Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP
Redaktör: ERNST j. A. ROTHELIUS
INNEHÅLL: Magnesitförekomster i Mellaneuropa, av ingenjör Jul Frank. — Föreningsmeddelanden.
Magnesitförekomster i Mellaneuropa.
{Av ingenjör JUL FRANK.
Redan Breithaupt har i sin under åren 1826—1847
utkomna "Vollständiges Handbuch der
Mineralo-gie" skilt mellan tvenne genetiskt olika former av
magnesiumkarbonat MgCO;3, nämligen den kolloida,
amorfa formen, vilken han betecknade med magnesit
samt den kristalliserade eller grovkristallina bergarten
magnesitspat. I våra dagar förstår man under
beteckningen magnesit båda formerna, såväl den amorfa
eller rättare kryptokristallina som ock den
kristalliserade.
Magnesitens specifika vikt ligger mellan 2,9 och 3
och dess hårdhet enligt. Mohsska skalan mellan 3 och
5. Syntetiskt ren magnesit har en specifik vikt av
2,85.
I allmänhet är den amorfa magnesiten rent vit och
utgör ett typiskt gel, vilket vid uppkomsten oftast
är plastiskt och formbart.
Den kristallina magnesiten däremot är i regel gul
eller rödaktig, brun eller grå till svart och
kristalliserar hexagonalt, romboedriskt-hemiedriskt samt
uppvisar en mer eller mindre grov eller kornig
struktur.
Förutom vattenfritt magnesiumkarbonat förekom-
ma i naturen även vattenhaltiga, normala eller
basiska magnesiumkarbonat, vilka dock på grund av sin
relativt ringa mängd och sin sällsynthet i ekonomiskt
hänseende spela en underordnad roll. För
fullständighetens skull anföras dock här de av L. Walter
-Lévy angivna sammansättningarna av de
vattenhaltiga enkla karbonaterna nesquehonit MgCO., -f- 3 H„0
och landsfordit MgC03 + 5 H20, samt vidare av de
basiska karbonaterna artinit (Mg0H)2C03 + 3 H„0 och
hydromagnesit Mg2(Mg0H),(C03):3 + 31I..0 eller Mg3
(Mg0H)2(C03)4 + 4H20.
Sammansättningen av för industriella ändamål an
vändbara magnesiter framgår av följande analyser
(enligt Dämmer & Tietze, Die nutzbaren Mineralien,
1927):
Normalmagnesit.
MgO CaO FeO A1203 C02 Si02
Yeitsch:
råmagnesit . . 42,43 1,68 4,06 0,10 50,41 0,92 99,00
bränd magnesit 86,12 3,53 8,27 0,21 — 1,87 100,oo
Radenthein:
råmagnesit . . 42,96 1,24 2,61 0,73 50,50 2,46 100,50
bränd magnesit 85,92 2,48 5,22 1,46 — 4,92 100,oo
Amorf magnesit.
MgO CaO MnO FeO Fe203 AlaOs co2 SiOs H20 Återstod
Kraubat i Steiermark ........ 48,41 50,87 0,21 — — 99,49
Frankenstein, Schlesien ...... 47,85 51,99 spår spär — 99,84
Kassandra, Macedonien ...... 40,06 4,70 — — 1,25 2,75 47,43 3,15 — 0,55 99,98
ön Skiathos, Grekland ....... 42,50 3,14 — — 1,10 1,90 48,79 2,57 — — 100,00
Mantudi I, Euböa ............ 46,44 0,80 — — 0,40 0,80 51,64 O,30 0,08 — 100,46
Mantudi III, Euböa .......... 46,10 1,39 — — 0,45 0,70 51,35 0,20 — — 100,09
Förekomst ö om Saloniki . .. . 45,14 0,78 — — 1 0,10 46,35 5,11 —■ — 98,62
„ „ „ „ 47,03 0,58 — — ? 0,18 50,92 0,45 — — 99,26
Allatinska förekomster i Mace -^44,60 spår 0,02 49,50 0,16
donien .................... J 47,00 3,00 0,40 51,70 4,00
Guv. Orenb-rg, Ryssland 46,13 1,2 — — 0,41 51,79 0,12 0,60 — 100,2S
Poljakowsk Urgun, Ryssland 46,25 0,11 — — 0,04 51,93 0,20 0,50 — 99,03
Kristallin magnesit.
MgO CaO MnO FeO Fe2Oa A1203 CO 2 SiO, II20 Återstod
Bruck, Steiermark .......... 45,0 5 — — 1,07 — — 51,60 1,4 0 — — 100,02
Flachau, Salzburg ........... 44,43 0,65 0,28 — 3,62 — 49,67 — 0,61 — 99,36
Gamhof, Zwickau ........... 45,36 - - 2,26 - — 50,79 0,26 — 98,67
Mariazell, Steiermark ....... 45,32 1,58 - 2,12 - — 50,90 — 0,36 0,34 100,62
Snarum, Norge .............. 47,47 - - 0,4 2 — — 51,85 — — — 99,74
Sattler Kögel, Veitsch ....... 42,43 1,68 0,53 3,53 — 0,03 50,41 — — 0,92 99,53
St. Lorenzen, Steiermark .... 46,47 1,14 - —.’ 0,08 52,02 —. 0,33 0,04 100,80
Breitenau, Bruck, Steiermark 37,70 5,12 6,24 — - 1,32 49,30 — - 0,23 99,92
12 juni 1937. häfte 6
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
