Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. IS. Isolering av lastrummen vid bordläggningen, däckens och
tank-taketa sidor.
kolsyreförbrukningen, på grund av brist på lukt kan
vara större än ammoniakförbrukningen, utgiften för
kolsyra blir förhållandevis ringa. Kolsyra kan
dessutom anskaffas så gott som överallt.
Det höga arbetstryck, som användes i
kolsyremaskinerna i motsats till det mera moderata trycket i
en ammoniakmaskin, erbjuder ringa tekniska
svårigheter. Där platsförhållandena tillåta, att man kan
anordna ett tillräckligt stort och med effektiv venti-
LS-S.S ’4Z’*2’7.S 6ALV LJ
}s\træox.K 7 HBvL.n-SJ ryR
t HVOH Wff GAAI? HILT
ryco TIL DÆKKET^JKAL rr?ÆDÆr\
oa ISOLATION F3RE3
900 fh !ND FRA 3KID3IDE
ZS.SS’42-42 . XS U OALf
7S’ 7S• S L GAL.V.
af fl. ryrsroppcs
HQVL. PLQJ F.
’til vwkeljern
HJO K NE 1,1 3 T EJ* /" Fy??
ML/%Djyj&GJOrf MOL t G T_
lation försett rum, avskilt från fartygets
huvudmaskinrum, kan man använda ammoniakmaskiner i
stället för kolsyremaskiner. Fördelen är
huvudsakligen att anskaffandet av en ammoniakanläggning är
ca 15 % billigare än en kolsyreanläggning, och om
fartyget huvudsakligen seglar i farvatten, där
kylvattnets temperatur är från 25—32°C, blir den
teoretiska kraftförbrukningen för en given anläggning
något mindre än för en kolsyreanläggning. Denna
fördel minskas dock snabbt, då fartyget kommer i
nord-europeiska farvatten, där lägre
kylvattenstemperatur finnes utombords.
Har man en ammoniakanläggning med direkt
förgasning i lastrummen, måste förgasarspiralerna
förses med anordningar för vattenöverspolning, som
kan absorbera eventuella läckage av ammoniak. När
ammoniakanläggning med direkt förgasning
föredragits, är orsaken härtill visserligen den, att
anskaffningssumman för kylinaskineriet endast är 75 à 80 %
av en kolsyre-"brine"-anläggning.
I detta sammanhang är det kanske lämpligt att
nämna några ord om isoleringsmedlen.
På vanliga fruktbåtar, där lastens vikt vanligen
icke förmår bringa fartyget ned till lastmärket
(möjligen med undantag av äpplen) spelar isoleringens
vikt icke någon större roll. Man använder därför
alltjämt det billigaste isoleringsmaterialet,
granulerad och expanderad kork. Korken väger ca 130 kg
per m3. Kork i plattor kostar ca 80 kr. pr m3. Den
vanligaste tjockleken av isoleringen å ett fartygs
yttersida och däck är ca 300 mm kork med
träbeklädnad (fig. 17 o. 18).
Skulle man emellertid vara beroende av
isoleringens vikt, t. e. i krigsfartyg och flygmaskiner, finnes
det numera ett svenskt isoleringsmaterial att tillgå,
som med synnerligen låg vikt förenar en synnerligen
god isoleringsförmåga. Jag syftar härvid på
isoleringsmaterialet "Isoflex", som lär vara en cellulosa
produkt. Detta material väger endast ca 10 kg per
m3 och absorberar i motsats till kork icke fuktighet.
Fuktighet verkar ju som bekant synnerligen
nedsättande på isoleringsförmågan och ämnen såsom kork,
filt, masonit m. fi. porösa ämnen draga mycket lätt
till sig fuktighet. "Isoflex" brinner icke i motsats
till nämnda material, och brandrisken är därför
mindre. Det skadas ej heller av korrosion. Det enda
som vid konstruktion av handelsfartyg hittills hindrat
användningen av detta material, är dess i förhållande
till kork ganska höga pris, men i de fall, då
prisfrågan icke är utslagsgivande, vinner detta material
alltmera terräng. Det är dessutom en alltigenom
svensk produkt.1
i Artikelns illustrationsmaterial har till stor del ställts
till förfogande av Th. Sabroe A/S, Aarhus.
LITTERATUR
Matematik och skeppsmätning, av
skeppsmätningsöverkontrollör Nils Gustaf Nilsson. Särtryck ur
Lychnos, Lärdomshistoriska samfundets årsbok, 1936.
16 sidor kvarto.
Ifrågavarande intressanta avhandling visar i
historisk belysning den speciella art av matematikens
till-lämpning, som skeppsmätningen utgör. De olika
mätningsformlerna, angivande ton- eller lästetalet, ända
från Bakers av år 1582 omnämnas och diskuteras.
76
15 aug. 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
