Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 15 aug. 1936 - Notiser - Produktionen av elektricitet, av s. - Framställning av metaller med nya egenskaper, av s. - Trafikreglering medelst osynliga strålar, av s. - Färger som äro känsliga för luftfuktighetens variationer, av s. - Hållfasthetsmätningar med tillhjälp av röntgenundersökning, av s. - Sundsvalls tekniska förening, av s. - Södra Dalarnes tekniska förening, av s. - Tekniska föreningen i Gefle, av s. - Tekniska föreningen i Uppsala, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
tricitet i U. S. A. år 1935 99 366 mill. kWh, vilket
betyder en ökning av omkring 9 % gentemot 1934 och
2 % gentemot det tidigare rekordåret 1929. Härav
utgöres 40 % av medelst vattenkraft genererad energi.
Verkningsgraden vid bränslekraftverk (huvudsakligen
ångkraft) uppgives något förbättrad. Sålunda var
genomsnittliga bränsleåtgången åren 1933 och 1934 1,47
lb kol pr kWh under det att de preliminära siffrorna för
1935 utvisa en genomsnittlig kolåtgång av 1,45 lb pr
kWh. Vissa större ånganläggningar uppgivas arbeta
med en kolåtgång av endast 0,8 till 1,0 lb kol (0,36—0,45
kg) pr kWh. s.
Framställning av metaller ined nya egenskaper i
såväl fysikaliskt som kemiskt hänseende framstår som en
möjlighet genom de forskningsresultat som vunnits av
prof. M. Schlötter och dennes medarbetare vid Berlins
tekniska högskola. Det har länge varit känt, att
metallutfällningar som erhållas på galvanisk väg icke äga
den absoluta kemiska renhet som man tidigare föreställt
sig utan ofta innehålla avsevärda mängder främmande
ämnen. I första hand innehålla dylika utfällningar
givetvis andra ursprungligen i lösningen såsom katjoner
närvarande ämnen, främst väte, men även anjoner av
olika slag hava påvisats i den utfällda metallen.
Tidigare troddes detta bero på att elektrolytvätska blivit
rent mekaniskt innesluten mellan kristallpartiklarna i
det pä katoden utfällda metallöverdraget. I en uppsats
i Forschungen und Fortschritte (nr 14, 1936) framhåller
emellertid prof. Schlötter, att röntgenografiska under
sökningar visat, att det här rör sig om direkta
upptagningar i metallens gitter, vilket härigenom blir mer
eller mindre felbyggt, varigenom metallen kommer att
uppvisa från det normala avvikande egenskaper.
Sålunda visade det sig att ur silverjodidlösningar utfällt
silver innehöll jod dels i form av gitterbeståndsdel,
varigenom gittret luckrats, dels dispergerat i metallen i
form av jodid. Enahanda förhållanden ha kunnat
påvisas för koppar. Dylika silverutfällningar skilja sig i
regel icke till utseendet från vanligt silver men uppvisa
bl. a. starkt nedsatt reaktionsförmåga med svavel,
varför exempelvis silverutfällningar, vilka sedermera skola
"oxideras" för utsmyckningsändamål, icke böra utfällas
ur jodidhaltiga galvaniska bad, enär silvret genom
jodupptagningen blir passiverat. Starkare jodupptagning
medför att silvret slutligen antager ett guldliknande
utseende och erhåller större hårdhet. På samma sätt blir
koppar även hårdare av pä galvanisk väg "inlegerad"
jod och därjämte ljuskänsligt, så att färgen pendlar
mellan blått i ljus och rött i mörker.
Genom användning av lösningar med olika anjonslag
har man åstadkommit liknande fenomen vid galvanisk
utfällning av järnmetaller, speciellt nickel och krom. Det
har kunnat påvisas att även i dessa fall en upptagning
i gittret av syre, oxiklorid, svavel etc. är orsaken till
de överdrag av högst skiftande utseende som man
härvid erhåller. Dessa fenomen ha sedan länge varit
välbekanta inom den praktiska galvanotekniken ehuru man
tidigare icke varit helt på det klara med orsakerna till
desamma. I detta sammanhang förtjänar f. ö. att
erinras om, att prof. J. A. Hedvall redan för mycket
länge sedan på ett helt annat område påvisat liknande
fenomen, nämligen ifråga om framställning av rödfärg
(järnoxid) ur olika utgångsmaterial, t. e. järnsulfat,
järnoxalat etc., varvid en större eller mindre
felbygg-ning av kristallgittret visat sig av utslagsgivande
betydelse för den genom kalcinering av utgångsmaterialet
erhållna oxidens utseende, speciellt färgverkan (se även
denna tidskrift, kemi, h. 6, 1935).
