Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
"Fjärran östern", intresserade sig i flera
kromitförekom-ster.
John W. Hausserman, president i nämnda bolag,
framhöll för de amerikanska myndigheterna dessa
kromit-förekomsters värde för krigsändamål och påpekade, att
av hittills gjorda undersökningar att döma det rör sig om
en av de viktigaste malmförekomsterna i världen och den
viktigaste amerikanska kromitförekomsten, vars värde
ur militär och politisk synpunkt ej kunde nog
uppskattas.
Vid Florramie på södra Luzon, ca 10 eng. mil från
kusten, finnes troligen 75 000 ton krommalm i
Landoc-fyndigheten och en möjlig reserv på 25 000 ton på
spridda ställen — tillsammans 100 000 ton. En minimal
Cr20:i-halt på 47 % kan förutsättas, och sakkunniga tro,
att en skeppningshalt på 50 % ej är omöjlig.
Benguet har företagit en undersökning av en del
mäktiga högprocentiga fyndigheter på södra öarna och
funnit stora kvantiteter så gott som vid kusten.
Ehuru öarnas första kromitproducent troligen blir
Florramiefyndigheten, väntar man, att huvuddelen av
malmen i framtiden skall komma från Consolidated
Mi-nes inmutningar vid Masinloc, ca 8 timmars resa från
Manila.
Dessa inmutningar ligga inom ett område, som redan
år 1925 förklarades som statsgruvfält, tillhörigt
amerikanska staten. Detta beslut upphävdes år 1931, då
amerikanska staten och öarnas guvernement tillgodosågo
sina intressen genom att avsätta tre andra närliggande
områden som "chromite reservations".
Dessa områden, som fått sitt namn efter provinsen
Zambales, anses vara bland de största existerande
kro-mitfyndigheterna. Fyndighetens utgående sträcker sig
över 90 000 m^ starkt kuperat land med höjdskillnader
upp till 150 meter. Förundersökningar visa, att ehuru
malmens halt av kromoxid är låg, den dock kan lämna
ett högprocentigt koncentrat.
Även andra kromitfyndigheter ha undersökts bl. a.
av Marsman & Company.
R. Lidén.
Världsproduktionen av guld åren 1932 till 1935.
(Metall und Erz, häfte 5, sid. 129, 1936.) Av särskilt
intresse under denna tid är den genom Bolidens
inträdande som producent starkt ökade guldproduktionen i
Sverige. Den ryska produktionsökningen är även
anmärkningsvärd.
1932 1933 1934 1935
kg kg kg kg
Sydafrika ......... . . 359 500 343 000 326 000 335 000
Sovjetryssland . . 61 900 83 100 132 700 175 500
Kanada ........... . . 94 800 91 750 92 400 102 200
Förenta staterna .. .. 68 950 70 700 85 400 96 850
Australien ........ .. 22 200 25 800 27 600 27 850
Sydrhodesia ....... .. 17 850 19 960 21 500 22 600
Mexiko ........... . . 18 150 19 850 20 560 19 300
Japan ............. . . 12 500 13 700 14 650 17 110
Filippinerna ..... 7 160 8 720 10 370 13 400
Korea ............ 9 700 11 500 12 450 12 450
Kongo ............ 7 930 8 800 10 470 11 660
Guldkusten ........ 8 750 9 510 10140 11 390
Columbia ......... 720 9 275 10 690 10 620
Brittiska Indien . . . .. 10 280 10 470 10 000 10 120
Nya Guinea ....... 2 330 4 912 5 880 8 930
Sverige ........... 15 4 230 7 835 8 550
Chile ............. 1 180 4 570 7 430 7 930
Nya Zeeland ...... 5 165 5 040 4 980 5 040
1932 1933 1934 1935
kg kg kg kg
Brasilien ............ 3 575 3 765 4 200 4 360
Franska Västafrika .. 2 053 2 146 3 080 4 295
Rumänien ........... 3 270 3 995 3 455 3 425
övriga länder ....... . 28150 33 800 39 800 40 260
Världsproduktion 753 128 788 553 861 590 948 840
E. R—s.
Världsproduktionen av silver åren 1933 till 1935.
(Metall und Erz, häfte 5, sid. 129, 1936.)
1933 1934 1935
t t t
.............. 2120 2 310 2 250
Förenta staterna . .............. 650 820 1190
Kanada ......... .............. 470 510 510
Sydamerika1 ..... .............. 410 500 780
övriga länder .............. 1360 1 630 1690
Tillsammans 5 010 5 770 6 420
Den avsevärda ökningen av silverproduktionen i
Förenta staterna, som nu åter utgör 19 % av
världsproduktionen mot 14 % år 1934 och 13 % år 1933, är i första
hand beroende på den Rooseveltska silverpolitiken,
enligt vilken som bekant det i Förenta staterna
producerade silvret sedan december 1933 inköptes av
skattkammaren till ett fast pris.
E. 7?—s.
i Särskilt Peru och Bolivia.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Kemi och
Bergsvetenskap höll ordinarie sammanträde fredagen
den 17 april på föreningens lokal.
Ordföranden, direktör Karl Sundberg, hälsade de till
ett hundratal uppgående medlemmarna välkomna och
förklarade sammanträdet öppnat. Till justeringsmän
för dagens protokoll utsägos bergsingenjörerna Assar
Grönwall och Carl-Arvid Landegren.
Genom anmälan inträdde i avdelningen
bergsingenjören John Stålhed.
Ordet överlämnades härefter till professor Arne
Westgren, som höll ett med ljusbilder belyst föredrag om
"Karbider i stål och ferrolegeringar". Professor
Westgrens eleganta och klara föredrag om hans egna senaste
rön inom röntgenspektrografien emottogs med stort
intresse av det talrika auditoriet.
Aftonens andra föredrag, framfört pä oklanderlig
svenska av den ungerske forskaren dr-ing. L. von
Håmos, handlade om "En ny
materialundersökningsmetod medelst röntgenstrålar", vari redogjordes för en
av dr v. Håmos utvecklad och tillämpad metod för
upptagning av direkta röntgenbilder. Föredraget, som var
illustrerat av ett flertal ljusbilder, kommer att införas
i Teknisk tidskrift.
Efter det sista föredraget följde en stunds diskussion
mellan föredragshållaren och bergsingenjörerna A.
Hultgren, B. Orton och civilingenjör K.-I. Skärblom.
Sedan ordföranden förklarat sammanträdet avslutat,
samlades man pä sedvanligt sätt till supé och samkväm.
Under god stämning, höjd bl. a. av skämtsamma tal
och teknologers glada visor, fortsatte samkvämet in
på småtimmarna, dä de mest uthålliga belönades med
sillsexa.
S. P.
56
11 aprii. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
