Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
vid konstant massa mellan 10° C och 30° C och
korrigerad till 20° C.
II. Standard för hårddragen aluminium.
Benämningen hårddragen aluminium skall avse dragen
alu-miniumtråd med en hållfasthet av minst 15 kg/mm2
och av sådan kvalitet att den efter glödgning fyller
bestämmelserna under (I). Vid 20°C skall
ledningsmotståndet vara 0,02828 vid en hållfasthet av 15 kg/mm2
och 0,02888 ohm mm2/m vid en hållfasthet av 21
kg/mm2. För mellanliggande värden skola hållfasthet
och motstånd variera i lineär proportion. Spec. vikt och
temp.-koeff. som vid I.
III. Aluminiumlegeringar för luftledning (Al, Mg, Si).
Förslagsvis 0,0325 ohm mm2/m och hållfasthet 33
kg/mm2.
IV. Ståltråd för stålaluminiumlinor. Minimum
hållfasthet 120 lig/mm2 och förlängning 4 % vid 200 mm
mätlängd. Enighet om galvaniseringsprov skall man
framdeles söka ernå.
V. Al-skenor (bus-bars). Spec. ledn.-motstånd för
rätvinkliga profiler O,0290.
Induktiva spänniiigsregiilatorer. Det blir allt mera
brukligt att använda den vanliga belysningsspänningen
för drift av apparater, som tidigare matades med
särskilda batterier. Torriikriktare hava på ett enkelt sätt
möjliggjort uttagande av likström av godtycklig
spänning från växelströmsnätet. Batterierna hava
härigenom i vissa fall blivit överflödiga, i andra fall fått bliva
kvar, men med mindre storlek, i det de tjänstgöra som
reservströmkälla eller som organ att hålla spänningen
konstant.
För en hel del apparater inom mät- och teletekniken
är nämligen en konstant eller någorlunda konstant
spänning nödvändig. Detta villkor uppfylles icke av de
publika näten, vilka uppvisa spänningsvariationer av
upp till ± 15 %.
För nätanslutning även av spänningskänsliga
apparater hava därför en hel del regleringsapparater blivit
konstruerade, vilka automatiskt giva en konstant
spän-ning. ; j i !
En av dessa konstruktioner uppvisar ganska stora
fördelar och börjar få allmännare användning, varför en
beskrivning kan vara av intresse. Den är baserad på
en magnetisk regleringsprincip, har inga rörliga delar
och därigenom praktiskt taget inga underhållskostnader
och ingen tröghet i regleringen.
Apparaten består, som synes av schemat fig. 1, av
en parallelldrossel med hög mättning I), en seriedrossel
med två lindningar samt järnkärna med luftgap L och
en kondensator G. Regleringen åstadkommes med den
mättade drosseln. Med stigande spänning ökar den
reaktiva strömstyrkan mycket snabbt. Spänningsökningen
kompenseras i drosseln L dels genom det ökade
spänningsfallet i den ena lindningen L\ dels genom den
motriktade spänning, som induceras i den andra
lindningen L2. För att få större verkan hos drosseln D är
denna parallellkopplad med en kondensator, varigenom
karakteristiken får utseende enligt fig. 2. Härigenom
ändrar sig den induktiva
komposan-ten av strömmen genom
parallellkretsen synnerligen avsevärt även vid
SO 100 120 no 160 180 200 220 240 260 2BO Veff
primärspänning
Fig. 4. Kurvor vid ohmsk belastning.
i Verbrauchersp&nming; 210 V - < V/o
(naclidcm Reqltr)
^nauiocm neqiei) :
t n 111 nt j 11; n t! n i t r 11 n n t n’
v v v \ v \j y y \i y
u
iW ’u w v \ \
( f 50 Hl
s \\ w \ \ \ \ \ \ \ \
o <UB an’ M6 HM *
i H I! 11 ü \ H f. H I (I H
<m\i
[vorjmfl^tw) TOV j—- 2S0V
Fig. 5. Oscillogram av regleringsförloppet vid språngvis ändring av
nätspänningen mellan värdena 175 och 250 V.
små spänningsändringar. Vidare kompenserar
kondensatorn den fasförskjutning, som skulle uppstå genom
drosseln D. > "
För att man skall erhålla samma spänning på in- och
utgångssida är parallelldrosseln utbildad som en
spar-transformator, vars märklast ungefär överensstämmer
med den effekt, som apparaten kan avgiva.
Luftgaps-drosseln L är betydligt mindre. Fig. 3 visar en
spänningsregulator för 250 VA.
Regulatorn har vid ohmsk belastning en noggrannhet
av ± 1 % vid variationer i nätspänningen av ± 15 %
och samtidig belastningsändring mellan tomgång och
fullast, fig. 4.
Vid fasförskjutning hos belastningen
parallellförflyt-tas kurvorna med några procent, t. e. 4 % mellan
tomgång och fullast vid eos cp = 0,9. Genom ändring av
uttagen på drosslarna kan denna spänningsändring
kompenseras och märkspänningen inställas.
Genom parallellkretsens karaktär av resonanskrets är
apparatens frekvensberoende, vid 1 % frekvensändring
ändrar sig spänningen 1,5 till 2 %. Då nätfrekvensen i
allmänhet håller
sig ganska
konstant, torde denna
egenskap hos
regulatorn ej nämnvärt
inskränka dess an-
Spänning
Ström
Fig. 1. Principschema för spänningsregulatorn.
ind.
2. Karakteristika för drossel och
kondensator.
Fig. 3. Induktiv spänningsregulator 220 V,
250 VA. Dimensioner 340 X 250 X 185 mm.
2 jan. 1937
ir>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
