Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 10 okt. 1936 - Industriens luftförsvar, av Nils Lindquist - En ny konstruktionsprincip för gaspumpar, av Charles Askenasy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
anläggning måste finnas en alarmeringsplan, som
innehåller bestämmelser angående åtgärder i
händelse av alarmering. Därjämte fordras en plan för
ljusdämpningåtgärders vidtagande.
Tjänstemän och arbetare kunna indelas i en
"aktiv" styrka, som utövar nödig tillsyn av driften
och bemannar olika skydds- och
räddningsavdelningar, samt en "passiv" styrka, som endast har att
söka skydd.
Med planläggningen av luftskyddet är förbunden
den upplysningsverksamhet, som måste bedrivas med
hela personalstyrkan för att alla och envar skola få
en riktig uppfattning om vad faran från luften och
skyddet däremot innebär. Vissa övningar kunna
också bli nödvändiga. Sålunda böra alarmeringsövningar
äga rum, för att, i händelse av allvar,
skyddsåtgärder skola kunna vidtagas med besinning och
lugn. Alla måste lära sig att använda gasmask och
handskas med den personliga gasskyddsutrustningen.
Viss personal kan också behöva övas i handhavande
av gasskydds- och räddningsmateriel i mörker.
Den "aktiva" styrkan bör ha en bestämd indelning
i olika avdelningar, vilkas bemanning och utrustning
rättas efter de olika skydds- och
räddningsuppgifterna.
Luftskyddschefen måste till sitt förfogande ha
personal, som per telefon och medelst transportmedel
kan vidarebefordra hans anvisningar.
Särskilda ordningsmän böra träda i funktion vid
alarmering för övervakande av ordning och
säkerhet. De kunna bl. a. ha till uppgift att kontrollera,
att exempelvis ångledningar blåsas ut och att
elektriska ledningar göras strömlösa i enlighet med
utfärdade föreskrifter.
Anläggningens brandkår får till uppgift att vid
flygangrepp intaga beredskap för omedelbar
utryckning. Sjukvårdsavdelningen tillkommer att efter
anfallet bringa skadade den första hjälpen samt
ombesörja sjuktransporter. En särskild
gasskyddsavdel-ning är också erforderlig för att fastställa
förekomsten av gas och sanera nedgasade områden.
Slutligen måste finnas en särskild avdelning för
iståndsättningsarbeten efter ett verksamt bombanfall.
Denna måste först och främst inrikta sig på att
framgräva personal, som blivit innestängd av nedrasande
byggnader, och därnäst taga itu med
iordningställande av avslagna ledningar, igångsätta
uppröjningsarbeten och reparationer m. m. Vid större
driftsanläggningar kan det måhända bliva nödvändigt att
inrätta särskilda specialavdelningar för gas,
elektricitet, vatten etc.
Det passiva industriskyddet är i hög grad lokalt
betonat. Skyddsåtgärdernas utformande måste skifta
alltefter anläggningens art och omfattning. Vad som
är nödvändigt på den ena platsen kan kanske
undvaras på den andra och endast ett fåtal åtgärder
passa överallt. Här har endast berörts helt allmänna
synpunkter på luftskyddets anordnande. För
fackmannen på industriområdet torde det stå klart, i vad
mån och på vad sätt dessa synpunkter kunna och
böra förverkligas från fall till fall.
Industriförsvaret i dess helhet — luftvärn och
luft-skydd — är ett riksintresse. Frågan om detta
försvars utformande och om ansvaret för detsamma är
ej löst. Det är att hoppas, att den pågående civila
luftskyddsutredningen tager upp dessa spörsmål i
samband med frågan oin vilka åtgärder, som från
industriens sida rimligtvis kunna vara påkallade till
fullständigande av rikets luftförsvar.
En ny konstruktionsprincip för gaspumpar.
Av ingenjör CHARLES ASKENASY, New York.
I det följande skall eu tryckeffekt påvisas, som
uppstår i närheten av en oscillerande vägg, och som
torde kunna få användning såsom
konstruktionsprincip för gaspumpar vid tillräckligt hög frekvens och
oscillationshastighet.
Förefiutligheten av denna effekt framgår av ett
mycket enkelt resonemang. I fig. 1 betecknar V„
ett slutet rum, i vilket ett förminskat tryck skall
åstadkommas, under det att röret S för till ett andra
gasrum Vx (resp. till ett förvakuum). K är en kristall
som kan oscillera mellan de bägge streckade lägena
och som sålunda omväxlande öppnar och stänger
förbindelsen mellan F, och V1. Tänker man sig nu till
en början att gastrycket i Fj och F2 är detsamma
och att kristallen därefter försättes i oscillation, så
kan följande förlopp väntas inträda. Under den fas
av rörelsen, i vilken kristallen rör sig i riktningen
b, erhålla molekylerna genom stöten mot den
oscillerande väggen en hastighetsökning i riktningen b
("gynnsamma stötar") och förträngas därjämte genom
kristallytans förflyttning i samma riktning b. Under
den motsatta rörelsefasen uppkomma visserligen
"ogynnsamma stötar", som i förhållande till den
stillastående väggen förorsaka en nedsättning i
molekylens hastighet1, men dessa ogynnsamma stötar äro
på grund av den lägre relativhastigheten sällsyntare
än de gynnsamma stötarna. Härigenom erhålles i
medeltal en hastighetsökning hos de från kristallen
återstudsande molekylerna i riktningen b, varigenom
det måste uppträda en tryckdifferens mellan F, och
Fj. Detta vid oscillationsytan uppträdande tryck
måste sålunda noga skiljas från det som uppträder
vid vanliga pumpkonstruktioner, enär det beror av
en förändring i gasmolekylernas hastighetsfördelning.
Trycket är i detta fall en vektoriell storhet, icke en
skalar. Det är att vänta att denna effekt först kan
bliva märkbar, när den oscillerande kristallens yta får
en hastighet som är tillräckligt högfrekvent.2 Ovan-
1 Dessa "ogynnsamma stötar" uppträda när
molekylhastighetens normalkomposant är större men likriktad med
kristallytans hastighet (se vidare nedan).
2 Enligt Trendelenberg-, Handbuch d. Physik, Bd 8,
Akustik, 1927, sid. 631, förlöper förtätning och förtunning icke
adiabatiskt under 50 000 perioder. Först vid frekvenser
omkring 50 000 börjar man närma sig adiabatiska förhållanden.
478
26 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
