Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1936 - Krångede kraftverk och överföringssystem, av N. Forssblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Stationen har ett ur luftförsvarssynpunkt
gynnsamt läge i omväxlande skogs- och öppen terräng.
Avsikten är att genom plantering av buskar och låga
träd inom området söka erhålla ytterligare
maskering, vilken plantering i varje fall kommer att öka
trevnaden. Liksom i Krångede anordnas gräsmattor
i ställverken i största möjliga utsträckning.
För kommunikationen mellan kraftverket,
Horn-dalsstationen och Stockholms elverks centrala
driftkontor finnes en anläggning för ledningsriktad
telefoni installerad. Denna är kombinerad med en
överföring till Stockholm av vissa mätvärden, bland
annat av totala effekten i Krångede, samt av vissa
strömbrytarställningar i Horndal. Den tillgängliga
kapaciteten i Krångede kan härigenom bättre
utnyttjas för överskottsleveranser till Stockholms
elverk, samtidigt som det centrala driftkontoret vid
strömbrytarutlösningar i Horndal får läget klart för
sig och kan vidtaga erforderliga dispositioner.
Linjerna.
Huvudlinjen har som förut nämnts en längd av
340 km. Den följer i huvudsak norra stambanan.
Å sträckorna Krångede—Ånge och Ånge—Hennan
går den dock fram på relativt stora avstånd från
järnvägen och genom oländig skogsmark med svåra
transportförhållanden. Å en stor del av linjen har
det varit nödvändigt att verkställa transporterna
under vintern. Linjens högsta punkt ligger 560 m
över havet nära gränsen mellan Jämtland och
Medelpad.
Linjestolparna äro som regel utförda som
portal-stolpar av järn med reglar av Dip-balkar. Den
normala spännvidden är 240 m, fasavståndet 7 m och
stolphöjden över markytan 17 m. Stolpbenen äro
av kvadratisk sektion i helsvetsat utförande med
hörn av vinkeljärn och med mellanliggande
horisontala plattjärn. Materialet är St 44 med 0,25 %
kopparlegering för att erhålla en viss grad av
rostbeständighet. På grund av att endast släta ytor
förekomma bör målningsarbetet bliva ganska enkelt.
Reglarna äro varmförzinkade.
Stolparna äro försedda med en fotkonstruktion,
bestående av U-balkar och slipers, som nedgräves i
jorden utan betonering. Den under marken befintliga
delen av stolparna är bestruken med mönja och
därefter med asfalttjära. Där berg förekommer, ha
emellertid särskilda betongfundament gjutits. I mossar,
där svårare rostangrepp å järnet varit att förvänta,
""^m/k.
Fig. 18. 220 kV trefaslinje från Krångede.
ha impregnerade trästolpar kommit till användning.
På några ställen, bland annat vid korsningen av
Ljusnan söder om Järvsö, ha fackverkstorn blivit
uppställda.
Å stolparna äro upplagda 3 st. kopparlinor med
255 mm2 area samt en jordlina, utförd som seghärdad
stållina med 85 mm2 area. Med hänsyn till
koronaförlusterna ha de strömförande linorna utförts med
en yttre diameter av 25 mm, varvid det varit
nödvändigt välja en lina av ihålig konstruktion. Denna
är utförd så, att två lager av 2,43 mm trådar spunnits
kring en skruvad I-balk av koppar. Skarvarna ha
utförts medelst hylsor av mjuk koppar, som trätts
över linändarna och därefter dragits ut medelst en
särskild apparat, så att hylsan till slut fast omslutit
linändarna och materialet flutit in i mellanrummen i
det yttre trådlagret. Hylsornas andra ända är ut-
Fig. 19. Fotkonstruktion tör bärstolpe.
Fig. 20. Sektion av ihålig kraftledningslina.
5 sept. 1936
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
