Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
e) Svavelhalten.
Vid smältningar av tackjärnscharger i den
begagnade ugnen, utan tillsättning av koksmjöl, liar
den normala uppsvavlingen konstaterats hålla sig
omkring 0,003—0,006 %. Det är alltså av stor vikt, att
det för uppkolningen använda kolpulvret beredes av
svavelrenaste koks för att icke fördelen av
kol-pulverflammans ringa uppsvavlande benägenhet skall
alltför ogynnsamt motverkas. Järnets
svavelupptagning framgår i övrigt av sammanställningstabellens
analyser.
Om uteslutande skrot av låg kolhalt skall
förädlas till specialtackjärn för avsalu, erfordras
obetingat avsvavling, varpå följande analyser utgöra
exempel: (Driftssmälta nr 106—33.)
Före avsvavling: Med 1 % soda avsvavl. järn:
C ........................2,946 »/o 2,894 %—0,052 %
kbC ....................1,02 „ 0,97 „
Si ........................1,749 „ 1,516 „ — 0,233 „ =23%
Mn ......................0,680 „ 0,650 „ av anv. soda
P ........................0,546 „ 0,546 „
S ..........................0,134 „ 0,071 „ — 0,063 %
Brinell ..............262 269
(Båda provstyckena i råsandsform.)
Detta resultat har genom flera försök konstaterats
vara mycket representativt. Att märka är alltså, att
egentligen endast Si- och S-halterna nämnvärt
påverkas av avsvavlingen, vilket måste observeras vid
uppgörandet av kostnadsberäkning för
tackjärnsframställning med skrot som utgångsmaterial.
B. Mekaniska egenskaper hos järnet.
Det bör här framhållas att nästan samtliga i
sam-nianställningstabellen införda hållfasthetsvärden
utgöra medeltalet av två mätningar. I en del fall hava
smärre gjutfel inverkat sänkande på värdena, som
dock medräknats. Endast om ett provstycke varit
alldeles felaktigt, har detsamma kasserats och ej
medräknats.
Det må framhållas, att i synnerhet
draghållfast-hetsresultaten äro synnerligen lyckade. De icke
särskilt goda böj hållfasthetsresultaten böra förklaras
med, att, på grund av från visst håll uttalade
önskemål, British Cast Iron Research Ass:ns 1" XI’
fyrkantsstav kom till användning, vilken på grund av
kanternas inverkan ger lägre hållfasthetsvärden än
1" eller 30 mm rundstaven.
Den sannolika orsaken till smärre gjutfel har redan
berörts ovan i samband med kemiska
sammansättningen. (Märkbar ökning av gashalten i vid
tappningen i skänken uppkolat järn, då icke
Mseltillsätt-ning samtidigt gjorts.)
Samtliga Brinelltal hava bestämts i
dragprovstyckets mitt omkr. 10 mm från brottstället och på
samma yta, som mikroskoperats.
Sammanfattande kan beträffande
hållfasthetsresultaten sägas, att det lyckats framställa sådant
järn i de olika fallen, som begärts, särskilt i de
smält-försök, där arbetet kunde baseras på observationer
från föregående smältningar. Dock har järnet
genomgående blivit hårdare än det "normala
maskinjärn", som man erhåller vid kupolugnssmältning,
vilket med till visshet gränsande sannolikhet kan
förklaras med den starka överhettning, för vilken järnet
varit utsatt.
38
C Träffsäkerheten med avseende å önskad
sammansättning.
Resultatet av smältning nr III framgår av
jämförelse mellan de beräknade och funna resultaten.
För smältningarna VII och VIII hade analysen
C ................................. = ca 3,0 »/o minst
Si................................. = „ 1,5 „
Mn................................ = „ 0,5 „
P ................................. = 0,15 — 0,20 %
S ................................. = lägsta möjliga
uppställts som mål.
För att här bättre demonstrera resultatet anföras
analyserna
VII/2 VIII/2
G .............................. 3,00 % 2,88 %
Si ............................. 1,40 „ 1,51 „
Mn ............................ 0,44 „ 0,42 „
P .............................. 0,15 „ 0,24 „
S .............................. 0,11 „ 0,10 „
vilka ju ligga väl till utom kolhalten i VIII/2, men
rutinmässig smältning ger säkerligen än bättre
resultat.
I). Totala avbrännan kunde för smältning nr I
bestämmas genom vägning av insatt och erhållet
material. Enligt analysen skulle avbrännan hava varit
ca 3,3 %, medan viktsdifferensen anger en avbränna
av 2,65 %.
(E. Beträffande gjutbarheten av det i de olika
fallen gjutna järnet må här blott anföras, att
spiralprov hava gjutits i nästan samtliga fall, varvid
temperaturen mätts. Gjutbarheten konstaterades väl
ansluta sig till den för kupolugnsjärn av motsvarande
sammansättning funna.)
Här må även i korthet redogöras för en smältning
i en Stein & Atkinson-ugn hos British Furnaces Ltd,
Chesterfield, vilken förf. bereddes tillfälle övervara.
Ugnen avsedd för 500 kg charge. (Ugnen oljeeldad.
Luften förvärmes.)
Charge: 500 kg. 40 % tackjärn, Clyde nr 3.
40 „ kupolugnssmält gjutjärnsskrot.
20 „ gjutjärnsspån.
Härtill 1,25 % koks.
1 „ kalk.
Ugnen kall vid starten.
1 tim. 10 min. efter starten tillsattes 11,3 kg FeSi med
40 % Si = 4,5 kg Si till det smälta badet, dvs. -f ca
0,9 % Si.
1 tim. 30 min. efter starten tappades chargen. Temp.
ca 1 420/1 450 °C.
Järnets analys: Härav tvä provstavar, gjutna till 20 mm ø
C = 3,08 % Draghållfasthet, medeltal, 16,3 kg/mmä
Si = 2,92 „ (Svarvade till ca 18 mm <‡>.)
Mn = 0,50 „ Brinelltal ca 140.
P =0,79 „ (Kem. bunden kolhalt = 0,58 %.)
S = 0,081 „ Brottextur: grovkornig, grå. (Mörk.)
Avbrännan måste enligt analysen hava varit
synnerligen ringa, vilket ju med hänsyn till att chargen
var rätt kompakt även var att vänta.
Skrotförädlingens ekonomi.
Förfarandets ekonomi, som nedan kommer att
jämföras med kostnaden för elektrisk raffinering i
därför lämpad elektrougn av sådant utförande, att
anläggningskostnaden blir ungefär enahanda, är
beroende på utnyttningstiden per år, arbetspriset,
skrotpriset och övriga materialkostnader samt avbränna
och analyskostnader.
11 aprii. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
