Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST
FLYGTEKNIK
REDAKTÖR : NILS J. LJUNGZELL
ITGIVC» AV SVENSKA TCHNOlQGfO
INNEHÅLL: Några resultat beträffande motståndet hos mindre fartyg, av docent H. F. Nordström,
båtar, av ingenjör Ruben E. östlund. — Notiser.
— Racer-
Några resultat beträffande motståndet hos
mindre fartyg.
Av docent H. F. NORDSTRÖM, Stockholm.
(Forts. fr. sid. 63.)
Inverkan av parametrarna pà motstånd och
släpeffekt.
De framlagda data beträffande båtformer och
motsvarande motstånds- och släpeffektkurvor kunna
måhända i den form, de föreligga, tjäna till en viss
ledning för konstruktörer av båtar inom de
deplacement-och fartområden, som här komma ifråga.
Grundtanken vid framläggandet av motståndskurvorna resp.
släpeffektkurvorna har emellertid varit, att de skola
kunna generaliseras, dvs. att de skola kunna
tillämpas även på båtformer, som ej äro fullt identiska
med någon av de undersökta formerna, men dock
nära liknande med någon eller några av dessa. För
att karakterisera sådana nya båtformer ligger det
närmast till hands att tillgripa de för en
fartygsforms karakterisering annars vanliga parametrarna,
i första rummet de, som förekomma i tabell 2 (sid. 58).
Frågan blir då, hur dessa parametrar influera på
pjQ2 v* resp. på N/egs/*DV’. Det är allmänt
bekant att inom det ifrågavarande området för det
Froude’ska talet (v/ sJgWà —l_2) spelar L/DK
den viktigaste rollen. Detta framgår av fig. 55, där
för de flesta av de undersökta båtformerna de
avlästa värdena å 10 N/q g3/2 ip/e vid konstanta
värden å vjsjg Z)% äro avsatta som funktion av
Att punkterna för de olika formerna falla så pass
regelbundet, som de verkligen göra, kan, åtminstone
från praktisk synpunkt och med hänsyn till att det
här gäller, vad man skulle kunna kalla "normala"
former, sägas vara ett belägg på att L/Z>% är den av
parametrarna, som spelar den viktigaste rollen; med
ledning av de utsatta punkterna hava medelkurvor
inlagts i figuren. Upprättar man liknande diagram
med någon av de övriga parametrarna som abskissa,
finner man, att punkterna därvid falla betydligt mera
spridda, vilket således bör kunna tolkas så, att dessa
influera i mindre grad på motståndet än vad
L/DW> gör. Som ett exempel hänvisas till fig. 56,
där AJD% tagits som bas; figuren hänför sig
endast till v/\/g = 1,4. Försök hava gjorts att
studera korrelationen mellan släpeffekttalet 10
N/q g3lz D7/6 (vid fixa värden å v/\/g D1/3) och de
olika parametrarna, men försöken hava strandat på,
att det föreliggande materialet ej är tillräckligt stort.
Under sådana förhållanden får man tyvärr nöja sig
med att på ett mera lättvindigt sätt i varje speciellt
fall utfinna denna korrelation. Detta kan ske genom
studium av fig. 55 och den där angivna tabellen över
de mot resp. utsatta punkter svarande parametrarna.
Om man t. e. i ett givet fall har ett visst värde på
L/ZJVs och ett visst värde på v/y’ g D^
(överensstämmande med någon av de i figuren angivna), uppsöker
man i fig. 55 först på vederbörande medelkurva den
punkt, som motsvarar det givna värdet på
Med ledning av en jämförelse mellan de parametrar,
som gälla för de omkringliggande utsatta punkterna,
och de parametrar, som gälla för det ifrågavarande
fallet, kan man få en hållpunkt för det effekttal, som
bör tagas. Om det givna värdet på v/ \j g B^ ej
överensstämmer med något av de i fig. 55 angivna
värdena, kan man likväl, genom en enkel grafisk
interpolation, genomföra samma bestämning. Fig.
55 kan således sägas ersätta samtliga fig. 40—45
(sid. 60) och 47—52 (sid. 62), samtidigt som en viss
hänsyn till parametrarnas inflytande kan tagas.
Inverkan av djupgåendet på motstånd ocli
släp-effekt vid en och samma båt.
Ett rätt ofta förekommande problem är att beräkna,
hur motståndet resp. släpeffekten för en och samma
båt varierar med djupgåendet; oftast kanske
problemet föreligger i den formen att man vid given
effekt önskar bestämma fartändringen vid en viss
djupgåendeändring.1 En del av de föreliggande mo-
1 Jfr H. P. Nordström : Några resultat från K. tekniska
högskolans skeppsbyggnadslaboratorium, Teknisk tidskrift,
Skeppsbyggnadskonst, 1929, sid. 91.
19 dec. 1936. häfte 12
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
