Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 20 febr. 1937 - Den högre tekniska undervisningen. Mekanisternas yttrande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
pel, vilka framför allt böra vara instruktiva och
gärna enkla samt i möjligaste mån tekniskt inriktade
utan att därför för mycket tvinga till de
approximationer, som alltid bli nödvändiga inom den tillämpade
tekniken. Å andra sidan få de studerande ej stå
främmande för nödvändigheten av dylika
approximationer. Det är tvärtom av stor vikt, att de få lära sig
att klokt och omdömesgillt söka sig fram till sådana.
En lämplig formelsamling för användning vid
övnings- och provräkningar och senare i det praktiska
livet är en viktig önskvärdhet. Även detta ämne bör
uppdelas i en kurs i första etappen, omfattande ett
grundligt inlärande av ett oundgängligen nödvändigt
kunskapsmått och en påbyggnad i andra etappen för
dem vilka önska utbilda sig särskilt på detta viktiga
område. Professorn i ämnet bör på sätt som
föreslagits vid behandling av fysiken kunna beredas
möjlighet att stå i intim kontakt med industrien och dess
problem.
De tre ämnena hållfasthetslära, materiallära och
metallografi för mekanister böra mer samordnas och
samarbetas så, att de tillsammans bilda ett logiskt och
sammanhängande helt utan dubbelläsning och onödiga
utläggningar. Detta innebär även att metallografien
lämpligen nedflyttas till någon av de första
årskurserna. Ett dylikt sammanhängande ämneskomplex
bör lämpligen kunna dirigeras av professorn i
hållfasthetslära. I samband med undervisningen böra
stå laborationer, omfattande försök åskådliggörande
spänningsfördelningar och deformationsändringar,
hållfasthetsundersökningar, mikroskopiska
undersökningar m. m. Det är även här av vikt att
förståelsen blir god och därför undervisningen lägges
möjligast åskådligt, ur vilken åskådlighet därefter
de abstrakta resultaten få kristalliseras ut. Av
dessa skäl är det även av vikt att
materialläran undervisas på ett så tidigt stadium, att
hållfasthetsundervisningen får stöd härav.
Undervisningen bör vara åtföljd av ett rikligt
exempelräknande med inriktning på tekniska problem. Då man på
detta område ofta rör sig med antagande av material
med ideella egenskaper är det av vikt att
beräkningarna åtföljas av laborationer, vilka klarlägga
modifikationerna och tillförlitligheten av de utförda
beräkningarna. Den approximativa behandlingen av mera
svåråtkomliga problem är inom hållfasthetsläran av
avgörande betydelse. Slutligen bör även detta äm
neskomplex uppdelas i en kortare kurs omfattande ett
nödvändigt minimum behandlat i första etappen och
en påbyggnadskurs i andra etappen, för dem som avse
att särskilt utbilda sig på hållfasthets- och
materialområdet. |
Kemi är ett ämne av utomordentlig betydelse även
för maskiningenjörer. Undervisningen har under årens
lopp varierat. Från en allmän kurs har den överförts
till en kurs i teknisk kemi och senare till en kurs i
teoretisk kemi. Ingen av dessa anordningar har
slagit riktigt väl ut. Det torde kunna ifrågasättas,
huruvida ej den till studentexamen lästa kursen i allmän
kemi bör vara tillräcklig för mekanisterna. Om
kemi skall läsas som ett ämne i större
omfattning, böra även laborationer ingå. Emellertid
torde tidsbegränsningen ej tillåta en dylik omfattande
kurs. Lämpligare synes i så fall vara ett. slags
undervisning i teknisk kemi på sådant sätt att lärarna i de
olika tillämpningsämnena avgöra vilka specialfrågor,
t. e. smörjoljors egenskaper, papperskemi, bränslens
kemiska egenskaper, ytbehandlingsfrågor, o. d., som
skola behandlas, varvid dessa bli föremål för korta
orienterande kurser för vilkas behandling särskilda
event. utomstående fackmän tillkallas. Varje kurs
omfång bestämmes av den lärare som påfordrat den,
varvid timtalet i hans ämne utökas med det för
kursen erforderliga, dock under tillseende av, att totala
timantalet för dylika kurser i teknisk kemi ej får
överskrida förut för ämnet kemi anslagen tid.
Beträffande ritteknik och maskinritning torde f. n.
ej vara annat att anföra än vad redan tidigare sagts,
att ämnet bör kunna göras tentamensfritt.
Maskinelement är redan nu uppdelat i en lägre och
en högre kurs.
Ämnena elektroteknik och mekanisk värmeteori
böra i sin helhet överflyttas till tredje årskursen. Det
förra ämnet, elektroteknik, bör därvid tillrättaläggas
på ett för maskintekniker lämpligt sätt. Det senare
ämnet, mekanisk värmeteori, bör behandlas som en
inledande, eventuellt koncentrerad kurs, varefter de
olika lärarna i de ämnen som bygga på
termodynamiken vidarebehandla detta ämne i de delar, som
erfordras för tillämpningsämnet i fråga. Ämnet är f. n.
bundet till professorns i förbränningsmotorer
undervisningsområde. Lämpligare torde den anordningen
vara, att den inledande kursen behandlas av någon av
lärarna i ångteknik, förbränningsmotorer eller
kyltek-nik, beroende på vem av dem som för tillfället bäst
lämpar sig härför. Önskvärt torde vara med en
påbyggnadskurs i termodynamik i högre avdelningen.
Särskilt må påpekas vikten av att ämnet undervisas
av en lärare med teknisk erfarenhet och kompetens.
Undervisningen bör åtföljas av rikligt
exempelräknande med tekniskt inriktade problem. En mera
skolmässigt lagd undervisning torde vara fördelaktig för
bibringandet av god förståelse och säkert
behärskande av detta viktiga ämne.
Till första och andra årskurserna böra även ämnena
industriell organisation, nationalekonomi och teknisk
hygien förläggas. Dessa ämnen ha nämligen en
teknisk och industriell betoning, vilken bör kunna väcka
intresse hos de studerande och giva dem känslan av
att de kommit till en teknisk läroanstalt. Vidare
erfordras för studiet av dessa ämnen ej kunskap i
sådana grundläggande ämnen som matematik, fysik,
mekanik, hållfasthetslära och termodynamik, varför
de äro väl lämpade för att studeras på ett tidigt
stadium. Dessa ämnen äro allmänbildande, för
teknikern som människa, samhällsmedlem och
"näringsidkare" värdefulla och samtidigt fantasieggande,
stimulerande och rekreerande och kunna därför utfylla
schemat och komplettera den abstrakta påfrestningen
av naturvetenskapliga ämnen. Härtill kommer att
ämnena ej medföra större belastning för de
studerande om de, som tidigare föreslagits, göras
tentamens-fria. Svetsningstekniken studeras lämpligen vid en
tidpunkt, som bör väljas i anslutning till
planläggningen av ämnena materiallära, metallografi och
hållfasthetslära.
Slutligen bör till första och möjligen även andra
årskursen läggas ett tekniskt orienterande ämne, som
skulle kunna kallas beskrivande maskinlära, även det
tentamensfritt. Vi lia redan tidigare motiverat detta
förslag såsom utgörande en intresseväckare hos de
studerande för såväl studierna i allmänhet som för de
67 13 febr. .1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
