- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Mekanik /
127

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik

Direktör Vilh. Nordströms föredrag finnes infört i
föregående nummer av Mekanik.

överingenjör O. A. Wiberg visade den nyare
utvecklingen av Stal-turbinerna. Genom
omkonstruktion av turbinerna så att de blevo försedda med
dubbelt axiellt avlopp hade man fått möjlighet att bygga
mycket stora turbiner. I anslutning till
skioptikonbilder beskrevos en del nyare utförda turbiner, vilka
stodo pä toppen beträffande ängekonomi, snabb
start osv. Stal-turbinerna ha avpassats även för
industriellt bruk och ungefär halva antalet tillverkade
turbiner äro avsedda för industrien. Slutligen
omnämndes att 80 à 90 % av tillverkningen går till
export, vilken visar att turbinen är konkurrenskraftig,
särskilt med tanke på alla de hinder i form av tullar
och valutarestriktioner av olika slag, som numera
hindra varuutbytet länderna emellan.

överingenjör A. Lysholm beskrev de nyaste
skovel-formerna, som användas av A.-B. Ljungströms
ångturbin. Genom de rundade inloppskanterna blir
hållfastheten större och längre skövlar kunna användas.
Friktionsförlusterna bli visserligen stora, men detta
motverkas genom användande av färre skövlar. En
del utförda turbinkonstruktioner visades och slutligen
diskuterades möjligheterna att bygga stora turbiner
av Ljungströms typ. Man har kommit upp till 50 000
kW, men ännu har ej någon byggts för 160 000 kW,
en storlek som användes i U. S. A. Beräkningarna
visa dock, att det är möjligt att bygga
Ljungströmsturbiner av denna storleksklass. Ing. L:s föredrag
kommer att sedermera inflyta i Mekanik.

För de intressanta inblickar på ångturbinområdet
de tre anförandena givit framförde ordföranden
avdelningens tack till föredragshållarna, varefter
sammanträdet förklarades avslutat. Bn.

Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll ordinarie sammanträde å föreningens lokal
tisdagen den 15 september 1936 under ordförandeskap
av flygdirektör E. Sjögren, som i sitt
öppningsanförande hälsade medlemmarna välkomna till höstens
första sammanträde.

Till justeringsmän utsagos professor K. G. Odqvist
och diplomingenjör E. Lundgren. Genom anmälan
inträdde i avdelningen civilingenjörerna Sten
Lundquist, Karl Nilsson och Bertil Sjögren. I
avdelningen invaldes civilingenjörerna Erik Boberg och
Walter Holmstedt, överingenjör Elis Nilsson,
civilingenjör Carl Thorngren och tekn. dr Ragnar
Winbladh.

Från avdelningens kommitté för behandling av en
remiss från Svetskommissionen beträffande "Förslag
till normalbestämmelser angående svetsning av
ångpannor etc." hade inkommit ett yttrande.
Avdelningen godkände yttrandet och upptog detsamma som
sitt eget. Ordföranden framförde avdelningens tack
till kommitterade diplomingenjör O. Hallström och
disponent Ruben Persson för det av dem utförda
arbetet.

Ordföranden anmälde, att styrelsen tillsatt en
kommitté för utredande av undervisningen vid
fackavdelningen för maskinbyggnad och mekanisk teknologi
vid Kungl, tekniska högskolan. Till ordförande i
kommittén hade utsetts professor E. Hubendick och
till ledamöter professor K. G. Odqvist, rektor W.
Holmstedt, chefredaktör K. A. Wessblad och
civilingenjör N. Gustafsson. Avdelningen godkände åtgärden.

Vidare anmälde ordföranden, att styrelsen tillsatt
en kommitté för utarbetande av normer för flytande
bränslen. Till ordförande hade utsetts docent E.
Norlin, till sekreterare civilingenjör S. Ejermark och till
övriga ledamöter professor E. Hubendick, civilingenjör
N. Gustafsson, ingenjör H. Kahr, tekn. dr R. Win-

bladh, flygingenjör E. Björnsjö, överingenjör H. Pyk
och civilingenjör C. Jacobsson. Avdelningen godkände
åtgärden. I samband härmed meddelades att
avdelningen för Kemi och bergsvetenskap insatt fil. dr
B. Groth.

