Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 5. Provfält med utsatta prover.
ju olika för olika svamparter men de flesta ligga på
eller under 0,1 % As,05 per torr träsubstans.
I följande tabell äro några av de vid våra
undersökningar konstaterade gränskoncentrationerna för
Coniophora, Merulius och Lentinus angivna:
[-Impregneringsmedel-]
{+Impregnerings-
medel+}
Coniophora
cerebella
Merulius lacrymans Lentinus squamosus
Ca-arsenat................0,033—0,08 0,08—0,16 0,os—0,42
Ba- „ ................0,015—0,036 0,087—0,07 —
Mg- „ ................0,042—0,097 — —
Cr- ...................0,025 00 0,16 —
Zn- „ ................0,034-0,04 ; OC 0,07 : 0,077—0,15
Mn- „ ................0,04 0,014—0,031 —
Cu- ., ................0,03 — —
Zn-klorid........................0,6—1,6 0,6—1,54 0,7
Z. M. A..........................0.035 0,04—0,02 —
Kreosot ........................1,3—6,8 — 10—12,7
Siffrorna avse procent pr torr träsubstans. Värdena
avse endast furuvirke.
Beträffande de olika arsenatens lämplighet som
impregneringsmedel så blir detta beroende dels på
deras beständighet mot urlakning, dels på kostnaden.
Kalciumarsenatet, som är det billigaste, besitter
tyvärr ej, som redan nämnts, tillräcklig beständighet
mot urlakning, men på torra ställen skulle man med
fördel kunna använda detsamma. Några av de tunga
metallerna såsom koppar och zink giva däremot
synnerligen beständiga arsenaler, varav zinkarsenatet
tillsvidare på grund av sitt lägre pris utvalts som
det lämpligaste impregneringsmedlet. Vi undersöka
emellertid f. n. en del andra möjligheter att använda
arsenikföreningar till träimpregnering, men dessa
undersökningar ligga ännu så länge på ett
förberedande stadium.
De förut omnämnda praktiska
impregneringsför-söken för att utröna lämpliga metoder för
impreg-neringens utförande falla ju ej inom ramen för denna
redogörelse, men jag vill i korthet omnämna, att de
omfattat försök med enkel- och dubbelimpregnering,
impregnering under tryck och kombinerat
vakuumtryck, behandling i öppen tank m. m. Som resultat
har hittills utarbetats ett förfarande för behandling i
öppen tank, enl. vilken metod en första anläggning
byggts.
Det är emellertid en sak, som vi ej genom
laboratorieprov kunnat utröna, nämligen det impregnerade
virkets förhållande i praktiken, en sak som endast
tiden kan avhjälpa. För att snarast möjligt få ett
grepp även härpå ha för ett par år sedan påbörjats
fältförsök. För detta ändamål disponera vi nu
trenne provfält, ett i Västerbotten, ett i
Stockholmstrakten (fig. 5) och ett i Skåne, där över tusentalet
prover redan utsatts. Provfälten ha valts med
hänsyn till att erhålla så kraftiga rötangrepp som
möjligt. Några- definitiva resultat från dessa försök hava
självfallet ännu ej kunnat erhållas.
Eldbeständighet.
En faktor, som kan spela en viss roll vid val av
impregneringsmedel, är dettas inverkan på träets
eldbeständighet eller kanske rättare sagt dess
niot-ståndsförmåga mot antändning. Det är ju sedan
gammalt känt att en del salter, särskilt fosfater,
utgöra ett gott eldskydd för trävirke. På grund av
den analogi, som förefinnes mellan fosfor och arsenik,
låg det nära till hands att förmoda, att man även
hos arsenaten skulle finna en liknande verkan.
Försök i denna riktning ha därför igångsattes, varvid
vi använt oss av en vid Forest Products
Labora-tory i Madison, Wisconsin, utarbetad apparat, vars
utseende framgår av bilden fig. 6. På den överst
på apparaten befintliga vågarmen hänges ett
provstycke av bestämda dimensioner, vilket omslutes av
den perforerade plåtcylindern. Under denna befinner
sig en gaslåga, som regleras till bestämd höjd. På
vågarmen befinner sig en visare, som rör sig efter
en empiriskt graderad skala, på vilken provstyckets
viktsförlust kan direkt avläsas. Före försökets
början justeras denna visare på nollpunkten genom för-
Fig. 6. Apparat för bestämning av eldbeständighet hos trä.
22
14 mars 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
