Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 21 nov. 1936 - Stadsplanen för nedre Norrmalm. Alternativt förslag av N. K. Sundblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te km s k Ti ds kri ft
soin förplats för den stora byggnad, som bör utgöra
fond för det på detta sätt utvidgade Gustav Adolfs
torg, och som lämpligen kan tagas i anspråk för ett
stort modernt och populärt hotell, gärna i 12
våningar och försett med inkörning till egna
parkeringsplatser under gården och eventuellt under gatan.
Förplatsen upplivas av en fontän i torgets mittaxel.
Trafikföringen skulle ske så, att man söderifrån
far i torgutvidgningens mitt upp till förplatsen, där
fontänen rundas, och vidare in på Sveavägen och
likaså från Sveavägen genom torgutvidgningen ned
på Gustav Adolfs torg. Den till bredden betydligt
reducerade Sveavägen mellan Jakobsgatan och torget
upplåtes endast till gångtrafik. Jakobsgatan breddas
till 16 m väster om Malmtorgsgatan, och härigenom
kommer förplatsen att tjänstgöra som
fördelningsplats för trafiken i fyra riktningar.
Karduansmakaregatan, som, i likhet med vad nu är fallet, stannar
vid Malmtorgsgatan, behöver icke breddas, men
hotellfasaden mot Malmtorgsgatan bör i bottenvåningen
vara utbildad som arkad för att giva denna gata
erforderlig körbanebredd mitt för
Karduansmakaregatan.
Om stadsplanen utbildas på detta sätt, vinnes en
god trafikföring med lämpliga
trafikfördelnings-sträckor, och trafiken kan obehindrat flyta fram på
ett gott sätt. Genom den breddade Jakobsgatan
erhåller man ett mycket värdefullt tillskott i
trafiklederna för den öst-västliga trafiken i citys sydligaste
del. Även torde tankarna på att anordna en
enkelriktad öst-västlig trafikled i Strömgatan under
Norrbro, vars värde dessutom knappast kan anses
motsvara uppoffringarna för densamma, härigenom kunna
helt skrinläggas.
En särskild vinst med den på ovannämnt sätt
anordnade infarten från Sveavägen till Herkulesgatan
och även trafikföringen till Gustav Adolfs torg är, att
den norrifrån kommande trafiken i Sveavägen, som
skall söderut, automatiskt gives en tendens till
dragning västerut till nya Vasabron, varigenom Gustav
Adolfs torg kan undslippa en stor del av
genomgångstrafiken mellan Norr och Söder.
Alldenstund Stockholm är en av världens större
turistorter, bör det ligga i stadens intresse att
erhålla hotell belägna vid förnämliga platser och med
utsikt över de mest karakteristiska stadsbilderna.
Ett stort populärt hotell på den föreslagna platsen
skulle få ett utmärkt vackert läge och bidraga till
att återge detta stadsparti den livliga trafikfrekvens
och det folkvimmel, som man enligt traditionen vill
se förbundet med detsamma.
De för detta förslag erforderliga gaturegleringarna
torde även kunna lättare genomföras än enligt
stadsplanenämndens förslag, enär Regeringsgatan icke
behöver breddas, och partiet
Sveavägen—Herkulesgatan—Västra Trädgårdsgatan kan behandlas som ett
fristående byggnadsstadium och nedre Sveavägen—
den breddade Jakobsgatan som ett annat
byggnadsskede samt utvidgningen norrut av Gustav Adolfs
torg som en sista åtgärd.
Brunkebergstorg kommer alltjämt att genom sitt
centrala och höga läge, som dock är fredat för den
stora genomfartstrafiken, vara i hög grad tilldragande
som ett centrum för större kontor, klubbar och annan
verksamhet, som söker ett dylikt läge.
Tillfartsgatorna till detta torg enligt stadsplanenämndens
förslag medge goda förbindelser västerut genom den
breddade Vattugatan och söderut genom
Malmtorgsgatan, men i nordlig och östlig riktning äro
förbindelserna icke så goda som det vore önskvärt. Även
om genomgångstrafiken ledes förbi denna plats,
kommer dock trafiken till densamma på grund av dess
karaktär av kontorscentrum att bliva stor, och för
att icke platsen skall minska i värde som sådant, böra
trafiklederna dit göras så goda som möjligt.
För att från Brunkebergstorg komma till
Sveaplatsen, som förmedlar trafiken norrut och österut,
måste man i Beridarebansgatans skärning med
Klarabergsgatan korsa den där framgående stora västliga
trafikströmmen. Detta kan lätt undvikas, om såsom
framgår av bifogade ritning en mindre gata i lutning
1 :29 upptages från Sveaplatsen till
Beridarebansgatan. Genom denna, som väl kan tänkas vara
överbyggd för att icke förrycka Sveaplatsens karaktär av
platsbildning, sättes Brunkebergstorg i direkt
förbindelse med de stora trafikstråken. Beridarebansgatans
östra sida bör anordnas som arkad för gångtrafiken
för att erhålla ökat utrymme för körtrafiken.
Såsom detta stadsplaneförslag är utbildat,
erhålles i framtiden även en betydligt bättre
förbindelse från Brunkebergstorg österut genom
Jakobsgatan än vad fallet skulle bli i stadsplanenämndens
förslag.
På och under Brunkebergstorg bör anordnas
parkering, men tillfarten till den undre våningen bör
icke ske från Herkulesgatan, där en in- och utfart
skulle medföra onödigt avbräck för
genomgångstrafiken, i synnerhet som det undre gatuplanet å denna
plats även måste tagas i anspråk för pelare, som
skola bära upp viadukten. Infarten till den undre
parkeringsvåningen kan förutom från torgets yta
tänkas ske från Sveavägen i kombination med den
trappa, som skall anläggas upp till Brunkebergstorg.
För att nå denna infart böra norrifrån kommande
fordon runda den nya uppfarten i Sveavägen, så att
bilarna följa den nordgående trafikströmmen fram till
infarten.
Värdet för genomgångstrafiken av den föreslagna
trafikleden under Sveavägen torde icke bliva så
stort, som avsetts med densamma. I allmänhet äro
långa trafikleder i tunnlar föga omtyckta och
biltrafiken undviker dem, om andra goda vägar finnas.
Denna led passerar ej blott mellan en skog av pelare
utan dessutom utefter stora parkeringsplatser, soin
här och var hava sina utfarter till körbanorna, ett
arrangemang som kommer att irritera
genomgångstrafikanterna. Även skulle några passager för
gångtrafiken komma att i samma plan korsa de undre
körbanorna, vilket ytterligare försvårar ledens
användande för genomgångstrafik. Behovet av en
tunnelled under den trafikstarkaste gatan och
trafikfördel-ningsplatsen är givetvis mindre än på andra platser.
Skola tunnelleder tillgripas, böra de användas, där
trafiken är alltför stor för det tillgängliga utrymmet
och de böra vara så korta som möjligt och så
anordnade, att de icke störas av gångtrafik eller sidotrafik
i deras plan. Den av stadsplanenämnden föreslagna
underfarten under Kungsgatan bör ur dessa
synpunkter bibehållas såsom varande mycket värdefull,
men det förutsattes, att den förlägges så djupt under
gatan, att en öst-västlig gångtunnel kan anordnas
ovanpå densamma. Underfarterna under den trafik-
21 nov. 1936
549
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