Professor Georg Sachs, Düren, höll därpå sitt
föredrag över "Studien über Tiefziehen". Dä
uppdragning av plåtkärl är en mycket komplicerad procedur
med många inverkande faktorer, måste man för ett
noggrannare studium utvälja enklast möjliga
operation. Talaren rörde sig därför i det följande endast
med första dragningen av ett cylindriskt kärl från
en rondell. Genom den under de senaste åren
pågående utvecklingen har man kunnat successivt öka
dragdjupet högst väsentligt beroende på bättre
plåtmaterial och ändamålsenligare verktyg. Inverkan av
olika formgivning hos verktygen diskuterades, varvid
särskilt radierna hos dragringen och stämpelns nedre
kant visade sig vara av avgörande betydelse. Andra
faktorer, som påverka resultatet, äro
plåthållar-trycket och spelet mellan stämpel och ring. -— Den
vid sönderdragning av den cylindriska delen av plåten
rådande spänningen är större än den rena
brotthållfastheten och orsakerna härtill diskuterades. Den för
den vanliga dragningen erforderliga stämpelkraften
kan teoretiskt beräknas, och jämförelser mellan
försök och beräkningar visa, att de senare giva ganska
goda resultat. Talaren behandlade även frågan om
uppkomsten av flytfigurer i plåtytan. Då provning
av plåt givetvis är av stort intresse, ha åtskilliga mer
eller mindre lyckade förfaranden härför angivits.
Bäst torde dock fortfarande enkla dragförsök vara.
Talaren visade dessutom ett av honom utarbetat
förfarande, där en kilformad plåt utsättes för krafter
motsvarande de vid dragningen uppträdande.
Slutligen framhölls att om också många problem
beträffande dragning blivit belysta genom systematiska
försök, återstå dock åtskilliga, t. e. glödgningens
inverkan, smörjning.

Efter det med intresse åhörda föredraget
framställde civilingenjör H. Thorelli till föredragshållaren
en fråga om betydelsen av stämpelns hastighet vid
dragningen. Professor Sachs förklarade, att frågan ej
kan anses löst. Teoretiskt bör ej stämpelhastigheten
inverka, men praktiskt fås lättare sönderdragning vid
större hastigheter, vilket kan bero på de då
uppträdande större tröghetskrafterna.

Sedan ordföranden uttalat avdelningens tack till
professor Sachs, överlämnades ordet till överingenjör
K. Granfors, som höll ett föredrag över ämnet
"Dragpressning inom bilindustrien". Utformningen av de
moderna bilarnas karosserier har ställt stora krav på
presstekniken, vilken måst utvecklas för att kunna
fylla fordringarna. Man förfar numera vid
framställandet av standardkarosserier så, att man efter skissen
tillverkar en trämodell i full skala, efter vilken de
slutgiltiga ritningarna likaledes i full skala uppgöras.
Då tvivel råder om det lämpliga utformandet av
erforderliga pressverktyg, göras provverktyg i skala,
varefter, sedan erforderliga justeringar vidtagits, de
slutgiltiga verktygen tillverkas. Den stora
svårigheten vid pressningen ligger i att undvika stukning
av plåten, vilket medför en veckbildning, som efteråt
måste avlägsnas genom riktning. Utformandet av
verktygen utgör i stort sett en erfarenhetssak och
undandrar sig allt exakt beräknande. Med en serie
bilder visades vid Svenska stålpressnings a.-b. i
Olofström tillverkade verktyg och de för dessa verktyg
använda pressarna samt slutligen hopfogandet av de
olika detaljerna till hela karosserier.

Ordföranden framförde avdelningens tack för de
inblickar i tillverkningen av ett modernt karosseri, som
föredragshållaren på ett åskådligt sätt givit.

21 nov. 1936

127

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:33:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936m/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free