Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 16 maj 1936 - Stockholms flygplats, av Tord Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
ningar, tillfartsvägar och parkeringsplatser ha också
i allt väsentligt utförts i överensstämmelse med
denna delegations förslag. Beträffande själva
stationsanläggningens förläggning vid fältet och
ordnandet av tillfartsvägar följde delegationen i
huvudsak ett inom luftfartsmyndigheten utarbetat förslag.
För radioanläggningen svarar telegrafstyrelsen.
För att så allsidigt som möjligt belysa frågan om
framför allt stationsanläggningens lämpliga utförande
utlyste delegationen en begränsad arkitekttävling.
Denna tävling gav synnerligen intressanta resultat.
Dels bestyrktes riktigheten av det redan
föreliggande förslaget till stationsbyggnadernas förläggning
invid fältet. Men dessutom framkom förslag till
lösandet av vissa trafikproblem, som kanske i en
framtid måste bearbetas. leke mindre än tre av de
fyra arkitekterna framlade i princip likartade
lösningar i syfte att ernå en rationell trafikrörelse för
flygplanen och största säkerhet och bekvämlighet för
passagerarna. Den ifrågavarande lösningen
karakteriseras i stort sett av att passagerarna ledas från
en expeditionsbyggnad vid fältets gräns i en tunnel
under fältet ut till en rund paviljong, kring vilken
flygplanen kunna cirkulera.
De yttranden som infordrades från ett antal
lufttrafikbolag angående detta projekt visade emellertid,
att meningarna voro delade beträffande de fördelar,
som det kunde erbjuda. Delegationen ansåg sig
huvudsakligen av denna anledning icke kunna förorda
en omedelbar lösning enligt tunnelförslaget. Man
ansåg, att de praktiska fördelarna först göra sig
starkare gällande vid väsentligt livligare trafik, än man
på länge kunde påräkna vid Bromma flygplats.
Emellertid förordades, att vid planläggningen av
flygstationen så till vida hänsyn tages till detta uppslag,
att ett framtida genomförande av en
tunnelanläggning ej försvårades utan så vitt möjligt
underlättades. Denna rekommendation har även följts. Det
kan vara av intresse nämna, att den modernaste
engelska flygplatsanläggningen utanför London nu
utföres enligt det ifrågavarande tunnelsystemet.
De byggnader som äro avsedda att betjäna
flygplatsen bestå tills vidare av en stationsbyggnad och
en hangar. Den förstnämnda är avsedd att kunna
successivt utbyggas i tre utbyggnadsskeden, och det
är endast det första av dessa som nu fullbordats. Av
ekonomiska skäl har man således begränsat sig att
fylla de för lufttrafiken mest ofrånkomliga behoven.
Byggnaden är uppförd i två våningar och besitter
dimensionerna 50 X 13 m. Till stationsbyggnaden äro
alla de organ förlagda som erfordras för att betjäna
passagerarna och behandla post och gods. Dit äro
exempelvis förlagda biljettexpedition, mindre
expedition, postkontor samt tull- och passkontroll.
Dessutom inrymmas lokaler för lufttrafikbolagen,
radio-och väderlekstjänst samt den för trafikens säkerhet
och funktion viktiga flygledningen.
Ehuru hangaren såsom byggnad får anses besitta
rätt så ansenliga dimensioner, nämligen 100 m längd
och 30 m djup, är man dock ganska övertygad om
att större utrymme inom kort måste anordnas. Plats
för ytterligare hangarer är även förutsedd. De
väldiga hangarportarna manövreras med elektrisk kraft,
så att man på kort tid kan öppna och stänga dem,
vilket särskilt vintertiden är av betydelse. Till
hangaren äro verkstadslokaler m. m. anslutna.
Flygplatsens belysningsanläggning, som dels
kommer att anlitas vid nattflygning, dels under
vintertiden, består huvudsakligen av röda hinderljus, som
markera i flygplatsens närhet befintliga bergshöjder
o. d., gula gränsljus, som markera flygfältets gränser,
samt kraftiga s. k. flodljus, med vilka fältytan kan
belysas. Dessutom är vindriktningsvisaren och
byggnaderna belysta, varjämte inflygnings- och
riktnings-ljus anordnats för att kunna markera, vilka
start-och landningsbanor som vid varje särskilt tillfälle
skola användas.
Den elektriska energien för anläggningen erhålles
från Stockholms Elektricitetsverks högspänningsnät
genom en i hangarbyggnaden av elektricitetsverket
utbyggd understation av normal typ. Från denna
understation föres den elektriska energien till en i
samma byggnad belägen huvudcentral för
belysningsanläggningen och från denna central utgå sedan alla
matarkablar för de olika belysningsanordningarna.
Sålunda titgår härifrån en 3 000 volts kabel runt
hela fältet och till denna kabel äro vid olika punkter
fem stycken transformatorstationer anslutna, varifrån
lågspänd energi tillföres flodljusen, gränsljusen och
hinderljusen etc.
Vissa hangarbyggnaden närbelägna
belysningsanordningar matas dock direkt från huvudcentralen.
Flodljusen av A. G. A:s konstruktion, vilka hava
till huvudsaklig uppgift att belysa flygfältets yta vid
landningar bestå av fyra stycken med linser försedda
lanterniner monterade ovanpå cylindriska plåtkiosker
vilka inrymma de för energitillförseln erforderliga
transformatorerna och övrig elektrisk utrustning.
Optiken eller linser består av en slipad dioptrisk
Fresnel-linstrumma med en diameter av 1000 mm
omfattande det för
respektive flodljus
lämpliga gradtalet, vilket är
150°, 120° eller 90°
beroende på flodljusens
placering. Optiken är
dessutom försedd med
en hjälpspegel av
folierat glas.
Ljuskällan utgöres av
10 kW, 3-faslampa för
60 voit. Genom
användandet av 3-faslampor
ernår man en jämnare
belastning på
ledningsnätet varjämte
driftsäkerheten ökas. Vart
och ett av flodljusen
har en ljusstyrka av
ca 2 millioner
Hefner-ljus och den effektivt
belysta ytan, dvs. den yta varå en minimibelysning
av 1,5 Hefnerlux kan erhållas omfattar ca 100 000
kvadratmeter.
För att ge en uppfattning av flodljusens styrka kan
nämnas att man obehindrat är i stånd att läsa även
finare skrift på ett avstånd av 800 m från ljuskällan.
Ventilationen inom lanterninen forceras under
drift med tillhjälp av en fläkt, inbyggd i lanterninens
fundament.
Anläggandet av Stockholms flygplats vid Bromma
markerar en betydelsefull punkt i utvecklingen, icke
18 april 1936
235
Fig. 5. Flodljua.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
