Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 7 aug. 1937 - Packningsavdelningens rationalisering, av Lage Hellman - Beträffande fastighetstaxering av vattenkraftverk, av Nils Helleberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 8. Förpackning av postpaket.
paket. Vid ändan av densamma är på en särskild
hållare uppspänd en postsäck, i vilken de färdiga
förpackningarna nedläggas. Vid regelbundna tider
hämtas denna säck och köres till poststationen, även
här undvikes onödig transport fram och åter av de
olika kollina. Fördelarna av praktiska transportdon
få ej underskattas utan äro av vital betydelse, ty
snabb expedition är ett av de första krav, man
ställer på en modern packningsavdelning. Genom
tidsstudier har på det mesta packningsarbetet satts
ackord, vilket avsevärt underlättat jämförelsen
av-olika emballage, då vederbörlig hänsyn kunnat tagas
till packningstiden.
För att erhålla snabb expedition är det även
nödvändigt att hava ett visst antal av de mest använda
lådorna, kartongerna m. m. i lager. Vid en
fabrikation med många olika produkter kan det ibland vara
rätt svårt att avgöra, vad som bör lagerföras. Med
hjälp av ritningar på lådor, kartonger m. m. samt
med ledning av förd statistik över använt
packnings-material har detta problem blivit löst på ett
tillfredsställande sätt. Som hjälp för packaren är på väggen
uppsatt en monter, visande de mest använda
kartongerna. På dessa ha tydligt angivits dimensionerna
samt ritningsnumret. Packaren har på detta sätt en
god vägledning, när han skall välja ut en lämplig
kartong. Särskilt god hjälp är det för en nyintagen
man, som inte hunnit bliva van vid de olika
förpackningar, som lagerföras.
Till packningsavdelningen kan även med fördel
förläggas en del uppgifter, som avsyning, statistik,
vissa expeditionsgöromål, fräktkontroll m. m. I
allmänhet kan sägas, att förbättrandet och
förbilligandet av emballaget och packningsmetoderna samt ett
planmässigt ordnande av packningsavdelningen väl
lönar sig och kan betyda minskning av
ersättningsleveranser för skadat gods samt ej oväsentliga
besparingar i distributionskostnaderna för olika
produkter och varor.
Beträffande fastighetstaxering av vattenkraftverk.
Herr Redaktör!
I anslutning till ingenjör Gottfried Bergs uppsats i
Teknisk tidskrift, häfte 29, sid. 301, av innevarande
årgång, må det vara tillåtet att anföra några
kompletterande synpunkter. Ing. Berg har nämligen helt
förbigått den komplikation för taxeringen, som orsakas av
den numera allt vanligare samdriften mellan kraftverk
och vilken är av stor betydelse åtminstone ifråga om
kraftverk för allmän distribution.
Antag att ett kraftföretag, som distribuerar inom ett
visst område, har två vattenkraftstationer P och Q.
P-verket byggdes först och utnyttjar ett mycket
gynnsamt fall. Q-verket har tillkommit senare genom
ian-språktagande av ett ifråga om
utbyggnadsförhållandena dåligt fall, som emellertid har fördelen att ligga
icke alltför långt från distributionsområdet. Uträknas
nu taxeringsvärdet medelst avkastningsmetoden på
basis av ett och samma kraftvärde, finner man ett i
förhållande till verkliga anläggningskostnaden högt
värde för P och ett på motsvarande sätt lågt värde
för Q. Taxeringsvärdet för Q kan mycket väl bli lägre
än anläggningskostnaden, vilket skulle innebära att
själva vattenfallet har negativt värde. I själva verket
torde detta bliva fallet för icke så få av de kraftverk,
som utbyggts i södra och mellersta Sverige under de
senaste åren. Teoretiskt är icke heller det extremfallet
otänkbart, att verkets totala taxeringsvärde utfaller
negativt.
Det negativa fallvärdet synes angiva, att
utbyggnaden av Q varit en mycket dålig affär, som ytterligare
belastat företagets finanser relativt tillståndet, då fallet
var outbyggt, och man frågar sig varför detta verk
överhuvudtaget kommit till. Ja, anledningen kan delvis vara
den, att företaget varit nödsakat öka sina kraftresurser
för att icke behöva vägra att tillgodose den ökade efter-
frågan på kraft inom området, eller också kan Q-verket
ha speciella fördelar ifråga om regleringsmöjligheter
o. dyl. Men huvudanledningen är antagligen den, att
Q-verket i realiteten är fullt ekonomiskt motiverat, i det
att kraften därifrån kan utnyttjas med relativt
obetydliga överföringskostnader. När P-verket utbyggdes,
erfordrades för varje del därav, som togs i anspråk, en
utvidgning av distributionsnätet. Kostnaderna härför
blevo så stor del av kraftavgifterna från konsumenterna,
att återstoden trots den billiga utbyggnaden endast
räckte till en blygsam förräntning av kostnaden för
P-verket. Kanske uppstodo till och med avsevärda
ränteförluster under de första åren. Q-verket åter skall
huvudsakligen tillgodose tillkommande kraftbehov inom
det redan med distributionsanordningar försedda
området. För förräntning av dess kostnad står nästan hela
den tillkommande kraftinkomsten till förfogande. Det
kanske därför trots hög utbyggnadskostnad är en
mycket mera lysande affär än någonsin P-verket.
Hur verka nu förhållanden som de ovan beskrivna
vid fastighetstaxeringen? Några svårigheter skulle icke
uppstå, om man finge beräkna och skatta efter ett
sammanslaget avkastningsvärde för båda verken, förutsatt
att detta i övrigt kunde beräknas fullt korrekt. Men i
regel ligga de i olika kommuner. Den kommun, där P
ligger, kommer att anamma det höga taxeringsvärdet
enligt avkastningsmetoden med begärlighet. Men det
är föga troligt, att Q-kommunen nöjer sig med negativt
fallvärde och fullständigt uteslutet naturligtvis, att den
vid resulterande negativt taxeringsvärde hjälper
kraftföretaget att betala skatten till P-kommunen.
Antagligen tillgripes anläggningskostnadsmetoden för Q-verket
med inbegripande av normalt fallvärde. Slutresultatet
för kraftförecagets del blir sålunda en i förhållande till
avkastningen betydligt för hög sammanlagd taxering.
332
14 aug. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
