Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
en schematisk l>ild av en personvagnsboggi.
Vagnskorgen är vridbart lagrad å vardera boggin i ett
ceiitrumlager, vars underdel är fastsatt på den övre
vaggbalken i boggin.
Såsom säkerhet mot stjälpning finnes vid vardera
sidan ett par "glidklotsar". Mellan övre och undre
glidklots är föreskrivet ett spelrum av 2 mm.
Den övre vaggbalken vilar medelst vaggfjädrarna
på den undre vaggbalken, som i sin tur är upphängd
medelst pendellänkar i själva boggiramen. Denna
vilar slutligen medelst sidobärfjädrarna på
hjulaxlarnas lagerboxar.
Vaggfjädrarna utföras vanligtvis såsom
bladfjädrar, antingen som s. k. linsfjädrar, liggande i
vagnens tvärriktning, eller som enkla, upp- och
nedvända bladfjädrar i vagnens längdriktning. I det
senare fallet bortfaller ofta den undre vaggbalken
och vaggfjädrarnas ändar upphängas då direkt i
pendellänkarna.
Sidobärfjädrarna utgöras antingen av endast
spiralfjädrar eller också av en kombination av
spiral-eller snäckfjädrar och bladfjädrar.
Pendelupphängningen brukar medgiva ett
sidoutslag å vagnskorgen och vaggan i förhållande till
boggiramen av 30 mm åt vardera sidan.
Det är tydligt, att vagnskorgen kan bliva ganska
lättrörlig i förhållande till hjulen och banan, i
vertikal led på grund av fjäderanordningarna och i
sidled på grund av pendelupphängningen. Detta är ju
fördelaktigt för att skydda vagnskorgen för stötar
och ojämnheter i banan, men man måste samtidigt
beakta, att fjädrar och pendellänkar äro sådana
maskinelement, som lätt kunna giva upphov till
svängningar. Dessa kunna bli särskilt obehagliga, om
resonans skulle uppstå mellan något (eller några) av
de förut omtalade störningsimpulserna och de
egensvängningar, som kunna förefinnas i vagnskorgen,
t. e. på grund av fjäderanordning eller
pendelupp-hängning. Vid dimensionering av fjädrar och
pendlar måste därför noga tillses, att resonans undvikes,
åtminstone vid högre, vanligast förekommande
kör-hastigheter.
Beträffande fjädrarna, är det särskilt när
spiralfjädrar användas, som vagnskorgen kan komma i
resonanssvängningar. Bladfjädrar äro i detta
avseende bättre, emedan de på grund av sin inre friktion
mellan bladen verka så starkt dämpande, att några
resonanssvängningar i regel icike behöva befaras.
Då spiralfjädrar användas såsom bärfjädrar, är det
i första hand vertikala resonanssvängningar i takt
med skenstötarna, som måste undvikas.
På grund av att vardera boggin har två
seriekopplade fjädersystem (fig. 3), åtskilda av
boggiramver-kets massa, kunna här kopplade svängningar
uppträda, som äro ganska svåra att komma till rätta
med. Det har emellertid i praktiken visat sig, att
(tack vare att det ena fjädersystemet, vaggfjädrarna,
alltid utgöras av bladfjädrar) det är tillräckligt, om
spiralfjädrarna i sidobärfjädersystemet
dimensioneras så, att de icke komma i resonans med
skenstötarna.
Utgöres sidobärfjädrarna av kombinerade blad- och
spiralfjädrar, verka bladfjädrarna dämpande även på
spiralfjädrarnas svängningar.1
i Se Organ für die Fortschritte des Eisenbahnwesens, år
1933, sid. 157.
För att resonanssvängningar med säkerhet skola
undvikas, böra emellertid spiralfjädrarna antingen
göras så hårda, att deras svängningstid under
belastning blir kortare än tiden mellan skenstötarna vid de
vanligen förekommande körhastigheterna, eller också
måste de göras så mjuka, att deras svängningstid
blir längre än tiden mellan skenstötarna.
Det senare alternativet är dock vanligtvis omöjligt
att realisera, dels på grund av utrymmesskäl och
Fig. 3. Schematisk bild av personvagnsboggi.
dels därför, att en järnvägsvagn icke får ha så
mjuka fjädrar, att skillnaden i bufferthöjd vid tom
och lastad vagn överskrider fastställda gränser.
Det är emellertid icke endast fjädrarna, som kunna
giva upphov till vertikala resonanssvängningar.
För någon tid sedan inkom exempelvis klagomål på
en av S. J. äldre restaurantvagnar för skakningar i
matsalsavdelningen, särskilt vid borden i matsalens
mitt.
Ett första försök gjordes med utbyte av fjädrarna
mot mjukare, men detta blev utan resultat.
Vid en noggrannare undersökning av vagnen
visade det sig då, att det var själva vagnsgolvet i
matsalen, som kom i resonanssvängningar.
Golvet hade ursprungligen varit understött medelst
trämellanlägg, dels runtom vid väggarna och dels
längs mitten mot tvenne längsgående balkar i
underredet (de s. k. dragbalkarna). Dessa senare
trämellanlägg hade emellertid av någon anledning blivit
borttagna. Härigenom blev golvet upplagt endast
runtom vid väggarna och utgjorde således en stor,
inspänd skiva, som kom i svängningar, troligen i takt
med skenstötarna. Dessa vibrationer blevo givetvis
störst vid mittelborden.
Sedan trämellanläggen åter blivit ditsatta,
upphörde vibrationerna.
Det kan också förekomma andra vertikala
egensvängningar:
Själva vagnskorgens nedfjädring mellan
upplagspunkterna kan t. e. ge upphov till egensvängningar
i takt med orunda eller excentriska hjul.
Bromsstänger eller den genomgående dragstången
för överförande av dragkraften kan också komma i
egensvängningar och därigenom förorsaka
obehagliga knackningar eller skrammel.
Av svängningar i horisontalplanet hava vagnarnas
sidosvängningar vid gång på rakspår vållat rätt
mycket besvär vid S. J.
En del vagnar hade nämligen ofta en mycket
obehaglig, s. k. slingrande gång på rakspår vid vissa
kritiska hastigheter. I många fall föreföllo
omständigheterna härvid rent av mystiska. Det kunde t. e.
inträffa, att en vagn, som förut haft en god gång,
20 juni 1936
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
