Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 18 mars 1937 - Konstfibrer — naturfibrer, av Tore Wahren - Några tekniska nyheter - Nya träbearbetningsmaskiner, av P. E. Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 11. Sveriges totala behov av importerat lin
och linnevaror 1935.
TEKNISKT|DSKRIFT
Tabell 12. Sveriges import av konstsilke och vistra.
Ton Mill. Kr.
Lin ........................................................ 1 816 2,2
Garn1 .................................................... 705 2,3
Vävnader ............................................ 771 3,1
Summa 3 292 7,6
Avgår export ca .............................. 64 0,4 !
Totalt behov av importerat lin och linnevaror för den inhemska
marknaden ................................................ 3 228 7,2
1935
Konstsilke Vistra
Ton Mill. Kr. Ton Mill. Kr.
Garn ........................................ 1923 11,3 _ _
Vistra....................................... .— 1318 3,00
Vävnader ................................ 179 4,3 — —
Summa 2102 15,6 1318 3,oo
Härav exporteras ................ 3 0,1 2 0,2
Totalbehov av importerat konstsilke och vistra .... 2 099 15,5 1316 2,8
i Innefattar även import av garner av hampa och ramie.
Inhemsk produktion 1928: 214 ton.
betonas, att man icke bör se på vistran på detta sätt
utan betrakta den som ett nytt material och ett
välkommet tillskott bland textilfibrerna.
Jag vill slutligen framlägga en del siffror, som
belysa de kvantiteter ocli värden i fråga om ull,
bomull, lin och konstsilke, som vi importera, resp.
framställa inom Sverige (tab. 9—12). Vad ullen
beträffar, uppgår importen till ca 12 000 ton per år till
ett värde av mellan 50 och 60 mill. kr., medan
avkastningen av den svenska fåraveln endast belöper
sig till omkring 600 ton per år. När det gäller
bomull, uppgår importen till mellan 30 000 och 40 000
ton till ett värde av 60—65 mill. kr. Ifråga om linet
uppgår importen till i runt tal 3 000 ton, till ett värde
av 7 mill. kr. Inom landet framställes endast ca 210
ton. Beträffande konstsilke och vistra kan slutligen
nämnas, att importen för år 1935 för konstsilke
uppgick till ca 2 000 ton och för vistra till omkr. 1 300
ton, medan våra svenska fabrikers kapacitet för
dagen uppgår till ungefär 1 000 ton konstsilke och
750 ton vistra per år.
Tillverkningskapacitet av
konstsilke och vistra i
Sverige under år 1936 ca 1 000 ton ca 750 ton
Skulle vi alltså av en eller annan anledning få vår
import av råmaterial för textilindustrien avskuren,
så äro våra möjligheter för närvarande till
självförsörjning ganska små. Härvidlag bortser jag från den
möjligheten, som under världskriget tillgreps, då man
av papper tillverkade en del tyger, vilka även voro
avsedda till kläder.
Yad den svenska fåraveln beträffar, sågo vi
emellertid under och efter världskriget, att denna kan
drivas upp avsevärt, även om avkastningen ej kan
tillnärmelsevis täcka behovet.
Yi måste därför mot här berörda bakgrund med
tillfredsställelse hälsa den nya utväg, som
framställning av konstsilkegarn ocli vistra inom Sverige
innebär, då det gäller att finna en lösning på detta svåra
problem.
Tabellerna över världsproduktionen av ull, bomull, silke,
lin, konstsilkegarn och vistra enligt Imperial Bconomic
Com-mittee: Industrial Fibres, London 1936.
Uppgifterna beträffande Sveriges import och export av
textilvaror äro hämtade ur Sveriges officiella handelsstatistik.
Några tekniska nyheter.
Nya träbearbetningsmaskiner.
Av civilingeniör P. E. WERNER.
I en artikelserie under rubrik
träbearbetningsmaskiner lämnades förra året i tidskriftens allmänna
avdelning en redogörelse för de modernaste maskiner
och hjelpapparater, som användas inom den högt
stående svenska sågverksindustrien, varvid bl. a.
särskilt påvisades, hur långt och genom vilka medel man
vid timmerstockens försågning lyckats öka
arbetstakten, produktionen, och samtidigt minska
kroppsarbetet.
Vid ranisågningen skall en stock kunna framföras,
inläggas i sågläge, vridas och riktas samt korrekt
genomsågas på 30 à 40 sekunder i genomsnitt.
Sedan detta skrevs, har på detta område
ytterligare ett vackert och betydelsefullt framsteg gjorts,
varigenom de ovan antydda arbetstempona underlät-
tats och den kroppsliga ansträngningen väsentligt
minskats.
Detta har ernåtts genom den hydrauliska
manövreringen av stockinläggningsvagnen, som A.-b.
Bo-linder-Munktell, Eskilstuna, på ett sinnrikt sätt
lyckats åstadkomma. Fig. 1 visar två vyer av en dylik
stockvagn.
Yid den moderna snabbvagnen finnes i golvlinjen
två länkkättingar, vilka röra sig åt motsatt håll ocli
driva tvenne tandhjul, som löpa fritt, tills de genom
nedtrampning av endera utav två pedaler D, E
bromsas upp, varvid vagnen medföljer tillhörande kätting
fram emot eller bort från sågramen. Dessa kättingar
har konstruktören nu begagnat sig av för att via
en differentialväxel få drift till en kugghjulspump.
som ger det erforderliga oljetrycket med ett minimum
av kraftförbrukning till tre olika organ: ett för
stockens gripande, ett för vridningen och ett för
sidoförflyttning.
18 mars 1937
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
