Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1936 - Notiser - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
nom att en högohmig hörtelefon inkopplas vid
överdragets in- eller utgångssida, varigenom ett samtal som
föres över ledningen kan höras förstärkt på ena sidan
och oförstärkt på den andra. Vidare kan telefonen
inkopplas före förstärkaren, sedan ledningen brutits;
härav blir kretsens jämvikt störd och förstärkaren råkar i
svängningar. Härigenom kan man förvissa sig om att
överdraget är i driftstillstånd efter en reparation eller
en nyinkoppling. Detta sätt att prova förstärkning kan
emellertid ej användas, när överdraget användes i
fyrtrådsförbindelser.
överdraget är monterat på ett stativ som helt och
hållet skyddas av en kåpa mot damm och åverkan.
Nätanslutningsaggregatet är hopbyggt med förstärkaren.
I stativets nedre del finnas innanför en lucka säkringar,
huvudströmbrytare, manöverströmbrytare och
hörtelefon tillgängliga för rutinövervakning. saft.
Motorväljare för automattelefoni. I Siemens nya
abonnentcentraler användes en roterande väljare, där
för första gången en motor använts som drivkraft.
Väljaren drives i huvudsak av två elektromagneter, mellan
vilka ett roterande gjutjärnsankare är lagrat. De båda
elektromagneterna erhålla omväxlande ström, så att
ankaret får en kontinuerlig roterande rörelse; denna
ges en lugnare gång genom två hjälpspolar.
Väljaren kan få dels en snabbrörelse för
tiotalsinställning och dels en ettstegsrörelse för inställning på
enhetstalet. I första fallet sker in- och urkopplingen av
elektromagneterna genom en på motoraxeln fastsatt
kam. Därvid kan en hastighet av mer än 300 steg per
sekund erhållas. För ettstegsrörelsen inkopplas
driv-magneterna av reläkontakter, vilka erhålla strömstötar
i takt med fingerskivans impulser. Noggrannheten i
igångsättandet och avstannandet av snabbrörelsen har
uppnåtts dels genom att så mycket som möjligt
nedbringa massan i de roterande delarna och dels genom
att använda en elektrisk bromsanordning.
Motorväljarens kontaktfält består av 10
kontaktsegment, omfattande vardera 50 kontakter. Väljaren
innehåller alltså 500 kontakter, uppdelade elektriskt i
100 grupper om 5 kontakter. På motoraxeln sitta 10
kopplingsarmar, vilka äro dubbla och omfatta lamellerna
på båda sidor, detta för att tillförsäkra en säker
kontakt. Inkopplingen till de roterande kontaktarmarna
sker över fjädrar, monterade på väljarens bottenplatta,
varigenom deras inbördes koppling godtyckligt kan
varieras. sah.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie sammanträde
på föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den
24 april 1936 kl. 19,30.
Sammanträdet öppnades av föreningens v. ordförande,
ingenjör Yngve Holm. Att jämte ordföranden justera
dagens protokoll utsågos herrar Norberg och Österman.
I föreningen inträdde efter anmälan civilingenjör N.
Sterner samt invaldes civilingenjör Nils Knaust och
ingenjörerna A. Gösta Johansson och J. E. Töre Ericsson.
Ordföranden uppläste därefter en skrivelse från
Svenska elektricitetsverksföreningen till Svenska
teknologföreningen rörande en inbjudan till kongress för elek-
trovärme och elektrokemi som kommer att hållas i
Schweeringen den 12—15 juli 1936.
Från kommerskollegium hade till
elektroingenjörsföreningen insänts en skrivelse rörande bestämmelser om
"Provning och utförande av dosströmställare", vilken
skrivelse upplästes av ordföranden. Sedan överingenjör
Holm lämnat ett kortare meddelande rörande förslaget
till provningsbestämmelser beslöt föreningen att
överlämna ärendet till styrelsen i och för besvarande.
Från Elektriska standardiseringskommittén hade
ingått en skrivelse rörande förslag till normer för
hållfasthetsberäkning av kontaktledningar samt normer för
kontakttråd, vilken skrivelse upplästes av ordföranden.
I skrivelsen hemställdes att normförslaget skulle
upptagas till behandling vid föreningens majsammanträde.
Ingenjör Norberg lämnade därefter en orientering
över det för godkännande framlagda förslaget till
"Normer för stödisolatorer och isolatorkrokar för
kraftledningar".
I den påföljande diskussionen framhöll ingenjör
Nilson önskvärdheten av en längre driven standardisering
av pinnhålsdiametrarna samt gjorde en del erinringar
mot de i förslaget gjorda beräkningarna å
isolatorkrokar.
Dr Mateli efterlyste motiven för användandet av den
i förslaget upptagna deltaisolatorn i stället för den
enligt hans åsikt mera moderna amerikanska typen. Dr
Mateli underströk dels ing. Nilsons önskemål rörande
pinndiametrarna, dels ansåg han att borttagandet
av toppskåran å isolatorerna vore olämpligt om grövre
linor skola användas. Dr Matell uttalade för övrigt
sina tvivelsmål om lämpligheten av att utarbeta
mått-tabeller för stödisolatorer, enär fabrikanterna
vanligtvis tillverka isolatorerna efter erfarenhet. Efter
yttranden av professor Velander, ingenjör Norberg, dr Herlitz,
dr Granborg, byrådirektör Nylander, ingenjör Nygren,
byrådirektör Malm samt civilingenjör Edy Velander
förklarades diskussionen avslutad och förslaget i
huvudsak godkänt men med hemställan till
standardiseringskommittén om vissa omredigeringar.
Enligt förslag från elektroingenjörsföreningen hade
teknologföreningens styrelse beslutat tillsättandet av en
kommitté för utarbetandet av normer för belysning av
trafikleder, för vilken kommitté Svenska
elektroingenjörsföreningen ägde utse tvenne ledamöter. Föreningen
beslöt att uppdraga åt styrelsen att utse två
representanter.
Ordföranden överlämnade därefter ordet till den
förste av aftonens föredragshållare, ingenjör Sten
Tennan-deb, som i stora drag redogjorde för de nya förslagen
till lågspänningsföreskrifter, varefter statsinspektör
Bengt Berggren redogjorde för det avsnitt av
föreskrifterna, som berör luftledningar för lågspänning,
överingenjör Fritz Jacobsson behandlade därefter de
paragrafer i de nya starkströmsföreskrifterna, som voro
av särskilt intresse.
Ordföranden frambar därefter föreningens tack till
föredragshållarna för de redogörelser de lämnat över
innebörden av det nya förslaget, varefter avdelningen
uppdrog åt styrelsen att tillsätta en kommitté, vilken
skall behandla förslaget när detsamma översänts till
elektroingenjörsföreningen i och för yttrande.
Det av ett 80-tal medlemmar besökta sammanträdet
förklarades därefter avslutat kl. 23,00, varefter följde
samkväm under sedvanliga former.
L/m.
108
4 juli 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
