Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 2 maj 1936 - Om erhållande av vatten genom borrning i fast berg, av Gustaf T. Troedsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
7. Hälsingborgstrakten.
Hälsingborgs stad har en årlig förbrukning av
inemot 4 mill. m3 vatten. Konsumtionen stiger f. n.
Fig. 8. Blockdiagram över Skåne (Voigt).
a = urberg, b = kambrium, c = ordovicium, d — gotlandium, e =
kåge-röd, / = räU-lias, g, h, i = olika avdelningar inom kritformationen,
j = basaltgångar (i urberget).
Fig. 7. Köpenhamns vattenområde. Grundvattensytan, bestämd
genom mätningar i borrhål. Linjernas ekvidislans 2 m (Köbenhavns
Vandforsyning.).
detta sätt. Detsamma är fallet med Paris, London
och andra storstäder.
Köpenhamn får liksom Malmö allt sitt vatten ur
borrhål. Dessa ligga i den omgivande terrängen på
Själland. Kvartären är där 0—92 m mäktig och
lämnar något vatten, men det mesta kommer från
berggrunden (fig. 6). Denna består av kritkalksten
liksom i SV Skåne. Vattnet fås dels från kalkens ytliga
sprickfyllda del. men dels från flintbäddar på
växlande djup. Vid ett av Köpenhamns bästa
vattenområden, Lej re, är vattnet artesiskt och stiger 17 m
över marken.
Sedan 1893 har man helt övergått till grundvatten.
Den årliga förbrukningen är nu 47 mill. m3 (i Sthlm
40,5 mill.). Detta vatten erhålles från 7 olika
grundvattensområden på inalles 530 km2. Men ett område
3 ggr så stort har undersökts genom ett nät av
borrhål, s. k. undersökningsborrningar. 1 334 sådana med
diametern 76 mm och djupet 10—118 m mätes
vattenståndet varannan månad. Vattenståndet är i regel
högst i april, lägst i oktober, men växlar högst
obetydligt. Särskilt ihållande torka i perioder på mer
än ett år kan påvisas i vattenståndet. För
vattenståndet har en särskild nivåkarta upprättats (fig. 7).
Lika konstant som vattenmängden är vattnets
temperatur, som året 0111 håller sig vid 8,5°C, dvs. landets
årsmedeltemperatur.
Jag behöver naturligtvis icke tillägga, att vid dessa
undersökningar — liksom f. ö. vid andra
kapitalkrävande anläggningar — slagrutan visat sig
fullkomligt värdelös.
med en vattenmängd pr år motsvarande 18 000
1/tim.
För tre år sedan erhöll jag i uppdrag av
Hälsingborgs stad att utreda möjligheten att genom borrrål
skaffa vatten till stadens vattenverk. Arbetet sattes
igång efter två linjer, en geologisk för att utröna
lagerföljden och en hydrologisk för att få närmare
reda på vattnets förekomst och kvalitet.
Den geologiska undersökningen, som främst avsåg
att få klarhet i lagerföljden, underlättades i hög grad
genom det stora antalet borrningar efter stenkol, som
utförts under en tid av mer än 100 år. Vid dessa
borrningar har det alltid varit av stor vikt att noga
anteckna lagerföljden. Hälsingborgstrakten (fig. 8) tillhör,
som jag redan nämnt, Skånes kolförande formation.
Lagerbyggnaden är av bäckenform och påminner om
Pariserbäckenets, om nian tänker sig halva skålen
bortskuren utmed Sundet. I mitten och överst ligger
liasformationen, som består av leror och sandstenar, i
en skål av den kolförande, rätiska avdelningen eller
rät. Denna skål ligger i en annan,
kågerödsforma-tionen, som är en öken- eller halvökenavlagring och i
vissa delar salthaltig. Denna åter vilar i en ännu
äldre skål av silur, som slutligen vilar i en fjärde skål
av urberg. 1 Kullen och Söderåsen träder urberget i
dagen; under Hälsingborg ligger det — så vitt man
kan beräkna (fig. 9) — på ett par tusen meters
djup. Kanterna på de olika skålarna gå i dagen
parallellt med Kullen och Söderåsen: längst åt Ö, N
och S siluren,. därpå kågeröd och innerst rät. Alla
dessa skålar äro mer eller mindre söndersplittrade, de
undre mest. Urberget är på sådana ställen
småkros-sat till en breccia. Den kambriska sandstenen visar
likadan uppkrossning (fig. 10) eller tät, kvaderformig
210 2 maj 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
