Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7. Juli 1936
- Beräkning av passiva linjära impedansnät medelst frekvenstransformationer, av Torbern Laurent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
TT
il
FreKveKs^unKtion IV
Ba-
V.
b
*
£
t
1
«
•i
Q
[-Be-isoJf-MSiij-]
{+Be-
isoJf-
MSiij+}
i
t
.6
-a
<
r
«
A
•5
-*iatenat,slft
uttrjcK
Fig. 2. Enkla frekvensfunktioner och de reaktanskomplex dessa representera.
punkt, utfaller resultatet till förmån för den
stationära, vilken erbjuder mindre arbete med enklare och
effektivare hjälpmedel än den icke stationära såväl
vid de matematiska som vid de experimentella
undersökningarna. Inom
teletekniken har man därför
allmänt accepterat den
stationära metoden för
undersökning av de
elektriska egenskaperna
hos
signalöverföringskret-sar av olika slag, och
medelst uppfattbarhetsprov,
telegraferingsförsök m. m.
har man lärt sig bedöma
strömmar osv. ur deras
egenskaper uttryckta med
frekvensfunktioner.
Den stationära metoden
har sålunda en
utomordentligt stor praktisk
betydelse, och i föreliggande
arbete skola vi begränsa vårt
intresse till denna och
speciellt till de matematiska
undersökningsmetoderna.
traktas
Ehuru användandet av Steinmetz’
symboliska metod vid matematisk
behandling av impedansnät innebär stora
förenklingar, kunna beräkningarna bliva
besvärliga och oöverskådliga för de
komplicerade impedansnät tekniken nu använder
sig av. Detta beror på, att de elektriska
egenskaperna ej kunna uttryckas med
några enstaka siffervärden utan fordra
såsom uttrycksmedel
frekvensfunktioner. Att ur komplicerade matematiska
uttryck på de elektriska egenskaperna
direkt bedöma dem såsom funktioner av
frekvensen är vanligen hopplöst, och man
måste då med ett krävande
beräkningsarbete överföra dem i kurvform med
frekvensen som oberoende variabel. Skall
man dessutom dimensionera ett flertal
olika storheter i det matematiska
uttrycket, så att frekvenskurvorna antaga
vissa önskade former, blir problemet ännu
besvärligare. Med mer eller mindre
lyckade knep har man emellertid givit
iproblemet en mer eller mindre god
lösning från fall till fall.
I det följande skall framläggas ett
generellt användbart hjälpmedel benämnt
frekvenstransformation, som grundlagts i
författarens doktorsavhandling1 och
senare utvecklats2 till allt större
användbarhet. Frekvenstransformationerna
komma att belysas med 15 kortfattade
exempel och anmärkningar, som torde
kunna giva läsaren en allmän
uppfattning om frekvenstransformationernas
grundläggande principer. För mera
ingående studier av
frekvenstransformationerna hänvisas till de tidigare
arbetena.
Frekvenstransformationerna kunna
be-såsom en utveckling av Steinmetz’ sym-
i Litteraturförteckning 1 och fi.
- Litteraturförteckning- 2, 3, 4 och C.
Fig. 3. Kurvor över de enkla frekvensfunktionerna.
110
4 juli 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:33:03 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936e/0114.html
