttagande av de gamla
slussportarna, insättning av en bjälksätt av Dip-balkar samt
beklädnad av bottnen i de förutvarande
slussinfar-terna med betong eller stenpackning. Efter
ombyggnaden kan avtappas ungefär dubbelt så stor
vattenkvantitet som genom Polhems-slussen.
Genom de här nu beskrivna anordningarna vid
Slussen ha möjligheterna för en effektivare
avtappning av Mälarens högvatten avsevärt ökats. Förslag
till en partiell reglering av Mälaren har på basis härav
jämte en regleringsdamm över stora Norrström redan
utarbetats, och synes förhoppningar nu kunna hysas
att en snart 100-årig fråga inom den närmaste tiden
får sin lösning.
Förslag ha utarbetats och statsbidrag sökts till fem
kanal- och farledsföretag, nämligen Balslands kanal,
ombyggnad av slussen vid Upperud, beräknad
kostnad 153 000 kr., Sufflé kanal, ombyggnad av
led-arm vid Säffle, beräknad kostnad 200 000 kr.,
Karlskrona östra farled, i anslutning till den
tidigare med statsmedel utförda Långörenleden,
beräknad kostnad 124 000 kr., fördjupning och rätning
av farledeti till Uddevalla från Ellösefjorden genom
Malö strömmar, för vilken kostnaden beräknats till
3 846 000 kr. samt Arbogaåns upprensning,
beräknad kostnad 90 400 kr. Vidare pågår i V. v. stn
upprättande av förslag till inomskärsled Bokösund—
Oxelösund i Södermanlands skärgård, till fortsatt
utbyggnad av inomskärsleden Göteborg—Strömstad
mellan Isvikskilen och Sannäsfjorden strax söder om
Strömstad samt till fördjupning av Väddö kanal och
några mindre farleder i Stockholms skärgård.
Till sist vill jag nämna, att fråga väckts om
nedläggande av Filipstads Bergslags kanal. Kanalen
anlades år 1854 men har sedan tillkomsten av Mora—
Vänerns järnväg förlorat största delen av sin
betydelse som trafikled. Ärendet är emellertid ännu ej
slutbehandlat.
Flygleder.
Den 15 dec. 1933 tillkallades vissa sakkunniga att
biträda Kommunikationsdepartementet med
verkställande av utredning i fråga om anordnandet av
statligt understödjande av regelbunden luftfart för tiden
efter utgången av år 1936, jämte vad därmed äger
sammanhang, samt beträffande luftfartsmyndighetens
organisation. Dessa sakkunniga,
"luftfartsutredningen", ha i november 1934 avlämnat sin utredning,
där de förorda:
Att svensk statsunderstödd luftfart från och med
år 1937 bedrives med en enkeltur dagligen året runt
på en var av sträckorna:
Malmö—Köpenhamn—Hamburg—Amsterdam, Malmö—Köpenhamn—Amsterdam,
Amsterdam—Paris, Amsterdam—London, Stockholm
■—Malmö och Oslo—Göteborg—Köpenhamn—Malmö
samt en dubbeltur dagligen året runt på vardera
av sträckorna
Stockholm—Åbo—Helsingfors—Tallinn och Malmö
—Köpenhamn—Berlin.
att ifrågavarande luftfart handhaves av a.-b.
Aero-transport, som för ändamålet ombildas, så att staten
ingår som huvuddelägare, varefter avtal träffas
mellan staten och bolaget till att börja med för en tid
av sex år, därvid staten förbinder sig lämna bolaget
årligt understöd, för år 1937 med 950 000 kr., varefter
bidraget nedsattes med 75 000 kronor för varje år,
att nattpostflygningarna skola bekostas av
postverket,
samt att Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen blir
1 uf tf artsmyndighet.
"Luftfartsutredningen" har således förordat, att
flygtrafik även från och med år 1937 bedrives av ett
svenskt foretag såväl på de för Sverige viktigaste
utlandslinjerna som på de blivande inrikeslinjerna, och
torde statsmakternas tidigare beslut om upprättande
av flygleder inom landet få anses vara ett uttryck för
att så kommer att bliva förhållandet, åtminstone vad
inrikestrafiken beträffar.
Under år 1934 har a.-b. Aerotransport självständigt
eller i samtrafik med utländska företag trafikerat
följande linjer:
Malmö—Köpenhamn—Hamburg—Amsterdam hela året och Stockholm—Åbo—Helsingfors
35 veckor, för vilket erhållits 650 000 kr. i
statssubvention. Utan dylikt bidrag har trafikerats,
Göteborg—Köpenhamn—Malmö, 9 veckor, Stockholm—
Tingstäde (Gotland), 9 veckor, Helsingfors—Tallinn.
26 veckor och Malmö—Amsterdam, 44 veckor.
Vidare har Flygtrafikaktiebolaget Stockholm—Göteborg
under en månads tid trafikerat sträckan Stockholm—
Göteborg, varjämte linjerna Malmö—Berlin, Malmö
—Hamburg, Malmö—Paris,
Oslo—Göteborg—Köpenhamn och Stockholm—Mariehamn trafikerats av
utländska bolag. Dessutom har nattpostflygning ägt
rum på lederna Stockholm—Malmö och
Malmö—Köpenhamn—Hannover.
De flygleder inom landet, vilka beslutats komma
till utförande enligt de riktlinjer, som numera
till-lämpas, nämligen med hjälplandningsfält på ungefär
var 5:te mil samt med ledfyrar på ett inbördes
avstånd av 15—35 km, äro Stockholm—Malmö och
Malmö—Göteborg—norska gränsen, varjämte, genom
medgivande att en flygplats iordningställes vid
Norrtälje, förberedelse vidtagits för trafikerande av leden
Stockholm—Helsingfors med landflygplan.
Huvudstationerna för dessa flygleder förläggas till
Brommafältet i Stockholm (f. n. Barkarby), Torslanda
i Göteborg och Bulltofta i Malmö och anordnas
hjälplandningsfält å leden Stockholm—Malmö vid Vä-ngsö,
Stigtomta, Norrköping, Malmslätt, Hästholmen,
Visingsö, Jönköping, Ya, Feringe, Exen, Fagerhult,
Ljungbyhed och Eslöv, å leden Malmö—Göteborg—•
norska gränsen vid Halmstad, Varberg, Orust,
Svarteborg och Näsinge samt, såsom förut nämnts, vid
Norrtälje å leden Stockholm—Helsingfors. Ytterligare
flygleder inom landet, såsom Stockholm—Göteborg,
Stockholm—Oslo direkt samt Stockholm—Luleå äro
föreslagna, men ha dessa av kostnadsskäl ansetts
tillsvidare böra ställas på framtiden. Krafter äro
emellertid i rörelse för att även dessa leder skola
förverkligas, speciellt Norrlandsleden, som anses kunna
få stor betydelse såväl för post- som passageraretra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
