Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Impregneringsmedel
Kvarvarande mängd
efter dygn
Cr, Zn, Mn, Cu-arsenat, dubbelimpr. 95 90 88
Zn-am-arsenat ........................................................................90 82 75
Mg- „ „ ........................................................................— — 45
Ca, Mg-arsenat, dubbelimpr..........................35
Ba-arsenat, löst i HAc ........................................60 35 30
Zn- „ „ „ „ ........................................55 301 30
Mn- „ „ „ „ ........................................50 301 20
Mg- „ „ „ (’O,. ........................................40 15 5
„ „ „ HAc ........................................25 10 5
Z.M.A. „ „ „ ........................................25 10 5
Oa-arsenat „ „ „ ........................................30 5 2
i 6 dygn.
2 7 14
Fig. 4. Kulturförsök, Coniophora, Zn-araenatimpregnerade träklotsar.
i Amerika allmänt använt förfarande, där man
tillsätter giftämnet, som skall prövas, till det substrat,
varpå försökssvampen skall odlas. Metodens
enskildheter hava angivits av prof. Lagerberg vid
Skogshögskolan, under vars överinseende de första
försöken blevo utförda. Metoden består i, att små
provklotsar, 15 X 20 X 50 mm, impregneras med det
salt, som skall undersökas, varvid man framställer
serier av dylika provstycken med varierande
koncentration av giftet. Efter impregneringen torkas
och väges klotsarna samt steriliseras och inläggas i
kolvar vari kulturer av resp. rötsvampar redan fått
utbilda sig. Kulturerna göras på ett steriliserat
substrat av agar, maltextrakt och vatten på vilket
svampen ympas och får utväxa tills mycelet täcker
sub-stratets yta. På detta inläggas de preparerade
prov-klotsarna, i regeln tre stycken i varje kolv, en
vardera av tall och gran impregnerad med ungefär
samma giftkoncentration samt för kontroll av
kulturens aktivitet en oimpregnerad klots av tall.
Kulturen får sedan stå i en temperatur av 22° under
100 dagar, efter vilken tid det oimpregnerade
provstycket i regeln är fullständigt förstört och uppvisar
en viktsförlust av upp till 50 à 60 % för sådana
svampar, som angripa cellulosan, dvs. denna är
praktiskt taget fullständigt förtärd.
Efter försökstidens slut kan man redan av
kulturens yttre utseende få en god bild av resultatet.
Fig. 3. Kulturförsök, Merulius, Zn Cl 2-impregnerade träklotsar.
11 april 1936
Det oimpregnerade provstycket är helt överväxt av
mycelet under det att de impregnerade klotsarna
uppvisa olika stadier av angrepp. Äro
koncentrationerna för låga, äro klotsarna mer eller mindre
kraftigt övervuxna. Med stigande giftkoncentration
drar sig mycelet längre och längre ned på klotsen,
och då den mykocida gränskoncentrationen
överskridits ligga klotsens ytor helt fria från mycel. Olika
svampar växa emellertid mycket olika så att man
ej av endast en okulärbesiktning kan skarpt utläsa
resultatet. Figurerna 2, 3 och 4 visa utseendet av
dylika kulturserier. En exakt indikator på
svampangreppet får man däremot av den viktsförlust, som
klotsarna efter försökstidens slut uppvisa. Som
exempel kan anföras följande försöksserie med
Coniophora cerebella och zinkarsenat:
Gran Tall Oimpregnerad
Aso05 % Fukt [-Viktsförlust-] {+Vikts- förlust+} AS205 % Fukt [-Viktsförlust.-] {+Vikts- förlust.+} Fukt [-Viktsförlust-] {+Vikts- förlust+}
0,009 34 28 0.007 35 40 40 58
0,019 27 6,5 0,015 38 32 39 58
0.033 22 — 0.037 32 15 41 65
0,083 25 1 — 0,078 53 — 41 59
För att närmare undersöka de olika rötsvamparnas
angrepp på träsubstansen ha provklotsarna
underkastats en ingående mikroskopisk undersökning
varvid det sätt på vilket och det djup till vilket
svamp-hyferna inträngt i träet studerats. Hittills hava
sålunda undersökningar gjorts på 54 kompletta serier
varvid 12 olika impregneringsmedel kommit till
användning, därav för jämförelses skull de tre hittills
allmänt använda medlen kreosot, zinkklorid och
Z. M. A. Sammanlagt ha över 1100 provstycken
undersökts.
Som sammanfattning av resultaten kan sägas att
samtliga prövade arsenat utvisa synnerligen goda
mykocida egenskaper. Gränskoncsntrationerna äro
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