Genom påvisandet av orsakerna till ovannämnda
fenomen har man ryckt möjligheten närmare för att kunna
påtvinga metallerna helt nya och tidigare icke kända
egenskaper, vilka kunna bliva av stor teknisk betydelse.
Sålunda antyder exempelvis det ovan anförda rörande
silvers passivering genom inlagring av jod, att man på
detta sätt borde kunna framställa silverföremål, vilka
visa större motståndskraft mot anlöpning ("oxidering")
i luft än nu är fallet. Dylik felbyggning av gittret kan
f. ö. medföra högst väsentligt ändrade egenskaper såväl
i avseende på hårdhet som elektrisk ledningsförmåga,
kemisk aktivitet, färg etc. s.
Trafikreglering medelst osynliga strålar har införts
på försök vid Morden nära London, vid en starkt
trafikerad vägkorsning. De för trafikens reglering
behövliga signalerna erhållas genom impulser från en på
fotoelektrisk väg verkande osynlig ljusstråle, som
avskärmas genom de personer eller fordon, vilka passera
förbi densamma. s.
Färger som äro känsliga för luftfuktighetens
variationer hava länge varit kända och bl. a. använts i
form av "väderleksspåmän". Dylika hygroskopiska
färger kunna numera framställas betydligt mera känsliga
än tidigare och ävenså mera hållbara, varför desamma
helt nyligen i Tyskland under benämningen
"Wetter-Pasten" kunnat föras i marknaden för utsirning av
leksaker, pennor och andra föremål speciellt avsedda för
reklamändamål. Dylika föremål kunna framställas i
klara färger, vilka sägas uppvisa högst egendomliga och
tilltalande färgspel i enlighet med luftfuktighetens
växlingar. s.
Hållfasthetsmätningar med tillhjälp av
röntgenundersökning är en helt ny metodik som lovar mycket
i avseende på användningsmöjlighet för tekniska
ändamål, framhålles av prof. K. Glocker vid Stuttgarts
tekniska högskola, i en uppsats i Forschungen und
Fortschritte (nr 15, 1936). Som bekant grunda sig
hittillsvarande förfaranden för bestämning av elastiska
spänningar på mätning av längdförändringar. Dylika
metoder bliva emellertid osäkra när spänningarna undergå
starkare förändringar intill urborrningar, hålkälar o. d.
Röntgenmetoden utgår från grundtanken att genom
mätning av atomavstånden i metallens kristallina
byggnadsstenar erhålla mått på spänningskomposanterna. Varje
sådan komposant i metallytan kan bestämmas genom två
fotogram tagna med lämpliga inställningar. Härigenom
blir det icke ens nödvändigt att känna värdet på
gitter-konstanten i spänningsfritt tillstånd. Den erhållna
noggrannheten motsvarar ca ± 2 kg/mm2. Fördelen med
förfarandet är, att man på detta sätt kan mäta
spänningar utan att behöva förstöra provstycket, varjämte
spänningsfördelningen kan bestämmas inom mätområden
av mycket ringa utsträckning, t. e. 0,5 mm2 eller mindre.
Härigenom kan man exempelvis direkt mäta de i
pä-känningshänseende så viktiga spänningsspetsarna invid
hålkälar o. d. Det är även att hoppas, att man på detta
sätt skall kunna komma till större klarhet om
utmattningsbrottens natur, en fråga av den allra största
betydelse bl. a. inom flygmaskinstekniken. s.
Sundsvalls tekniska förening har utsänt
styrelse-och medlemsförteckning för år 1936. Föreningen har 3
hedersledamöter och 209 ledamöter. s.
Södra Dalarnes tekniska förening har utsänt
styrelse* och medlemsförteckning för år 1936. Föreningen
har 2 hedersledamöter och 103 ordinarie medlemmar.
Den 16 november 1935 kunde föreningen, såsom
tidigare omtalats i denna tidskrift, fira sitt 25-års
jubileum. s.
Tekniska föreningen i Gefle har utsänt sin
ledamotsförteckning för år 1936. Antalet medlemmar utgör f. n.
något över 200. s.
Tekniska föreningen i Uppsala. Av den nyligen
utkomna styrelse- och medlemsförteckningen, juni 1936,
framgår att föreningens medlemsantal uppgår till 130.
s.
390
29 aug. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
