Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST
FLYGTEKNIK
Redaktör, NILS J. LJUNGZELL
UJGIVtW »V SVENSKA TEKNOLOG FÖRE NI NGE fN.
INNEHÅLL: Några resultat beträffande motståndet hos mindre fartyg, av docent H. F. Nordström,
verkstäder. — Litteratur. — Utvikningsbilagor: Pl. 1 o. 2.
Varv och
Några resultat beträffande motståndet hos
mindre fartyg.
Av docent H. F. NORDSTRÖM, Stockholm.
Inledning.
Inom den tekniska litteraturen finnes numera ett
mycket rikhaltigt material för bedömandet av
motståndsförhållandena vid de former, som komma ifråga
vid större fartyg. Det behöver endast erinras 0111
de av D. W. Taylor, G. S. Baker och andra
publicerade systematiska modellförsöksresultaten.
Däremot är det mera sällan, som man i litteraturen
finner något om motståndet hos de former, eom vanligen
komma ifråga för mindre fartyg. De
modellförsöksresultat, som härmed framläggas, kunna måhända i
någon mån fylla en del av denna brist. De hänföra
sig till fartyg — eller, med användande av en mera
gängse terminologi, båtar — med ett deplacement av
storleksordningen 10—30 m3 och med en fart av ca
10—15 knop. Modellförsöken äro utförda vid
Tekniska högskolans skeppsbyggnadslaboratorium med
modeller med en längd av omkring 2—2,5 meter. De
flesta modellerna representera utförda båtar av olika
slag, bl. a. s. k. tullkryssare, vaktbåtar, större 8. k.
lustmotorbåtar osv. Det är således ej i första hand
fråga om några systematiska serier, men materialet
är å andra sidan så pass omfattande att det kan
sägas inrymma de flesta förekommande typer.
Symboler.
Av tabell 1 framgår betydelsen av de beteckningar,
som i det följande komma att användas.
Spantrullor och spantytkurvor av undersökta
modeller.
Fig. t—30 å plansch I visa spantrutorna å de
modeller, som undersökts. Fig. 31—38 å plansch II visa
spantytkurvorna motsvarande de å spantrutorna
angivna vattenlinjeplanen. Nummerbeteckningen
överensstämmer med laboratoriets
modellnummerindelning. Då en och samma modell körts vid olika
djup-gåenden har detta angivits genom en romersk siffra
efter modellnumret. En viss modellindivid körd vid
olika djupgåenden representerar givetvis i detta
sammanhang lika många modeller som antalet
djupgåenden. Modeller, som försetts med en förlängning a\
något slag, äro betecknade med ett † efter modell
-numret.
Tabell 1.
Använda beteckningar.
[-Beteckning-]
{+Beteck- ning+} Beteckningens betydelse Mått då annat ej säges
L Längd i v. 1......................................... m
B Största bredd i v. 1......................... m
T Djupgående vid till överkant av
köl, om sådan finnes .................... m
A Spantyta................................................ m2
Ao Största spantyta ................................ m2
D Volymdeplacement ............................ m3
t Depl. tyngdpunktens avstånd från
L/2; + för om. — akter om ........ m
ö Blockkoefficient ................................ —
<P Cylinderkoefficient ............................ —
v Hastighet, fart ................................... m/sek.
P Totalt motstånd ................................ kg
N Släpeffekt ............................................ m kg/sek.
ti Trimvinkel under gång relativt
vilotrimläget .................................... —
9 Tyngdkraftens acceleration ............ m/sek.2
Q Vattnets masstäthet............................ sek.2 kg/m4
I tabell 2 anges i dimensionslös form huvuddata
för de ifrågakommande båtformerna. Det bör
påpekas att ej alla av de angivna data äro av
varandra oberoende. Om t. e. L/Z>%, B/Dy», T/D
A0 /Z>% och t/D1^ äro givna, kunna övriga data
härledas ur dessa.
1 t tlD
Så är t. e. <5=-r.—––-n–— och- = .
L/D l3 ■ B/D I3 ■ T/D ’3 £ L/D I3
Det kan i detta sammanhang nämnas att
modellerna 59 och 60 framkommit av modell 43 som
utgångsform på följande sätt.1 Alla
långskeppsdimensioner hava multiplicerats med ett tal a, varvid a = 0,9
för modell 59 och = 0.8 för modell 60, och samtidigt
alla tvärskepps- och vertikala dimensioner med 1/ |/a.
Därigenom erhållas former med oförändrat
deplacement och där bloekkoefficienten, cylinderkoefficienten,
nollspantkoefficienten, vattenlinjekoefficienten och
förhållandet bredd till djup (B/T) bliva oförändrade.
i Se även H. F. Nordström: "Några resultat från K.
tekniska högskolans skeppsbyggnadslaboratorium". Teknisk
tidskrift, Skeppsbyggnadskonst, 1929, sid. 85.
18 JULI 1936. HÄFTE 7
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
