Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 20 nov. 1937 - Hålkortsmetoden, ett statistiskt hjälpmedel, av V—r H—g - Notiser - Elektriskt drivna handverktyg, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekn isk Tidskrift
Ofta nog torde fördelen med hålkortsmaskinernas
stora sorteringskapacitet endast vara skenbar. Enligt
hålkortsmetoden stansas hålkorten dag för dag,
allteftersom primärmaterialet i form av
materialrekvisitioner e. d. blir tillgängligt, men sedan måste de
färdigstansade korten läggas på hög, ty någon
sortering kan ej med fördel äga rum, förrän vid
månadens slut. Om man för att få en jämnare fördelning
av arbetet, sorterar korten och kör tabeller flera
gånger under månaden, betyder detta ett
motsvarande, mångdubblat arbete med att få fram alla
månads-summor. Det vanligaste är därför, att sorteringen
sker månadsvis och, när man alltså börjar att sortera
korten, har en hel månad gått förlorad. Med
praktiska anordningar kan manuell sortering ske även av
ganska omfattande mängder primärmaterial, och kan
det då ordnas så, att sorteringen och bokföringen
göres samtidigt dag för dag, så att redovisningen
praktiskt taget föreligger färdig vid månadens slut,
blir den maskinella sorteringen av problematiskt
värde. Det blir då snarare så, att överlägsenheten
i sorteringsförmåga är nödvändig för att taga igen
den tidsförlust, som hålkortssystemet medför. Följden
av här angivna arbetssätt blir givetvis, att
arbetsbördan blir ojämn med en kraftig forcering kring
månadsskiftena, vilket ingalunda är någon fördel.
Även ur arbetsfördelningssynpunkt är
hålkortsmetoden mindre lyckligt lottad. Det är nämligen, som
man förstår, endast stansningsarbetet, som kan
uppdelas på ett flertal händer. Allt det stansade
materialet måste passera genom den trånga passage, som
sorterings- och tabelleringsmaskinerna representera.
Det är dessa två maskiner, som draga huvudparten
av maskinkostnaderna i en hålkortsanläggning, och
det är givetvis omöjligt att avväga belastningen av
dessa maskiner på samma fördelaktiga sätt, som då
man successivt kan insätta ett antal mindre
maskin-enheter, allteftersom verksamheten ökar i omfång.
Härtill kommer, att man av dessa maskiners stora
kapacitet lätt lockas att resonera som så, att en
rapport mer eller mindre spelar ingen roll, och så
sätter man igång med en mängd tabeller, som strängl
taget inte äro nödvändiga, vilket är ägnat att ännu
mera förrycka arbetstakten.
Det faktum, att vid hålkortsmetoden resultatet icke
får formen av fortlöpande noteringar å
kontoblanketter utan av periodiska rapporter, gör denna metod
särskilt olämplig för reskontra- och lagerbokföring,
eftersom de olika personernas mellanhavanden med
företaget och lagrens ställning kan fullständigt
förändras från den ena dagen till den andra, varför de
nämnda rapporterna så gott som omedelbart förlora
ali aktualitet. Man har understundom försökt
kringgå denna svårighet genom att låta själva
hålkorten representera t. e. reskontran eller värdet av
i gång varande arbeten, men med tanke på hur lätt
enstaka kort kunna felplaceras i kartoteket eller rent
av förkomma, är denna nödfallsutväg föga att
rekommendera.
Den omständigheten, att man ej kan göra
successiva noteringar å konton medför även andra
olägenheter. Sålunda kan man ej utan extra arbete
kalkylera orderna successivt, medan de äro under
utförande utan först, när de äro färdiga, vilket är
särskilt olämpligt ifråga om större interna arbeten, för
vilka vissa anslag beviljats och som alltså lätt
komma att överskridas, om arbetskostnaderna ej i
tid kontrolleras. Ej heller lämpar sig metoden ens
för statistikarbeten i de fall, då det är av intresse
att erhålla dagliga uppgifter om t. e. inkommande
order o. d., och för en försäljningschef att erhålla
dylika uppgifter månatligen, ett gott stycke in på
nästa månad, är av föga värde.
Hålkortsmetoden är till sin natur utpräglat statisk,
men bokföringen skall, åtminstone i vissa fall, ha
karaktären av en film och icke av en serie fristående
bilder.
Vad slutligen kontrollen av bokföringsarbetet
beträffar, är även den svår att ordna på ett
tillfredsställande sätt vid användandet av hålkortsmetoden.
Vid ali bokföring ordnar man om möjligt så, att man
får vissa kontrollsummor, varigenom eventuellt
begångna fel inringas, så att man relativt lätt kan finna
dem, om kontrollsummorna icke skulle stämma.
Värdet av t. e. de rekvisitioner, som skola bokföras en
viss dag, bör sålunda vara uträknat, innan
bokföringen börjar, så att nämnda värde kan jämföras
med det bokförda. Denna utväg står hålkortsmetoden
icke till buds. Visserligen skulle man kunna lägga
ihop alla dagsbeloppen och jämföra dem med
hålkortsavdelningens månadsrapport, men det säger sig
självt, att om dessa belopp icke stämma, det är
omöjligt att lokalisera felet eller felen. Man drivs alltså
från de stora linjerna och tvingas till en tidsödande
och mödosam kontrollstansning av varje enskilt
hålkort, men tyvärr lämnar ej denna kontrollstansning
någon hundraprocentig säkerhet för att resultatet är
riktigt. Ännu mindre har man någon garanti för
att allt det mottagna materialet verkligen bokförts.
Vissa företag, såsom t. e. försäkringsbolagen, vilka
få sina redovisningsrapporter från agenterna
kvartalsvis, äro i det läget, att de dels ha tid på sig att
grundligt bearbeta nämnda rapporter och dels ha
behov av att ur dem framtaga en mångfald uppgifter,
som röra försäkringstagarnas förhållanden ur
ålders-och hälsosynpunkt osv. Under sådana
omständigheter är hålkortsmetoden säkerligen av allra största
värde, men hur genial en hålkortsanläggning än är.
och hur tilltalande metoden än kan förefalla, måste
man nog säga, att den lämpar sig mindre väl för
industriell bokföring, såvida icke alldeles särskilda
förhållanden föreligga. V—r H—g.
NOTISER
Elektriskt drivna handverktyg ha som bekant
erhållit allt mångsidigare användning såväl inom
industri som hantverk. Sedan länge ha exempelvis
dylika handverktyg med inbyggd drivmotor använts
för ingängning och åtdragning av skruvar och muttrar,
för borrning, smärgling, fräsning och liknande. Även
elektriska handsågar av tillförlitlig konstruktion
finnas sedan länge i marknaden. Till dessa verktyg, som
speciellt ägna sig såsom arbetsmaskiner vid ali slags
serietillverkning har på sistone även kommit
elektriska plåtsaxar, varigenom den ofta tröttande och
svåra tillklippningen av tjockare plåtar i mera oregel-
508
20 nov. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
