Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 15 febr. 1936 - Chalmersutredningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
ning utan alltför specialiserad undervisning i de
många fackämnena borde eftersträvas, synes
bärkraftigt. I konsekvens härmed ha de sakkunniga räknat
med ungefär samma grundutbildning vid den nya
högskolan som vid tekniska högskolan, men också
föreslagit en differentiering i förhållande till den
senare, nämligen:
Vid tekniska högskolan skulle åt följande områden
ägnas djupare studier: Yattenkraftteknik,
vattendragsregleringar, flottningsteknik, vattenrening,
hy-draulik, vägbyggnad och kommunikationsteknik samt
högre geodesi.
Vid Chalmers tekniska högskola skulle lämnas
mera utrymme åt: Husbyggnadsteknik.
Denna differentiering är emellertid så väsentlig att
de från den nya högskolan utexaminerade
ingenjörerna knappast borde kallas väg- och vattenbyggare
utan lämpligare byggnadsingenjörer. Om, i enlighet
med förslaget, ca halva antalet av
högskoleingenjörerna inom detta fack skola utbildas i Göteborg,
förutsättes behovet av högskolebildade
byggnadsingenjörer vara lika stort som behovet av egentliga
väg- och vattenbyggnadsingenjörer, en förutsättning,
som i de sakkunnigas betänkande ingalunda styrkts.
Ytterligare må framhållas, att de sakkunniga
förorda arkitektutbildning endast vid tekniska
högskolan (sid. 69). Den husbyggnadstekniskt betonade
väg- och vattenbyggnadsavdelningen vid den
ifrågasatta högskolan skulle genom en sådan organisation
icke komma i åtnjutande av de fördelar och den
stimulans, som en nära kontakt mellan dessa
närbesläktade fack otvivelaktigt medför. Den klyfta, som
förefinnes mellan arkitekter och ingenjörer, borde väl
hellre utfyllas än vidgas.
Ett uttryck för de sakkunnigas inställning i
berörda avseende är, att den vid Chalmers tekniska
institut förefintliga arkitektoniskt betonade
professuren ifrågasättes skola indragas (sid. 129), när den blir
ledig och ersättas med en eller två
speciallärarebefattningar.
En koncentrering av arkitektundervisningen till
tekniska högskolan och husbyggnadstekniken till
Chalmers tekniska högskola är icke rationell, varför
det — i händelse arkitektundervisningen helt
koncentreras till tekniska högskolan — bör tagas under
allvarligt övervägande, huruvida icke väg- och
vattenbyggnads- samt husbyggnadsavdelningarna vid
Chalmers tekniska institut skulle kunna indragas och
undervisningen i dessa ämnen koncentreras till
tekniska högskolan.
Tillströmningen till väg- och vattenbyggnadsfacket
ökade språngvis 1932 och 1933 (se tab. sid. 69). Vid
Chalmers tekniska institut var totala antalet
studerande 354 år 1931 och 413 år 1933, därav vid
fack-avdelningen för väg- och vattenbyggnad 69 resp. 130.
Hela ökningen gällde alltså denna fackskola. Detta
torde vara en tillfällig företeelse. Genom
vägväsen-dets organisation ha vid detta tidsskede plötsligt nya
möjligheter öppnat sig för väg- ocli vattenbyggare,
och därmed har följt ökad tillströmning av
inträdes-sökande. I kampen om anställningar, av vilka många
icke alis kräva högskolebildning, torde
överkvalifi-cering ha ägt rum. Statens arbeten för lindring av
arbetslösheten ha även tagit många väg- och
vattenbyggare i anspråk, en företeelse, som även torde vara
övergående. Ett stort antal av dessa anställningar
fordra på grund av arbetets art mera praktik och
rutin än högskolebildning.
Man bör därför av statistiken från Chalmers
tekniska institut icke draga förhastade slutsatser
angående det normala behovet av högskoleingenjörer
inom detta fack. En ingående undersökning av
behovet av högskolebildade väg- och
vattenbyggnadsingenjörer bör företagas, innan en sådan språngvis
ökning av utbildningsmöjligheterna sker.
Fackavdelningen för arkitektur.
De sakkunnigas förslag, att någon
arkitektutbildning icke bör ifrågasättas vid den nya högskolan i
Göteborg, synes icke grunda sig på någon särskild
utredning utan är endast ett godtagande utan vidare
av de meningar, som framförts vid de tidigare
utredningarna 1919 och 1929, och för vilka det ringa
antalet elever vid arkitekturavdelningen vid Chalmers
torde varit bestämmande. Emellertid har sedan dess
händelser inträffat, som borde påfordrat en närmare
undersökning.
Den nya lagstiftningen inom stadsplane- och
byggnadsväsendets område har framtvingat ett starkt
ökat behov av kvalificerade arkitekter. Genom den
nya länsarkitektinstitutioiien har ett 30-tal nya
statliga arkitektbefattningar tillskapats sedan 1928. I
samma riktning och kanske ännu starkare ha
förhållandena påverkats inom kommunalförvaltningarna
genom de nva byggnadsförfattningarna. I den mån
som sålunda erforderlig kontroll och tillsyn på
byggnadsområdet växer, måste man helt naturligt räkna
med att efterfrågan i fria marknaden på arkitekter
starkt tilltager. Även utvecklingen inom
byggnadstekniken, som gör byggandet väsentligt mer
komplicerat än förr i världen, torde verka i samma
riktning. Det torde härvid böra beaktas att
husbyggandet i landet ännu till mycket ringa del använder sig
av arkitektonisk sakkunskap.
Å andra sidan är frekvensen av studerande i
arkitekturskolan vid tekniska högskolan så stor, att
någon egentlig ökning av årskurserna icke torde bli
möjlig utan dubblering.
En mer ingående undersökning av dessa
förhållanden torde med ali sannolikhet ge vid handen, att
behovet av utbildning av kvalificerade arkitekter redan
är och ännu mer i framtiden kommer att bli så stort,
att ett nedläggande av arkitekturavdelningen vid
Chalmers tekniska institut icke är försvarligt ur
ekonomisk och praktisk synpunkt.
I stället bör undersökas om icke en utveckling av
denna avdelning med en viss differentiering i
förhållande till motsvarande fack vid tekniska
högskolan skulle vara det lämpligaste. Härigenom
skulle måhända samtidigt kunna tillgodoses det krav
på andra slag av kvalificerade byggnadsteknici, som
alltmer gör sig gällande inom olika grenar av
byggnadsindustrier. (Jfr väg- och
vattenbyggnadsundervisningen.) Detta är ju en fråga, som även de
sakkunniga ägnat sin uppmärksamhet, men den synes
på nu antytt sätt kunna finna en mera
tillfredsställande lösning än den de sakkunniga i sitt förslag
kommit till.
Under alla omständigheter synes det ofrånkomligt
att förslaget om nedläggande av
arkitekturavdelningen vid Chalmers tekniska institut upptages till
förnyad prövning.
15 febr. 1936
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
