Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 29 aug. 1936 - Några nyheter inom cellulosa- och pappersindustrien, av J. Vestergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te kni s k Ti ds kri ft
ringens intensitet. Fullt befriad från smuts och damm
erhåller man i varje fall icke flisen med nu vanliga
sållkonstruktioner, och vill man öka renhetsgraden,
ökas samtidigt vedförlusten.
Ett flissåll, som konstruerats med tanke på att
erhålla en ren flis och dessutom medföra en viss
ved-besparing har nyligen förts i marknaden av A.-b. C. ,J.
Wennbergs mekaniska verkstad, Karlstad.
Sållet är roterande och försett med en ihålig axel,
genom vilken tryckluft via ett större antal dyser å
axeln renblåser flisen och befriar densamma från
vidhäftande mindre partiklar. Sållplåten är omgiven
av en kåpa med anslutning till en sugfläkt, varigenom
föroreningarna bortsugas och uppsamlas av en
cyklon på lämplig plats. Sållet är dessutom försett
med automatisk rensning. Det nya sållet förbrukar
mera kraft än vanliga såll men bjuder på åtskilliga
fördelar. Flisen befrias fullständigt från spån och
mindre smutspartiklar, varigenom en renare massa
erhålles. På grund av minskad sållningsförlust
åstadkommes vedbesparing. Flissållningsrummet blir
(lammfritt och nödvändigt utrymme mindre än för
vanliga såll.
Vid Kymmene cellulosafabrik, varest ren, blekt
kvalitetsmassa tillverkas samtidigt med oblekt massa
för de egna pappersmaskinerna, har man inrättat sig
för fraktionerad flissortering.1 Denna går i
huvudsak ut på, att en del flis, den s. k. pappersflisen,
samt sågspånen avskiljes, varefter sågspånen
bort-sorteras. Den övriga flisen, den s. k. kvalitetsflisen,
överföres till ett särskilt såll för ytterligare
avskiljning av finflis. Kvisten och finflisen förenas med
pappersflisen. Kvalitetsflisen, som skall uppgå till
-/3 eller 3/4 av hela flismängden, föres särskilt till
flisbingarna likasom pappersflisen.
Efter införande av den fraktionerade flissorteringen
har man fått en renare massa samt en betydande
vedbesparing. Förbrukningen av ved har gått ned
från 6,2 lösa m3 renskalad ved pr ton oblekt massa
till 5,8 lösa m3 pr ton. På samma gång har procenten
kvistmassa gått ned från 2,1 till 1,5 %.
Röstning av svavelkis enligt Nichols-Freemans
system har med framgång tillämpats vid amerikanska
fabriker.- Finpulveriserad svavelkis såsom
exempelvis flotationskis avrostas därvid i fritt svävande
tillstånd liksom vid kolpulvereldning. Svavelkisen får
först gå genom en kulkvarn, där liopklibbade delar
sönderslås. Genom kvarnen får en luftström
passera och blandningen av kispulvret och luften
inblåses genom ett brännaremunstycke i övre delen av
förbränningskammaren. Den nedåtriktade strömmen
av luft och kispulver mötes av en uppåtriktad ström
av sekundärluft. som införes vid brännarens botten.
Större delen av de fasta förbränningsprodukterna
falla ned på den koniska bottnen och bortskaffas
därifrån samt kyles av den inkommande
sekundärluften.
Förbränningsgaserna och det stoft, som medföljer
desamma, uttagas i övre delen av
förbränningskammaren och ledas till en avsättningskammare, där en
stor del av flygstoftet avsättes. Gaserna gå sedan
till en ångpanna, där de snabbt kylas, så att den kri-
1 Pappers- och trävarutidskrift för Finland 1935, 544.
2 Pulp and Paper 1935, 61.
29 aug. 1936
tiska zonen för S03-bildning blir så liten som möjligt.
Från ångpannan gå gaserna till en tvätt, där de få
passera en vattendusch, som borttager flygaska och
S03. Med en blyfläkt drivas gaserna sedan till
ab-sorptionstornen.
Man erhåller en gas, som, då den lämnar
ångpannan, håller 11—13 % S02 och vid inloppet till
tornet 10,5 % S02.
Undersökningar beträffande framställning av
sulfitcellulosa ur tallved medelst natriumsulfitlösning
hava utförts av prof. Erik Hägglund och civiling.
Fritz Hedborg.1 Användning av
natriumsulfit-lösningar till uppslutning av ved, som föreslogs för
länge sedan, har på senare tid blivit aktuell, framför
allt i Amerika, varest några fabriker enligt uppgift
skola framställa natriumsulfitcellulosa. Då ett
sådant förfarande naturligtvis förutsätter anläggning
för regenerering av alkalit, blir driften mer
komplicerad än kalciumbisulfitmetoden. Men en sådan
komplikation får tagas med i köpet, om den tillräckligt
uppväges av några fördelar. En sådan skulle vara.
att det bleve möjligt framställa en god sulfitcellulosa
ur starkt hartshaltig ved.
Kokningsförsöken utfördes i två perioder så, att
veden först impregnerades med en Na2S03-lösning
och sedan färdigkokades med en lösning av NaHSO.,
och S02 enligt ett tillvägagångssätt, som så vitt man
vet först föreslogs av Graham i hans engelska patent
5365 (1882).
Undersökningarna visade, att utkokning av
frod-växt tall på angivet sätt gav ett gott utbyte av
cellulosa med någorlunda tillfredsställande
hållfasthetsegenskaper. Hård och mycket hartshaltig ved gav
mindre gynnsamma resultat. Med sådan ved inträdde
lätt svartkokning, innan materialet tillräckligt
uppslutes.
Fiberstrukturens förändring vid vissa slag av
sulfit- och sulfatkokningar är föremål för en annan
studie av prof. Erik Hägglund.- Författaren visar med
full evidens, att en defibrering av massan under
pågående kokning är förenad med stora risker, enär
fibrernas styrka så kan försämras, att massan blir
alldeles oduglig. I stående kokare är väl denna risk
icke vidare betydande, men väl kan man tänka sig,
att en defibrering kan äga rum i viss utsträckning i
roterande kokare. Detta gäller alldeles särskilt
sul-fatkokare. I det fallet inträder troligen defibrering
först vid en relativt långt driven uppslutning. Häri
kan även vara att söka den väsentliga förklaringen
till den emellanåt iakttagna svårigheten att
framställa sulfatmassa av relativt lågt klortal, som fyller
måtten på styrka, speciellt vad det gäller
sprängtryck och rivhållfasthet.
Så länge fibrerna hålla ihop i flisstyckena, kan
kokningen drivas mycket långt, utan att någon avsevärd
styrkenedsättning är att befara. Om däremot en
defibrering äger rum under själva kokningen, så äro de
frilagda fibrerna i hög grad utsatta för koksyrans
inverkan, som till att börja med yttrar sig i en
betydande försvagning av massan och efter någon tid
resulterar i att fibrerna totalt sönderfalla i ett stort
antal tvärhuggna fiberstycken.
i Svensk papperstidning 1935, 318.
- Svensk papperstidning 1935, 145.
405
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
