Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 20 febr. 1937 - Den högre tekniska undervisningen. Mekanisternas yttrande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
läsåret. Härigenom finge de studerande tid att
smälta lärostoffet bättre än vad nu är fallet. En kort
repetition bör därefter göras i tredje årskursen. En
dylik repetition torde få tillmätas en mycket stor
betydelse. För dem som i andra etappen välja en
ämnesgruppering med mera matematiskt betonade
ämnen såsom flygteknik, strömningslära,
hållfasthetslära o. d. bör i likhet med fackavdelningarna för
elektroteknik och teknisk fysik en obligatorisk kurs
finnas, omfattande en grundligare matematisk
skolning. Denna bör ordnas så, att den även kan utgöra
grund för fördjupade självstudier. Denna del av
ämnet bör behandlas av professorn i matematik, medan
den elementära delen av ämnet med fördel skulle
kunna anförtros åt en lektor, speciallärare eller vad man
vill benämna honom. Denna bör med tanke på
möjligheten att kunna anknyta till praktiska problem ha
teknisk utbildning och erfarenhet. Ämnet bör även
i denna elementära del vara mer skolmässigt ordnad
med huvudvikt lagd på övningar. Denna elementära
del av matematikkursen skall bl. a. bibringa de
studerande nödiga förkunskaper för mekanik och
hållfasthetslära. Härmed torde även nödiga förutsättningar
för studiet av tillämpningsämnena föreligga.
Beskrivande geometri bör, såsom varande ett för
rymdåskådningen viktigt och för den konstruktiva
utformningen grundläggande ämne studeras på ett
mycket tidigt stadium, så som också alltid varit fallet.
Dess nuvarande omfattning torde vara
tillfredsställande.
Förekomsten av ämnesrubriken tillämpad
matematik synes vid sidan av ämnet matematik verka något
förbryllande, då man väntar sig att vid en högre
teknisk läroanstalt ali matematik skall avse tillämpning
på tekniska problem. Under hänsynstagande till vad
ovan sagts om matematik, torde emellertid ej
benämningen tillämpad matematik behöva missförstås eller
fattas som någon motsättning till matematiken, utan
endast vara benämningen på ett medel, varigenom
den mer abstrakta delen göres så att säga
genomskinlig och lättare använd särskilt genom utformning med
grafiska hjälpmedel. Den tillämpade matematikens
uppgift blir sålunda just att skapa praktiska och viga
metoder för bearbetning av tekniska problem. Ej
heller denna kurs bör göras mera omfångsrik än
oundgängligen nödvändigt. Därjämte bör den
inriktas på ett grundligt inlärande och inövande av de
enklaste grunderna, dvs. att i den studerandes hand
sätta praktiska och omedelbart användbara verktyg,
i vilkas bruk han får övning. Det kan för en
föreläsare vara lockande att fördjupa sig i teoretiska
spekulationer i olika delar av den tillämpade
matematiken. Men detta är ej avsikten med en kurs vid en
teknisk högskola. Där avse sådana delar av ämnet
som determinanter, harmonisk analys, konform
avbildning, nomografi och grafisk integration endast
vara av matematikern färdiggjorda verktyg, vilka
överlämnas till ingenjörernas praktiska handhavande
vid lösning av deras tekniska problem, t. e. huru en
ekvation i hållfasthetsläran på ett praktisk sätt
ombildas till en grafisk räknetabell eller enligt
nomogra-fiens kända metoder. På motsvarande sätt skall
vektoranalysen börjas från de enkla grunderna och
endast behandlas så långt som erfordras för att bli ett
praktiskt hjälpmedel. Lämpligt kunde däremot vara
att i andra etappen inlägga en fortsättningskurs i
tillämpad matematik, där olika delar av ämnet mera
djupgående och fullständigt behandlades. Hit bör
självfallet teorien för vektorfält och linieintegraler
förläggas. (Om elektrikerna behöva dessa delar av
ämnet på ett tidigare stadium få särskilda
anordningar vidtagas härför.)
Fysiken är ett för det tekniska skapandet
grundläggande ämne, vars betydelse för ingenjörerna och
deras verksamhet ej kan överskattas. Ämnets
behandling vid en teknisk högskola bör därför vara inriktad
så, att ämnet blir en förberedelse till och grund för de
speciella tekniska tillämpningsämnen, vilka senare
komma att behandlas under studietiden och vilka även
komma att utgöra ingenjörernas framtida
arbetsområde. Med andra ord bör fysikundervisningen vara
tillrättalagd för blivande ingenjörer. Ett under
undervisningens gån g ständigt påpekande av huru det
ena eller andra detaljområdet av ämnet utgjort
grund för lösandet av det ena eller andra tekniska
problemet och huru aktuella tekniska problem söka
medel för sin lösning inom fysikens kunskapsområde
torde vara ett medel att i hög grad väcka de
studerandes intresse för ämnet. Av dessa skäl torde det
även vara betydelsefullt att ämnets företrädare står
i intim kontakt med industrien och dess problem. Att
finna en företrädare för ämnet med
ingenjörsutbildning torde t. v. i regel vara uteslutet, men bli en
möjlighet i framtiden sedan högskolan producerat ett
antal ingenjörer från fackavdelningen för teknisk
fysik. Det förefaller som om i samarbete med
Ingeniörs-vetenskapsakademien och Industriförbundet
permanenta anstalter skulle kunna vidtagas i avsikt att till
gagn för såväl ingenjörsutbildningen som industrien
den fysiska institutionen med dess föreståndare som
ledare mer än nu synes vara fallet av industrien
utnyttjades för dess problem. Yad studiesättet
beträffar torde även på detta område ett säkert
behärskande av vad som studeras vara av större betydelse än
en fullständig överblick av ämnets alla detalj
områden. Även på detta område torde en lämplig
formelsamling för användning vid övnings- och
provräkningar och senare i det praktiska livet vara ett
önskemål. Laborationerna i fysik böra, som väl redan är
fallet i stor utsträckning, läggas på mätningar, men
ordnas ätt de studerande själva få hopbringa
erforderliga instrument, anordna apparatuppställningen
och utföra försöken och mätningarna samt justera för
mät- och observationsfel. Däremot torde
laborationerna ej behöva vara så många, blott varje
laboration omsorgsfullt och grundligt utföres av de
studerande själva. Protokollen böra utarbetas och
avlämnas i omedelbar anslutning till laborationen. Även
ämnet fysik torde böra uppdelas i en del som
studeras i första etappen och en påbyggnad för dem som
lia behov därav i andra etappen.
Mekaniken är liksom fysiken grundläggande för det
tekniska skapandet, varför ett grundligt inhämtande
av detta läroämne är en viktig nödvändighet. Därvid
bör kursens utformning ordnas så, att den inriktas på
grundbegreppen, varvid är att tillse att behandlingen
blir konkret och direkt inriktar sig på den
användning ingenjören har därav. Omfattningen bör ej
vara större än nödvändigt, men tiden i stället
utnyttjas till ett grundligt inlärande och behärskande av
ämnet gärna under skolmässiga former.
Undervisningen bör åtföljas av ett rikligt räknande av exem-
66
13 febr. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
