Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
direkt konstantbestämning för densamma
erfordrades ej.
Yid kontinuerliga spektra erhålles en
"svärtnings-,. kurva" som gräns mellan det svärtade och osvärtade
området. Kurvans förlopp påverkas givetvis av
plåtens för de olika ljussorterna mer eller mindre
varierande känslighet. Vidare inverkar ju även det
primära (från ljuskällan kommande) ljusets egen
sammansättning, som spektroskopets ökande
upplösning-av ljuset mot kortare våglängder.
C. Spektrogram av de använda ljuskällornas emission
och av ljusfiltrens absorption.
De vid undersökningen först använda
pankroma-tiska Ilford-plåtarnas känslighet för diffust dagsljus
(från molnig himmel) framgår av spektrogrammet i
fig. 4, a. Dylikt ljus har ju ganska jämn
intensitetsfördelning1 inom åtminstone den mellersta och vänstra
(långvågiga) delen av spektrum, medan inom den
högra delen intensiteterna äro väsentligt lägre än
vid solsken.2 Nedtill på bilden synes skalan för
våglängden, X, mätt i enheten /x (= 0,001 mm); därunder
äro de ungefärliga färgområdena angivna.
Spektrogrammet uppvisar att plåtsorten besitter
god känslighet för alla synliga våglängder. Ett visst
minimum hos plåtens svärtning finnes i grönt och
början av blått (omkring A = 0^5 ju,). Detta får i
första hand tillskrivas plåtens lägre känslighet för
dylikt ljus, enär minimet visat sig alltid uppträda,
1 Se t. e. "Panchromatism" (8th Edition), broschyr från
firma Ilford, Ltd., London.
2 För erhållande av kort exponeringstid vidgades
spaltöppningen något, vilket medfört att de Frauenhoferska
linjerna ej klart framträda.
C d
Fig. 2. Samma som i fig. 1, men på ortokromatisk plåt.
nödvändigt att utföra en spektroskopisk
karakterisering av den nämnda lif ord-serien; samtidigt
undersöktes en del andra vid mikroskopering använda
ljus-filter. En noggrann kännedom om filters
absorptionsförmåga är ju även ur allmän mikrografisk synpunkt
önsklig, i ali synnerhet som spektrogram av dessa rätt
vanliga filter ej finnas ens i firmornas egna vanliga
broschyrer. Dessutom måste plåtarnas känslighet
undersökas.
B. Enkel konstruktion av spektroskopkamera för
analys av ljusfilter.
För utförande härav, liksom för den följande
direkta spektralundersökningen (II), sammansättes en
enkel spektroskopkamera på följande sätt.
Framför objektivet på en vanlig bälgkamera
(12 X 16,5 cm) fästes ett litet handspektroskop,
förskjutbart i sin längdriktning inom en ljustät
mässingsfattning. Spektroskop liksom kamera voro
inställda för parallellt ljus. Goda spektralbilder
erhöllos på kamerans mattskiva och kunde fotografiskt
upptagas. Med tillhjälp av linjerna i ett upptaget
Hg-spektrum, fig. 3, och vissa emissionslinjer för
C och CN, som förekommo i det använda elektriska
bågljuset, alstrat mellan kolelektroder, uppgjordes en
våglängdsskala för spektralbilderna; se t. e. fig. 4.
Fixpunkt för skalan är den i sitt läge ganska väl
definierade (högra) plåtkanten, som trycktes mot
kasettsidan.
För avbildning av intensitetsvariationerna inom
olika våglängdsområden användes en s. k. gråkil i
fixerat läge i kasetten omedelbart framför den
fotografiska plåten. Härigenom erhålles vid plåtens
exponering svärtning till större eller mindre del av
spektrumbildens höjd, allt efter ljusets intensitet. Samma
gråkil användes vid samtliga upptagningar; någon
Fig. 3. Spektrogram av Hg-ljus.
Fig. 4. Spektrogram ("med gråkil) på
pan-kromatisk plåt av: a, dagsljus; b,
båg-ljus ; c, Pointolite-ljus.
78
11 sept. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
