Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
överslagskalkyl betr. kostnad per ton specialjärn, framställt ur omsmält skrot.
1. Räntor, amortering, foderkostnad, verktyg, repara-
tioner ................................................................................25: 75 25: 75
2. Ugnspersonal, 1% man ......................................................7: — 7: —
3. Analyskostnader ................................................................C: — 6: —
4a. Kraft, 550 kWh/ton ............................................................— 123: 25
4b. Kraft, 60 kWh/charge........................................................3: —
4c. Kolpulver, 20 % å tappat järn ........................................27: — —
5. Elektroder (uppskattat) ....................................................— 25: —
6. Charge: stålspån ................................................................30: — = 1 000 kg. 30:— = 1 000 ltg.
stålskrot ................................................................45: — = 1000 „ 45:—= 1000 „
gjutjärnsskrot ....................................................82:50 = 1 500 „ 82: 50 = 1 500 „
gjutjärnsspån ......................................................16: 50 = 1 100 „ 15:—= 1 000 „
S:a 4 600 kg. S:a 4 500 kg.
kalk ......................................................................—: 75 —: 75
koks, mald och i stycken ..................................9: 45 = 6 % 4: 70 = 3 %
7a. Ferrokisel ..............................................................................35:15 = 1,5 % Si 11:65 = 0,5 % Si
7b. Ferromangan ........................................................................6:75 = 0,60 % Mn 3:35 = 0,33 % Mn
8. Kostnad för 4,5 ton vid utslag........................................294: 85 380: 45
9. Avsvavling vid utslaget ....................................................8: — 4: —
10. ökning av kostnad för skänkunderhåll ........................3: — 1: 50
11. Gjutning i tackor och uppslagning ................................10: — 10: —
12. S:a kr. 315: 85 395: 96
13. Spill-, ränte-, lagrings- och div. övr. omkostn., 7 % 22: 10 27: 12
14. Nettotillverkningsvärde ....................................................337: 95 423: 07
15. D:o per ton.................................. kr. 75: 20 94: —
16. Teoretiskt bruttonetto per ton....................................34: 80 16: —
17. vid ett marknadspris/ton av ................ „ 110: — 110: —
[-Kolpulvereldad-]
{+Kolpulver-
eldad+} ugn
kr/tappad 4,u tons charge
Elektrisk
ugn
Enär naturligtvis det framställda gjut-, resp.
specialtackjärnets typ i rätt avsevärd grad inverkar på för
framställningen erforderliga
legeringsämnesomkost-nader, har förf. i tab. härovan blott framlagt en
överslagskalkyl för en enda järnsort, nämligen ett
medelhårt tackjärn för avsalu och av följande
sammansättning: C = 2,8/3,0 : Si = 1,5 : Mn = 0,7 : P = 0,2/0,3 och
S = max. 0,04, vilket nödvändiggör avsvalning, även
vid smältning i roterande elektrisk ugn.
Följande antaganden göras vidare:
Driften bedrives i tre åttatimmars skift dygnet
runt: 6 dagar/vecka. 50 charger smältas per vecka.
2 400 charger smältas per år. (Reservugnskropp
in-fodras och torkas under pågående drift,
möjliggörande snabbt byte.)
Materialpriser:
Paketerade stålspån ...................... 30 kr/ton
Stålskrot ............................... 45
Gjut järnsskrot .......................... 55 „
Gjutjärnsspån ........................... 15 „
Koks, S-renaste .......................... 35
Ferrokisel, 50 %-ig ...................... 260
Ferromangan, 78 %-ig.................... 180 „
Kolpulver .............................. 30 „
El. kraft ................................ 5 öre/kWh
Ett kraftpris i senare fallet av 2,5 öre/kWh skulle
resultera i ett bruttonetto av ca 30: 70 kr./ton för
elektriskt smält järn. En produktion av ovan
förutsatt omfattning, skulle innebära en årstillverkning av
ca 10 800 ton, motsvarande en medelstor svensk
masugns normala kapacitet.
Ovanstående ekonomiska kalkyl måste naturligtvis
betraktas som schematisk, emedan prisnivån ständigt
fluktuerar.
Under normala förhållanden är det icke ens ound-
gängligen nödvändigt, att driften är kontinuerlig, om
skrotbrist skulle inträda. Räntabiliteten räcker till
för en mindre intensiv drift, än den som ovan tagits
som kalkylexempel.
Med de priser, som f. n. noteras för ryskt
gjuteri-tackjärn, kan man mycket väl begagna ett kiselrikt
tackjärn i stället för gjutjärnsskrot, vilket skulle
minska omkostnaden för ferrokisel. Förutsättningen
att detta skall giva förstklassigt resultat är dock
främst, att ifrågavarande tackjärn saknar skadliga
föroreningar.
Som jämförelse vill förf. blott anföra, att i
England redan sedan flera år en anläggning finnes
utförd, vilken har en dygnskapacitet av max. ca 180—
200 ton. Ugnarna äro av Sesci-typen.
Produktionen drevs vid förf:s besök enl. uppgift sällan över
70—100 ton/dygn. Salupriset för det raffinerade
järnet uppgavs vara omkring pund 6/ton, vilket är mer
än i den gjorda kalkylen ovan räknats med.
Ifrågavarande verk använder det raffinerade järnet i stor
utsträckning för eget gjutgods, i vilket fall det icke
avsvavlas. Allt järn för avsalu avsvavlas däremot.
Enl. uppgift skall nämnda drift vara fullt räntabel.
Tydligt är att en planmässigt och väl skött
anläggning för skrotraffinering väl försvarar sin plats inom
en större rörelse som en god "binäring", ja t. o. m.
under lämpliga konjunkturer mycket väl kan anses
löna sig som separat rörelse med egen
försäljningsorganisation.
Sammanfattning.
I inledningen omnämner förf. i korthet de
ugns-typer, som hittills huvudsakligen kommit till
användning för att ur gjutjärnsskrot och -spån framställa
högklassigt gjutjärn resp. specialtackjärn. Genom
11 april 1936
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
