Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1936 - Kraftöverföring mellan elektriska motorer och arbetsmaskiner, av H. T. Calonius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tekniskti dskrift
Fig. 2. Kommutatormotor med indragningsmotor och
förbigångskoppling.
startmoment, 2 ggr det normala eller mer och med
maximalmomentet redan vid relativt låg hastighet
eller t. o. m. vid start. Betrakta vi dessa tre typiska
fall har den första motorn en låg eftersläpning vid
normal last, säg 3 à 5 %, momentet stiger kraftigt
vid ökad eftersläpning, då maximalmomentet ju skall
nås redan vid ca 20 % eftersläpning. Motorn är
lämplig för arbetsmaskiner med liten svängmassa och
där en jämn hastighet erfordras, trots ett starkt
varierande moment, t. e. vävstolar och andra maskiner
med liknande karaktär. Vissa centrifuger, som fyllas
under drift, fordra även en motor med samma
egenskaper.
Motorn med det måttliga startmomentet och hög
startfaktor lämpar sig för det stora flertalet
driftsfall, medan motorn med det höga startmomentet och
relativt stor eftersläpning vid normalt moment,
orsakat av det större rotormotståndet, har kommit till
användning — förutom i de fall, då startmomentet
erfordras för övervinnande av vilofriktionerna — för
transportanordningar av olika slag, hissar,
transportkedjor o. d. Dessa motorer med stor eftersläpning och
ej för brant momentkurva lämpar sig vidare för
arbetsmaskiner med svänghjul, såsom saxar, pressar osv.
Det är att märka att vid lämplig rotorkonstrnktion
rotorns värmekapacitet ej behöver sätta gränsen för
startkapaciteten utan det blir statorlindningen, till
vilken största hänsynen får tagas och som vid
motorer för dylik drift bör utföras med värmebeständig
isolation. Givet är, att driftfall förekomma, där
släpringade motorer med yttre motstånd bli
nödvändiga.
Som exempel på den kortslutna motorns
användbarhet även för helt speciella driftförhållanden kan
nämnas, att driften av bandhasplar utförts med
kortslutna motorer. För en sådan haspel gäller att med
växande diameter på rullen hastigheten skall minska
men momentet öka, så att axeleffekten ungefär är
konstant, varvid drag-kraften i bandet även blir
konstant. Härför lämpar sig då en motor med långsamt
stigande momentkurva med maximalmomentet vid
start eller något negativ eftersläpning och som får
arbeta, säg mellan 80 % och 30 % eftersläpning.
Den kortslutna motorn kan även utföras för
hastighetsreglering vid konstant moment, nämligen genom
polomkoppling samt givetvis även genom variation
av nätfrekvensen. Den polomkopplingsbara motorn
har fått en vidsträckt användning i de s. k.
svarv-växelmotorerna, där motorn genom sina egna två
eller flera olika hastigheter i kombination med
om-läggbara växlar ger en hel skala av olika för
svarven erforderliga hastigheter. Frekvensreglering
användes exempelvis för spinncentrifuger för konstsilke.
Vi äro därmed inne på motorernas reglerbarhet.
Hastighetsreglering.
Vid varje förekommande behov av
hastighetsreglering är ett klarläggande av följande punkter att
rekommendera:
Hur stort är det nödvändiga regleringsområdet?
Hurudan är arten av regleringen inom detta
område?
Hur varierar momentet och därmed effekten inom
regleringsområdet?
En oklarhet i dessa frågor leder med sannolikhet
till en olämplig eller åtminstone onödigt dyrbar
motorutrustning.
Vad den första punkten, regleringsområdets
storlek, beträffar, bestämmes givetvis denna helt och
hållet av drifthänsyn och det är således endast att
iakttaga, att man ej genom en överdriven önskan att
ligga på säkra sidan tar till regleringsområdet
onödigt stort, vilket som regel medför en ökad
anläggningskostnad.
Vid punkt två, regleringens art, har man att
särskilja det fall, där en praktiskt taget kontinuerlig
reglering erfordras mellan två gränser samt det fall,
då en maskin drives vid några bestämda varvtal
inom dessa gränser. I förra fallet erfordras en
kontinuerligt reglerbar motor, i det senare kan en
två-eller flerhastighetsmotor fylla behovet. En
mellanform mellan dessa två skarpt skilda fall
förekommer ofta, t. e. när behov finnes för en enda
låghastighet, säg en tiondedel av högsta normala hastigheten,
samt dessutom för en kontinuerlig nedreglering i
förhållande exempelvis 2 :1 eller 3 :1 från denna
högsta hastighet. I detta fall är ofta den mest
ekonomiska lösningen en tvåmotordrift, dvs. en
huvudmotor och en hjälpmotor, denna senare för en
bråkdel av effekten och kopplad till huvudmotorn
medels en kuggväxel och en förbigångskoppling, som
automatiskt frikopplar hjälpmotorn, så snart
huvudmotorns hastighet överstiger dennas.
Fig. 3. Moment- och effektkurvor vid kombinerad spännings- och
shunt-reglering av likströmsmotor.
/OOX
A/omen/
/00%
ZO W 60 so /oo%
Z/as/zyAe/
tfomàn/
60
4 april 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
