Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
Tabell 2. Förslag till normer för bränn oljor.
Bränsletyp Motorfotogen Solarolja Lätt brännolja Tung brännolja
A B A B
Viskositet, absolut kinematisk vid
20°C ........................... — max. 9 max. 9 max. 30 över 30 över 30
Flampunkt °C min............... 40 65 65 65 65 65
Köldprov: helt flytande vid tempe- Så lås att olian kan
ratur över °C .................. — — 20 — 5 -+- 0 hanteras.
Hård asfalt, max................. — 0,1 0,1 0,7 1,5 1,5—12
Aska, max....................... — 0 oi 0,oi 0,08 0,12 0,12
Vatten, max...................... — 0,1 0,5 1,0 1.0 1,0
Mekaniska föroreningar, max..... — spår spår 0,1 0,5 0,5
Svavel, max...................... — 1,5 1,5 2,0 2,0 —
Volymprocent överdestillerat till
290°C, minst ................... 95 — — — — —
Volymprocent överdestillerat till
350° C, minst ................... — 90 90 — — —
Effektivt värmevärde kcal/kg min. 10 000 10 000 10 000 10 000 9 800 9 500
Spec. vikt ........................ Skall be stämma s
Oljan skall till sitt ursprung vara mineralolja.
fessor E. Hubendick, civilingenjör C. A. Jakobsson,
civilingenjör H. Kahr, överingenjör H. Pyk, tekn. dr R.
Winbladh och civilingenjör S. Ejermark, sekr.
Kommittén beslöt att standardiseringen skulle
omfatta följande motorbränslen, nämligen: bilbensin,
lätt-bentyl, flygbensiner, motorfotogener, solarolja och
tjockare brännoljor.
För att underlätta arbetet tillsattes två utskott,
nämligen för bränslen till förgasarmotorer, uskott 1,
bestående av herrar Norlin, ordf., Groth, Gustafsson och
Winbladh med civilingenjör H. Mörtsell som sekr., och för
bränslen till insprutningsmotorer, utskott 2, bestående
av herrar Jakobsson, ordf., Kahr, Pyk och Ejermark,
sekr.
Underutskottens förslag hava granskats och ytter-
Koloxidfaran vid flygplan.
I Teknisk tidskrift har tidigare frågan om
koloxidförgiftning vid framförande av motorfordon varit under
behandling. En av de stora faror, som en inandning av
koloxid medför, är att de första resultaten av en
koloxidförgiftning är en förlängning av den personliga
reaktionstiden. Först vid en betydligt kraftigare förgiftning
inträder de första märkbara symptomen, nämligen
huvudvärk och illamående. Faran vid små halter koloxid
måste även observeras när det gäller flygplan. Den
ökning i den personliga reaktionstiden och den i viss mån
nedsatta självkritiken, som blir följden av förgiftningen,
kan få allvarliga konsekvenser, även för säkerheten i
luften. Under senare år har även rätt mycket
forskningsarbete nedlagts på denna fråga, framförallt sedan
lämpliga apparater blivit utarbetade.
De röda blodkropparna innehålla hemoglobin, som
tjänstgör som en bärare för syret. Vid vanligt
atmosfärtryck uppgår i medeltal mätningsvärdet med syre för
hemoglobin till ungefär 95 %. Vid en höjd av ungefär
5,000 meter är vid normal andning detta mätningsvärde
81 %, ehuru syrets partialtryck vid denna höjd sjunkit
till hälften. Orsaken härtill är att det hyperboliska
förlopp, som syredissosiationskurvan i hemoglobin
uppvisar, fig. 1. En beräkning av syremätningen i det
arte-riella blodet med hänsyn till syrets partialtryck i
inandningsluften kan ej läggas till grund härför utan man
måste känna syretrycket i lungblåsorna, enär i dessa ett
direkt gasutbyte mellan inandningsluften och blodet i
lungorna äger rum. Skillnaden mellan syrets tryck i
inandningsluften och i lungblåsorna beror även till stor del
ligare bearbetats av samfällda kommittén. Det sålunda
utarbetade förslaget är sammanställt i följande tabeller
och publiceras för att bringas till intresserade parters
kännedom. Anmärkningar mot förslaget torde tillställas
civilingenjör S. Ejermark, adress Nockebyvägen 75,
Nockeby.
Efter förnyad behandling och komplettering med
motivering samt uppgifter om betydelsen av de olika
laboratorieprovningar, som användas för kontroll av
motorbränslenas praktiska användbarhet, kommer
förslaget att inlämnas för behandling inom Svenska
teknologföreningens avdelning för Mekanik. Det är önskvärt
att de erinringar som kunna vara att göra med det
nedan publicerade förslaget, snarast möjligt, skriftligen
tillställas kommitténs sekreterare.
på hur pass djupt varje enskilt andetag tages. I tab. I
angives syrets tryck i lungblåsorna vid normal
andning (ung. 400 ems per andetag) som en funktion av
lufttrycket. Syretrycket i det arteriella blodet uppnår
ett värdet motsvarande det i lungblåsorna förefintliga
syretrycket, som kan avläsas ur de i fig. 1 angivna
kurvorna.
Vid en höjd av ung. 5 000 meter, motsvarande en
syre-mättning i det arteriella blodet av ung. 80 %, förefinns
en betydlig nedsättning i arbetsförmågan hos personer,
som icke under längre tid blivit vanda vid sådana
höjder. Vid längre flygningar på höjder över 6 000 meter,
motsvarande en syremättning av hemoglobinet av under
75 %, börjar också i vila befintliga personer i de allra
flesta fall bliva "höjdsjuka". Givet förekomma kraftiga
individuella skiljaktigheter. Man har dock under alla
förhållanden att vänta en avsevärd nedsättning i både
psykiska och fysiska egenskaper vid höjder över 5 000
meter. Av denna orsak finns även i många länder
föreskrivet att vid flygningar över 5 000 meter särskild
andningsapparat måste användas.
Koloxid har vid kroppstemperatur en 310 gånger
större föreningshastighet med hemoglobinet än syret. Detta
är orsaken till varför en skadlig verkan av koloxid i
inandningsluften uppstår, enär de med koloxid reagerande
röda blodkropparna (CO Hb) bliva oanvändbara för
transport av syre. Detta i sin tur förorsakar symptom
på syrebrist. Skulle t. e. en blandning av 310 delar syre
och en del koloxid bliva inandad kommer hemoglobinet
i blodet att bliva mättat med lika delar syre och koloxid,
17 juli 1937
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
