Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 april 1935
VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KONST
47
fiken. Leden Stockholm—Göteborg sammanfaller
för övrigt till stor del med Stockholm—Malmö, och
torde ytterligare endast två hjälplandningsplatser
behöva anläggas, för att denna led skall bliva
fullständig. Å leden Stockholm—Oslo är början gjord
genom de under byggnad varande flygfälten vid
Eskilstuna och Örebro. En annan fråga är dock, huru
driftskostnaderna komma att ställa sig för dessa
linjer. Särskilt för Norrlandsdelen har
subventionsbehovet beräknats bliva betydande.
De i nu nämnda aktuella inrikesleder ingående
flygfälten äro dels statliga dels kommunala. Förutom
flygfält avsedda för den civila trafikflygningen
finnas eller äro under byggnad inom landet militära
flygplatser till ett antal av 20 st., av vilka Malmslätt och
Ljungbyhed ingå såsom hjälplandningsplan i leden
Stockholm—Malmö och Barkaby tillsvidare ersätter
Brommafältet. De äldre kommunala flygplatserna,
huvudstationerna, förvaltas av vederbörande
kommuner, och torde detta bliva fallet även med de
platser, som äro belägna invid städer, där
flygtrafiken delvis blir ett lokalt intresse. Flyglederna
däremot och hjälplandningsplatserna på landsbygden får
väl anses vara en statens angelägenhet.
Vad flygplatsernas utrustning beträffar, så är denna
å huvudstationerna synnerligen omfattande. Här
erfordras nämligen hangar- och expeditionsbyggnader,
bostäder för viss personal, anläggningar för radio,
belysning och bensin, verkstad, restaurang, stängsel
etc. Å mellanstationerna och utefter flyglederna
erfordras framför allt fyrbelysning, såväl
flygplatsbelysning som ledfyrar och hinderbelysning.
Sammanlagda engångskostnaden för till de
beslutade flyglederna hörande flygplatser och
hjälpland-ningsfält inkl. marklösen och belysningsanordningar
har av nuvarande luftfartsmyndighet beräknats till
17 843 000 kr. Lägges härtill kostnaden för
sjöflygplatserna vid Lindarängen och Kalmar samt de
tidigare omnämnda hjälplandningsplatserna vid
Eskilstuna och Örebro uppgår summan till ca 19 550 000 kr.
Den årliga allmänna kostnaden för den nuvarande
flygtrafikens upprätthållande, sedan de beslutade
flyglederna iordningställts, har av samma myndighet
approximativt beräknats till 2 087 000 kr., varvid
inkomsterna beräknats till 117 000 kr. och 5 % ränta
räknats å investerat kapital samt amorteringstiden
för byggnader och flygledsfyrar antagits till resp. 40
och 10 år. För år 1937 skulle motsvarande
kostnader uppgå till 2 751 000 kr.
Under år 1934 har arbete pågått vid samtliga
flygplatser och hjälplandningsfält med undantag av
Lindarängen och Kalmar, vilka tidigare fullbordats,
samt Ya å leden Stockholm—Malmö och Orust och
Näsinge å leden Göteborg—norska gränsen, vilka ej
påbörjats under året. Arbetena bedrivas såsom
statliga eller statskommunala reservarbeten med större
eller mindre statsbidrag.
Flygfyrar äro uppsatta å leden Stockholm—Malmö
från Malmö upp till Gärstorp i närheten av
Linköping med fyrar på i medeltal var 25:te km.
Dessutom har flygplatsbelysning anordnats vid
Norrköping. Kostnaderna härför uppgå till resp. ca 140 000
och 25 000 kr.
De tre kommunikationsmedlen, hamnar,
vattenvägar och flygleder, äro nu genomgångna, och man kan
gott säga, att det är ett avsevärt arbete och avse-
värda belopp, som nedlagts på dessa under år 1934.
Visserligen tåla de ej i detta hänseende en jämförelse
med vägväsendet, för vilket föregående talare
redogjort, men hoppas jag, att jag lyckats påvisa, att
även dessa kommunikationsmedel äro värda allt be^
aktande.
NOTISER
Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst höll tisdagen den 19 mars 1935
under ordförandeskap av major Hugo von Heidenstam
ordinarie sammanträde på föreningens lokal, vilket var
besökt av ett 40-tal ledamöter.
I avdelningen invaldes civilingenjör Sven Bergström,
ingenjör Håkan Birke, civilingenjörerna B. C. Carlsten,
J. Körner, Per Lagerberg, Stig Axel Lagerkranz,
ingenjör Bertil Rudhagen, civilingenjör S. Sabelström,
bergsingenjör Sven Schwartz och -civilingenjör T. Svennberg,
samtliga i Stockholm.
Ordföranden meddelade, att avdelningen från
föreningens styrelse erhållit två remisser, dels 1931 års väg- och
brosakkimnigas teknisk-ekonomiska utredningar
rörande vägväsendet, del II "Broar", dels en av
generaldirektören Berglöf utarbetad promemoria angående
tillsynen över fastighetsregistreringen och
fastighetsbildningen. För granskning och avgivande av yttrande
över förstnämnda remiss hade styrelsen tillsatt en
fem-mannakommitté, bestående av: professor Karl
Ljungberg, sammankallande, kapten R. von Segebaden, kapten
Per Hallström, kapten Törd Lindblad och tekn. dr Hj.
Granholm.
För behandling av det senare remissärendet, vars
sakförhållanden vid tidigare tillfällen varit föremål för
föreningens och avdelningens utlåtanden, avsåg styrelsen
att snarast tillsätta en femmannakommitté, vari bl. a.
representanter från tidigare kommittéer i ärendet skulle
ingå.
Till avdelningens kännedom meddelades vidare, att
inbjudan till Fourteenth International Housing & Town
Planning Congress, 16—20 juli d. å. i London, inkommit
till föreningen, varjämte Institution of Structural
En-gineers i England inbjudit föreningen att sända en
representant till en högtidskonferens i London den 8—10
maj d. å. Ordföranden vände sig därefter till kvällens
föredragshållare, ingenjör Ruben Granqvist vid
byggnadskontoret i Helsingfors, och uttryckte sin glädje
över att se en representant för Tekniska föreningen i
Finland hos avdelningen samt överlämnade ordet till
denne.
Kvällens föredrag var betitlat "Aktiverat
slam-anlägg-ningar i Helsingfors, erfarenheter och rön" och i ett
timslångt anförande, belyst med talrika
skioptikonbilder, lämnade ingenjör Granqvist en synnerligen
instruktiv och sakrik skildring av
avloppsvattenreningsfrågan i Helsingfors.
Föredraget jämte en för detsamma uppgjord tabell,
med olika medelvärden från anläggningens drift
kommer att publiceras i Teknisk tidskrift.
Efter föredraget, som avtackades med kraftiga
applåder, förklarades ordet fritt, varvid överingenjör G.
Ekwall i Stockholms gatukontor lämnade en kort översikt
över de pågående arbetena för reningsanläggning i
Stockholm, varjämte professor Fellenius och major
von Greyerz yttrade sig och framställde några frågor,
vilka besvarades av föredragshållaren. T. R. Åm.
Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst höll måndagen den 8 april under
ordförandeskap av major Hugo von Heidenstam
ordinarie sammanträde på föreningens lokal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
